söndag 5 juli 2015

Elis rider igen

Elis och Chateau ett ekipage igen
Hästböcker brukar heta saker som Ponnyklubben rider igen. Nu blir detta ingen bok men en bloggpost om hur Elis hittat tillbaka till ridningen. Men det är bara Chateau han litar på. Inget har hänt, han har aldrig ramlat och skadat sig eller liknande. Men många känner nog igen att barn plötsligt blir rädda för ridningen när de blir lite större även om de flängt runt i galopp över stock och sten tidigare. Att lämna över sig själv till ett stort och starkt djur som man gör i ridning är både härligt och skrämmande för en tweenie händer så mycket utom kontroll samtidigt som man börjar fatta hur farligt det faktiskt kan vara att rida.

Lägg till bildtext

Men i sommar vände det och nu rider han igen med en helt ny auktoritet och stolt hållning. Problemet för honom och oss har alltid varit att han är så allergisk mot allt möjligt, naturligtvis hästar också. Men rider han utomhus och jag tar allt borstande och pysslande funkar det bra.

2 kommentarer:

  1. En stolt riddare på sin häst :) jo man läser i tidningar om ridolyckor hit o dit med dödlig utgång men tror ändå jämnförelsevis att häst är mer säkert än att köra mc jämnförelsevis.

    SvaraRadera
  2. Ja, det är säkrare att rida än att åka bil. Men vi värderar ju risker så olika mot hur det verkligen ser ut rent statistiskt. Den där läskiga känslan att lämna över sig till ett stort djur gör att alla nyheter om ridolyckor dyker upp i huvudet när man sitter upp. Av någon anledning förtränger även tweenies lätt hur ofta vi hört om allvarliga trafikolyckor. Det är säkert något stenåldersmässigt. Våra hjärnor förstår helt enkelt inte bilar, de är för nya i människosläktets historia, precis som djur på savannen inte rör sig ur fläcken när en bil kommer för det är något de inte vet vad det är. Renar gör lite annorlunda, springer mitt framför bilen eftersom Doppler-effekten gör att ljudet från bilmotorn hörs på sidorna av bilen men inte rakt framfrö. Därför är det bäst att stanna bilen och sjasa renen av vägen i stället för att försöka köra långsamt bakom den tills den springer åt sidan. Om man nu inte vill följa en ren kilometervis.

    SvaraRadera