onsdag 30 september 2015

Hoppets tecken

Ibland händer oväntade saker, inga tecken i månen eller stjärnorna men tydliga tecken på hopp. Som när en dag en elev väljer en dikt av Ylva Eggehorn, en djupt kristen text om att dela, att analysera. Just nu känns den dikten så viktig för mig, kyrkans enhet har alltid varit viktig för mig. När jag var nykonfirmerad fick jag en natt uppleva  det Göran Greider bland många andra upplevt; att se Jesus tydligt framför mig och han talade till mig om sin kropps enhet.

Tecken på himlen behövs inte när Alma finns.
Det mötet har gjort att kyrkans enhet och gemenskap  varit högst på dagordningen för mig i alla lägen. Kärleken till varandra måste vara överordnad det andra. Om en kroppsdel lider gör hela kroppen det, vare sig vi förstår det eller inte. Då blev Ylva Eggehorn en av mina absolut viktigaste andliga mödrar och hon har fortsatt vara det. Tillsammans med Magnus Malm som skrev i tidningen Nytt liv /Trots allt har de format min tro i grunden. Båda två är kraftfulla inspiratörer just till att dela och till ekumenik.

Och just nu väljer min elev just den dikten, när det finns så många att välja och hen väljer den. Inte bara Eggehorn utan precis dikten "Ska vi dela". För mig handlar den dikten om nattvardens djupa gemenskap. Då ville jag läsa mer av Ylva Eggehorn och snubblade över den här artikeln som jag missat tidigare: http://www.svd.se/godheten-har-varit-det-obegripliga

Sådana händelser ser jag som Guds tilltal i en svår tid. En tröst när allt annat bara sargar och sårar.

Så i morse får jag ett mess av Hr. Bråddjup om en artikel i NSD, min lilla släkting och namne (jag minns hennes dop som igår, var det verkligen nästan 16 år sedan?) figurerar på ett sätt som man bara kan bli själaglad av. Förutom namnet har vi också många intressen gemensamt bl.a konståkningen och nu detta: http://www.nsd.se/nyheter/lulea/alma-16-far-hogsta-betyg-i-engagemang-9556435.aspx

Sedan ringer en snäll bybo och säger att jag får hämta en skottkärra full med älgslaktavfall till hundarna alldeles gratis.

Månen kan ha vilken färg som helst, detta var tre tecken på hopp som gör att jag orkar ännu en dag i denna tåredal.

2 kommentarer:

  1. Jag älskar musik från alla kyrkor, katolsk,ortodox eller protestantisk/luthersk osv resonarar villigt med alla utan att göra skillnad, har aldrig förstått katolik hatet som florerar i en del kretsar, kanske då om allt kretsar runt läror men det blir en väldigt bisarr kristendom , när kristendommens mål blir att tillskanska sig rätt läror. En väldigt dyrköpt erfarenhet från Jehovas vittnen när man trodde man hade sanningen och livet gick ut på att förstå biblen rätt och alla andra kyrkor var stora Babylon, så frågade jag mig hur jag kunde gå så fel. slutsatsen är att människor kan känna sig dragna till vissa sorters läror ungefär som färgerna i ett rum jag älskar blått eller grönt någon annan säger rosa , betyder inte att jag har rätt och den andre är en avfälling...nej stampa fram på rätt foten leder till slut fel i kärlekslöshet , bättre då att vara ödmjuk även om man kan resonera om olikheter. Säga nej till kristna traditioner och tolkningar anser jag går när man uppenbart skadar människor fysiskt och psykiskt, finns inget bra försvar för något sådant.

    Man måste ju se sig lite i speglen också .ska man bli en vrång och elak kristen vad nyttjar då mitt liv till ? , kan man ju lika gärna bli hygglig ateistisk forskare och skåda stjärnor istället och jag tror gud gillar den senare bättre .tvätta insidan ren så blir också utsidan ren sa jesus till fariseerna.
    eller som det moderna talesättet, vad hjärtat är fullt av därom talar munnen. är det tråkigheter, hat , missundsamhet,avund m.m som far ut ur munnen, är hjärtat i behov av tvättning.

    Jag är övertygad att vi en dag får se jesus kropps enhet och det blir slut på kivandet
    ja när syskonen behöver varandra akut eller det finns yttre faror brukar dom ju klara av att vara eniga ;)

    Bra att du får tecken på bra saker, förstår dig helt ibland behöver man det verkligen att det finns bra saker i omgivningen , kul att läsa om din släkting som heter Alma hon med .

    Body of Christ på serbiska

    https://www.youtube.com/watch?v=zUnM6IO4yno

    Första stycket ska vara: Receive the body of Christ, and taste from the source of life everlasting.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, så är det. Hade Paulus varit musiker kanske han hade talat om de kristna som en lovsångskör där ingen röst och stämma får fattas, eller en symfoniorkester som blir tråkig utan pukorna fast de används sällan.

      Hela kristendomens fullhet behövs om sanningen ska fram och även om vi alla bär på fel och framhärdar ibland i rena heresier så gör helheten att det kantiga slipas ner i slutändan och vi gör, som det står skrivet, tillsammans så att vi kommer närmare den fulla sanningen.

      Jag tror också Kristi kropps enhet kommer att bli synlig, precis som du säger blir det kanske yttre fiender som enar oss fastän det nu ser ut som om högmodet är större än kärleken tror jag alltid kärleken segrar i slutändan.

      Fin musik!

      Radera