måndag 14 december 2015

Sten

Aron blickar ut över lågfjällen i Kutravaara-trakten där den helige Sten huserar.
Sten återkommer i denna kalender. Han är det perfekta komplementet till de eldiga Johannes Döparen och Sankta Lucia. Medan de står för de spektakulära och iögonenfallande manifestationerna av tro är Sten en av de trofast stilla i landet. Utan större åthävor står han troget fast vid att göra så gott han kan och det är mycket gott.

Medan våra politiker sneglar hit och dit mot medier och opinionsinstitut för att göra det de uppfattar som möjligt utan att förlora makten strävar Sten efter att göra det goda. Medan de duktiga diskuterar huruvida det är rätt att ge pengar till tiggare eller inte, bara ger han. Även till dem som inte tigger. Bara han ser behovet så prasslar han ner en sedel i en obevakad ficka.

Sten funderar inte på hur nattvarden ska tolkas eller vilken metafor som bäst får oss att förstå Gud i en värld där kungametaforer och krigsretorik i kristna sammanhang åstadkommer motsatsen till vad kristendomen står för. Sten kramar om den trötta, säger uppmuntrande saker till den modstulna och besöker den sjuka i stället.

Hans namn översatt till franska blir Pierre och på grekiska  Petros, liten sten, alltså är han som en liten avbild av Jesus-klippan som brast för oss, det som vi alla ska vara: en liten sten som vilar trygg på den fasta klippan, urberget Jesus, stenen som byggarna ratade men som blev en hörnsten. Därför blir han dagens förebild; den helige Sten av Kurravaara.

Här bor Sten.





24 kommentarer:

  1. En okomplicerad människa som gick kärlekens väg,låter det som.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, en förebild så som vi ser på helgon i den protestantiska traditionen.

      Radera
  2. Låter som han sluppit äta av kunskapens träd och sluppit fördrivas ur ett slags paradis, ett slags barndom. Sådana tillhör Guds Rike. Men när man väl tuggat frukt från det där trädet, då är det svårt att backa tillbaks. Man måste ta en helt annan väg då, och det är den vägen många måste ta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det kanske är så. Eller så är det en barndom omgiven av goda exempel och fromma förebedjare. Hur som är det en speciell nåd både att möta, men säkert också att vara en sådan person. Många helgon har ju den där öppna troskyldigheten som förr kunde kallas menlös, i betydelsen utan ont i sig,oskadad. En slags helighet som också kallas kyskhet, en slags ointaglig position som fås av det goda hjärtats avsiktslöshet.

      Radera
    2. Kan vara en god barndom förstås.
      Frågan, värdig världslitteraturens största författare, är dock: Hur lever en god människa i en värld som är blandad? Ta Hilary Clinton till exempel. Hon är kristen med en ganska tydlig tro dessutom.Om hon blir president så kommer hon ofta att befinna sig i situationer där alla alternativ är kluvna eller dåliga eller är onda men tros leda till något gott, eller mindre ont, i framtiden. Hon kommer att fatta beslut som innebär att människor dödas.
      Eller ta en svensk kommunalpolitiker, omgiven av regelverk, beroende av dem, som skulle kunna gå emot dessa regler ibland, utan nämnvärd ansträngning, för att möta ett behov här och nu där reglerna slår moraliskt fel. Hen skulle kunna göra det om det inte vore för att andra människor, via media eller på annat sätt, började leva rövare och krävde att alla i såfall skulle få samma sak, att det skulle bli ett prejudikat av det.
      Det finns mängder av exempel och själv förlorade jag min oskuld när jag hade ett typiskt ansvarsjobb med alla blickar riktade mot mig och alla på tårna av uppmärksamhet på inkonsekvenser och orättviseupplevelser.
      Så vad ska man göra om man nu inte har lyckan att befinna sig på en plats i livet fri från sådant? Slutar man som politiker eller i sjukvården och går i kloster? Eller står man på något sätt kvar i världen med chans att påverka den men också med risk för att vara medansvarig för handlingar i en moralisk gråzon i en komplex värld med mängder av tveeggade svärd där andra människor och omständigheter helt bortom ens kontroll gör att helt goda val saknas?

      När Jesus satt och ritade i sanden, när de var på väg att stena äktenskapsbryterskan, så var det just ett sådant dilemma. Vi oskuldsfulla svenskar, tror jag, läser den texten som att Jesus var jättesnäll och de stenförsedda var jättedumma. Men situationen var inte lätt för Jesus. Mot kvinnans behov här och nu stod samhällets behov, och därmed de många människornas behov, av stabilitet i samhället. Det låter kanske som en byråkratisk skitsak när det jämförs med en människas liv, bara det att instabila eller kaotiska samhällsförhållanden innebär risker för massor av människor, så dilemmat fanns där och Jesus ritade i sanden och tänkte.

      Radera
    3. PS jag inser att för mycket tal om gråa nyanser och komplikationer och värdekonflikter riskerar att leda till uppgivenhet, förvirring och kanske rentav nihilism. Det är verkligen inte det jag förespråkar. Man måste göra så gott man kan och "här och nu" väger väldigt tungt.

      Dessutom är det inte ens så att protesten "allt är inte svart och vitt" betyder "allt är jämngrått". Så är det ju inte heller!
      En del saker ÄR ju svart och vitt, t ex svart och vit färg i min målarlåda, 1+1 blir aldrig 3. Man kan inte kompromissa med Flat Earth Society ang Jordens form (jo lite, Jorden är lite tillplattad vid polerna..).

      Ibland gråskalor, rutor, ränder, prickar som rör sig, ibland svarta och vita fält.

      Radera
    4. Förstår ungefär hur du tänker Klaus, dom första kristna exempelvis avstog ju befattningar där människor skulle dödas som domare . Jag har ju hela livet arbetat med lågavlönade arbeten och inget "hemskt" händer där men vet att jag en råkade städa och närvara vid ett företagsmöte en gång där företaget begärde av sina säljare och tjänstemän att man skulle vilseleda och ljuga så att en konkurrent slogs ut från arbetsmarknaden = människor blir arbetslösa med allt vad det kan innebära,och blev förfärad hur det kan gå till lite högre upp i samhället. Jag personligen hade aldrig trivts med att leva så och känna att jag skitar ner mig själv bara för att ligga i framkant som säljare eller bevisa att jag är duktig för någon VD, jag personligen tycker det är superskönt att vakna var morgon med rent samvete och vill leva ett "rent" liv, trivs med det, tror ändå man kan delta i samhälls förbättrande aktiviteter.

      Lars

      Radera
  3. Jo, mina upplevelser bidrog till att jag bytte spår. Men jag kan inte säga att allt jag gjorde eller såg var ont. En del av det var det men mycket var liksom nödtvunget pga resurser eller regler/lagar.
    Områden där man kan gå in som idealist och komma ut ganska så...trist, är politik, polis, sjukvård (ssk psykiatrik), migrationsverk, socialtjänst, kanske skola, försvarsmakten, kronofogden etc..

    Lättare på det sättet att jobba inom parkförvaltning, bokhandel, bageri, körsångare...

    Men ska bra personer undvika att smutsa ner sig exv inom kriminalvården och låta de kanske likgiltiga, hårda vara kvar?
    Svår fråga...En del branscher verkar så smutsiga att man bara måste gå därifrån, andra är mer i någon gråzon att man kanske kan göra en liten positiv skillnad.



    SvaraRadera
  4. Kan vara så Klaus =) jag tror absolut man kan göra något bra inom kriminalvården, jag har ju i det flydda stött på social sekreterare som är eller kanske blivit cyniska och hårda, eller inte trivs med sitt arbete och det är ju en pina att få en sådan sekreterare , långt bättre med dom som har en positiv klar linje varför dom är på socialen och försöker vara människovänner och humana.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi kan alltid välja ingångsläge, det är jag övertygad om. Men att det sedan inte är lätt är en annan sak. men att jobba med hantverk kan också vara en pina, man får stå på sig för att inte dras in i fiffelkultur och fuskjobbande. Jag tror var och en möter utmaningar i vardagen. Men visst finns det jobb som kristna inte borde ta av etiska skäl: bödel är väl ett tydligt exempel.

      Radera
  5. Bödel är ett tydligt exempel. Men att jobba på migrationsverket nuförtiden, eller en sådan där id-kontrollant...

    SvaraRadera
    Svar
    1. I de yrkena får man tänka till för att komma på vilket nytta man kan göra. en väldigt långsam och noggrann bödel kan ju förhala verkställandet tills personen ifråga dör en naturlig död. Migrationsverket kan nog vara i desperat behov av männsikor som faktikst bryr sig, men de blir nog strax utbrända. ID-kontrollant skulle jag välja direkt. Bara ingen kontrollerade mig...

      Radera
  6. Smart med id-kontrollanten, Alma!

    SvaraRadera
  7. Smart med id-kontrollanten, Alma!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man får vara kreativ om man ska leva i Guds rike och samtidigt här i världen.

      Radera
  8. Käre Klaus, jag tänkte ta bort dina extrakommentarer som det blir ibland och då försvann din riktiga kommentar också! Plus allt vi andra svarat på dem. Så knäppt, jag gör inte om det men du ska veta att jag inte ville ta bort kommentarerna, Vilken värdelös bloggfunktion att ta bort allt inte bara den kommentaren som du raderat!!!!!

    Allt om att man kan välja och att samvetsfrihet är till nytta för samhället så man kan vara som den där försäkringskassetjänstemannen som hjälpte min släkting kom bort Har du möjligen i datorminnet kvar alla de kommentarerna, jag tycker vi fick ett så fint samtal, men här är de borta. Fy vad jag hatar datorer som gör så här!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Såg ditt svar innan idag om samvets frihet Alma och Elinor Grinmark , tyckte det var bra. Synd att en del blogg inlägg försvann, men sånt kan hända ;)

      Radera
    2. Tack snälla Lars. jag hittade dem i min outlook igen men nu ser det ut som om jag sagt allt det där kloka fick posta om dem som kommentarer från mig . Nu är de kvar iaf!

      Jag vill verkligen inte att ni ska tro att jag tagit bort det kloka ni skriver. ALDRIG på ti'n!

      Radera
  9. Här kommer alla era kloka kommentarer som jag hittade igen till slut. Vilken usel funktion att ta bort allt när man tar bort ett raderat meddelande!

    Klaus: PS jag inser att för mycket tal om gråa nyanser och komplikationer och värdekonflikter riskerar att leda till uppgivenhet, förvirring och kanske rentav nihilism. Det är verkligen inte det jag förespråkar. Man måste göra så gott man kan och "här och nu" väger väldigt tungt.

    Dessutom är det inte ens så att protesten "allt är inte svart och vitt" betyder "allt är jämngrått". Så är det ju inte heller!
    En del saker ÄR ju svart och vitt, t ex svart och vit färg i min målarlåda, 1+1 blir aldrig 3. Man kan inte kompromissa med Flat Earth Society ang Jordens form (jo lite, Jorden är lite tillplattad vid polerna..).

    Ibland gråskalor, rutor, ränder, prickar som rör sig, ibland svarta och vita fält.Lars: Kan vara så Klaus =) jag tror absolut man kan göra något bra inom kriminalvården, jag har ju i det flydda stött på social sekreterare som är eller kanske blivit cyniska och hårda, eller inte trivs med sitt arbete och det är ju en pina att få en sådan sekreterare , långt bättre med dom som har en positiv klar linje varför dom är på socialen och försöker vara människovänner och humana.

    SvaraRadera
  10. Lars : örstår ungefär hur du tänker Klaus, dom första kristna exempelvis avstog ju befattningar där människor skulle dödas som domare . Jag har ju hela livet arbetat med lågavlönade arbeten och inget "hemskt" händer där men vet att jag en råkade städa och närvara vid ett företagsmöte en gång där företaget begärde av sina säljare och tjänstemän att man skulle vilseleda och ljuga så att en konkurrent slogs ut från arbetsmarknaden = människor blir arbetslösa med allt vad det kan innebära,och blev förfärad hur det kan gå till lite högre upp i samhället. Jag personligen hade aldrig trivts med att leva så och känna att jag skitar ner mig själv bara för att ligga i framkant som säljare eller bevisa att jag är duktig för någon VD, jag personligen tycker det är superskönt att vakna var morgon med rent samvete och vill leva ett "rent" liv, trivs med det, tror ändå man kan delta i samhälls förbättrande aktiviteter.
    Klaus: Jo, mina upplevelser bidrog till att jag bytte spår. Men jag kan inte säga att allt jag gjorde eller såg var ont. En del av det var det men mycket var liksom nödtvunget pga resurser eller regler/lagar.
    Områden där man kan gå in som idealist och komma ut ganska så...trist, är politik, polis, sjukvård (ssk psykiatrik), migrationsverk, socialtjänst, kanske skola, försvarsmakten, kronofogden etc..

    Lättare på det sättet att jobba inom parkförvaltning, bokhandel, bageri, körsångare...

    Men ska bra personer undvika att smutsa ner sig exv inom kriminalvården och låta de kanske likgiltiga, hårda vara kvar?
    Svår fråga...En del branscher verkar så smutsiga att man bara måste gå därifrån, andra är mer i någon gråzon att man kanske kan göra en liten positiv skillnad.

    SvaraRadera
  11. Alma: Jag tror ju som vanligt på det godas möjlighet. Jag tror att det går att göra skillnad även inom vården , även inom skolan , även inom polisen. Jag tänker dock att civiliserade länder bör kosta på sig samvetsfrihet både därför att den kan tänkas användas men också för att den skapar en etisk diskussion i yrket. Som lärare, polis, vårdpersonal, socialarbetare etc behövs en levande etisk diskussion men också en möjlighet att göra rätt i stället för att blint lyda regler.

    Ta fallet med Mehdi som utvisas pga att han haft för låg lön i fem månader. Där hade en samvetsparagraf och en klok och rättrogen tjänsteman gjort skillnad.

    Jag tror också att tjänstemän alltför lättvindigt skyller på regler och latar sig när det gäller ansvarstagande eftersom ingen efterfrågar rättrådighet. Jag tror samhället förlorar oändligt mycket på det.

    Mitt ideal är den försäkringskassetjänsteman som gav en släkting andrum när hen drabbats av en svår sjukdom med dyster prognos. Efter en viss tid ska ju även långtidssjuka återgå till arbetet, no matter what, så tjänstemannen sa: " Du ser; alla de här ärendena ska jag gå igenom under hösten, till våren går du i pension. Jag lägger dit ärende nederst i högen."

    Vi får inte alltid chansen att göra ett sådant stordåd. Men i stort som smått kan vi alla välja. Ibland mellan bra och mindre bra, ibland mellan dåligt och bra och ibland mellan dåligt och sämre. Men man kan alltid göra sitt bästa oavsett om man gräver gravar eller handlägger socialtjänstärenden.

    SvaraRadera
  12. Alma: Vi kan alltid välja ingångsläge, det är jag övertygad om. Men att det sedan inte är lätt är en annan sak. men att jobba med hantverk kan också vara en pina, man får stå på sig för att inte dras in i fiffelkultur och fuskjobbande. Jag tror var och en möter utmaningar i vardagen. Men visst finns det jobb som kristna inte borde ta av etiska skäl: bödel är väl ett tydligt exempel.

    Klaus: En förbannelse är rättvisehysteri och prejudikats-rop.
    Ska man i vissa lägen vara mänsklig och rimlig så får man göra det goda och vettiga i det fördolda samtidigt som man mer långsiktigt får tala ut och jobba för än förändring. Jobbar man synligt med att bryta mot olika slags regler för att vara mänsklig så kan man råka illa ut både uppifrån och nerifrån.Dock är inte alla regler och förordningar omänskliga, men ibland kommer det till absurditet som med killen som tjänade några kronor för lite.
    Alma: Håller med! Förordningra och lagar är ju sällan rent omänskliga, men de kan tillämpas humant eller inhumant. Mehdi är ett exempel på usel hantering, medan min släkting råkade ut för en mänsklig handläggare som gjorde det hen kunde i situationen för att lindra. Handläggaren på migrationsverket i Mehdis fall har all anledning att skämmas.

    Nog kan man råka illa ut, i min bransch kanske mest om man följer våra styrdokument vid betygssättning. det rä inte lätt, men nödvändigt att rätt personer jobbar med dessa yrken. Vi kan inte dränera dem på idealitet.
    Klaus: Bödel är ett tydligt exempel. Men att jobba på migrationsverket nuförtiden, eller en sådan där id-kontrollant...
    Alma: I de yrkena får man tänka till för att komma på vilket nytta man kan göra. en väldigt långsam och noggrann bödel kan ju förhala verkställandet tills personen ifråga dör en naturlig död. Migrationsverket kan nog vara i desperat behov av männsikor som faktikst bryr sig, men de blir nog strax utbrända. ID-kontrollant skulle jag välja direkt. Bara ingen kontrollerade mig...
    Klaus: Smart med id-kontrollanten, Alma!

    SvaraRadera
  13. Alma: Ja, det är därför jag är för samvetsfrihet för den betonar vars och ens eget ansvar. Du kan inte skylla på regler när du faktiskt alltid har ett eget ansvar för att göra det rätta. Även som myndighetsutövare. Trist att den debatten grottat ner sig i barnmorskespåret. Därifrån lär den aldrig komma upp. Också för att den i vissa fall är en ursäkt för andra agendor, samvetsfrihet är kanske inte huvudärendet för en del debattörer.

    Lars: Väldigt bra där med en levande etisk diskussion Alma. Det slog mig när tidningarna hade en långdragen granskning hur polisen hanterade olika saker och det spårade ut till övervåld mot invandrar ungdommar gång på gång och polisledningen svarade,jomen vi har ju pluggat om värde grund.

    Men man kan ju föreställa sig några papper som ska gås igenom..detta ska vi tro på, sen är det inte mycket mer.

    Slog mig att polisen skulle behöva mycket mer riddar mentalitet en klar levande rikning varför gör vi detta arbete, betona och lär dagligen att arbetet gör skillnad nu och för framtida generationer, lär ut om heder och respekt...flåbusar som bara vill slå med batongen passar inte för sådant arbete eller om man står och skriker "apor" till invandrare. En klar och levande ideologi runt arbetet skulle fungera tror jag att man är tjänare att man bär vapen för att skydda oskyldiga inte för att leka skjutbana osv, den moraliska biten behöver också övas och befästas dagligen tror jag i sådana yrken.

    SvaraRadera
  14. Suck och stön! Nu ska jag aldrig städa upp här på bloggen mer-never forever!!! Det är ett löfte!

    SvaraRadera