onsdag 23 mars 2016

Trofasthet

Lukasevangeliet 21: 1–4 Han tittade upp och såg hur de rika lade sina gåvor i tempelkistan. Men han såg också en fattig änka lägga ner två kopparslantar, och då sade han: ”Sannerligen, den där fattiga änkan gav mer än alla de andra. De tog av sitt överflöd och lade det bland gåvorna, men hon gav i sin fattigdom allt vad hon hade att leva på.”

Johannesevangeliet 12:1–8 Sex dagar före påsken kom Jesus till Betania, där Lasaros bodde, han som Jesus hade uppväckt från de döda. Man ordnade där en måltid för honom; Marta passade upp, och Lasaros var en av dem som låg till bords med honom. Maria tog då en hel flaska dyrbar äkta nardusbalsam och smorde Jesu fötter och torkade dem sedan med sitt hår, och huset fylldes av doften från denna balsam. Men Judas Iskariot, en av lärjungarna, den som skulle förråda honom, sade: ”Varför sålde man inte oljan för trehundra denarer och gav till de fattiga?” Detta sade han inte för att han brydde sig om de fattiga utan för att han var en tjuv; han hade hand om kassan och tog av det som lades dit. Men Jesus sade: ”Låt henne vara, hon har sparat sin balsam till min begravningsdag. De fattiga har ni alltid bland er, men mig har ni inte alltid.”

Lukas är den ende evangelisten som inte nämner att Jesus smörjs med dyr balsam strax före hans död,  händelser som firas varje år på tisdag kväll(när kyrkligt onsdagsdygn börjat) i Stilla veckan. I Johannes evangelium berättas om när Maria smörjer Jesus och i Markus och Matteus talas om den okända kvinnan som smörjer Jesus medan han är på kalas hos en farisé som blivit helad från spetälska (troligen lepra) av Jesus.

Lukas och Markus berättar om den fattiga kvinnans skärv och det är lite typiskt för Lukas att plocka upp just den berättelsen. Hela Bibeln har ett tydligt underifrån-perspektiv men ingen är så konsekvent i att berätta från de utstöttas position som Lukas, hedningen som brinner av lust att berätta om Jesus som allas frälsare, inte bara en liten utvald elits frälsare.

Ytligt sett verkar dessa två berättelser inte ha mycket gemensamt mer än Jesus. Kronologiskt hänger dock dessa två berättelser nära ihop. I samband med Jesu intåg i Jerusalem berättas om dessa två olika möten med olika kvinnor: Maria i Betania, Martas och Lasaros syster som smörjer Jesus till kung innan han sitter upp på den oinridna åsnehingsten och den anonyma fattiga änkan som de möter i templet strax efter intåget. För mig är det tydligt att båda kvinnorna hör ihop med Jesus som kung. Maria som smörjer Jesus* erkänner ju tydligt att det är Jesus som är Messias=den smorde.

Intressant är att när vi ser David bli smord till kung är det en manlig profet, Samuel, som smörjer David. Men Jesus blir smord av två kvinnor vid två tillfällen, aldrig nämns att en man göra det. Den store profeten Johannes Döparen döper bara Jesus, han smörjer honom inte till kung. Återigen visar Jesus hur Guds rike är upp - och nedvända världen, där är inget som den jordiska religionen påbjuder. "Orena" som vi kvinnor ansågs vara rent generellt och bara delvis människor spelar för Jesus ingen som helst roll. Eller kanske gör det just det, "de första ska ju bli de sista och de sista först." Jesus vill kanske bara bli smord av kvinnor, Maria från Betania ska ta Samuels roll, det kanske var det Gud bestämt. För att vi ska veta.

Jesus är kung i ett rike där status mäts på helt andra sätt än i världen och där passar dessa kvinnor in, Maria och änkan, båda två verkar ha förutsättningar för att i Guds rike ha stora ansvarsområden. 
I plastannonser ser vi klyschorna: "flexibel, gillar utmaningar, förändrings- och samarbetsvillig med hög stresströskel, samt proaktiv." I Guds rike söks bara stillsam trofasthet, civilkurage och att du är beredd att göra det lilla du kan med en blick för det verkligt viktiga. Då är de ansvarsfullaste posterna öppna för dig. Som för kvinnan med småslantarna, som för Maria med sin dyra nardusbalsamflaska. 
 Troparion av Kassia, hymnen om Marias smörjande av Jesus till Messias, starkt textligt utbroderad av nunnan som räknas som världens första kända kvinnliga kompositör.


* Precis som en anonym kvinna en gång gjorde i Simon den spetälskes hus, men då lade hon dessutom till sina tårar till oljan.

10 kommentarer:

  1. Vacker ortodox sång =) jag kommer att tänka på en annan sådan myckel gamal: I zoi en tafo.

    https://www.youtube.com/watch?v=hxkfe7-ymdY

    Där jesus omnäms som filantrop, rakt översatt från grekiska betyder ju filantrop människovän och det är ju den jesus vi lärt känna som älskar kvinnor och män utan skillnad och ordet som han kallas skapade ju allt och har därför hela skapelsen kär, som en apokryfisk text säger..han har aldrig givit gestalt åt något han hatar.

    filantropen jesus förstår att änkan som igentligen inte har råd att ge tycker ändå det är viktigt och ger är en verklig uppoffring av den fattige änkan, men är man rik är det lätt att vara "god" bara att strö pengar runt sig men "kostar" ingen större uppoffring för det.I usa finns det ju stora företag som skänker till fattiga (för att man kan dra av på skatten då) och stora braskiga tal i samband med det hur bra man är, som väl påminner en del om vad jesus säger om hycklare som låter blåsa i trumpet innan gåvorna ges.

    Men för den som är fattig spelar det säker inte så mycket roll var hjälpen kommer ifrån, all hjälp är bra ;)

    Ja dom bästa kristna jag mött är ju tjänare och byggare av människor och sådant står ju inte högt i kurs i samhället som ser människor som "lyckats" på annat sätt.Det krävs ju ödmjukhet och mjukhet att tjäna och förstå människors behov.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej att tjäna andra är inte ett sätt "att upp sig i samhället". Därför mår jag bäst i Guds rike.

      Radera
    2. Samma här Alma, livet blir mycket roligare/trevligare då =)

      Radera
    3. Jo, mycket roligare. De vassa armbågarnas värld är inget för mig.

      Radera
  2. Jag har åsiktsfasta, men man kan väl säga att man har Lukas som sin favoritevangelist för det är så mycket medkänsla och så inkluderande. Och så har han samma fina bokstäver i sitt förnamn som en annan.. ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man får skriva utan att ha en åsikt, speciellt här. Ser ingen anledning att införa regler för kommentarerna. Vill du skriva en dikt går det bra, rita en teckning eller sjunga en sång går också bra.

      Radera
    2. Åh, menade inte så. Det var mest en tramsig självironi över att jag försöker låta bli att ha åsikter. Det gäller ju bara mig som jag skrev förut.

      Radera
    3. Jag skämtar också. Fast bara lite,en sång eller en dikt, och en teckning vore fint=)

      Radera
  3. Från Skånes tussilago till nordens vita skare
    Där hoppar kring ett hopp som en liten yster hare
    Han hoppar runt som strunt trots allt som där har vare
    Som sorg och glädje, varmt och kallt och tiden som har fare

    Låt våren komma till oss här med klingande fanfare
    och i sin ungdoms övermod ge sin slängkyss den dyrbare
    Låt glimma, blänka, stråla bort vår tillvaros curare
    Ja, haren hoppar runt i strunt och den som sa’re, ja, han va’re

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tusen tack, den var bra. Vet inte om du vet att i finsk barnkultur har haren i gropen litegrann samma plats som ekorren i granen i svensk barnkultur. Så detat blir fint att läsa i påsk i Tornedalen=)

      Radera