Jag har tidigare avhandlat detta märkliga begrepp, "främmande" om vänner och bekanta som hälsar på i ens hem. "Finfrämmande" är en precisering av detta märkvärdiga uttryck. Sådant hade vi Kristi Himmelsfärdsdag. Paulinka som jag lärde känna på ormsafarin visade sig vara ridtjej som fick rida alltför sällan i storstaden Wien så jag bjöd in henne och Fanda till ridtur när jag kom hem från studieresan till Stockholm och Uppsala. Vädret var perfekt och ridturen blev lång med glada tjejer, men Gyllir är lite ur gängorna och försökte dra hemåt ibland. Så hästfördelningen blev Fanda-Smilla, Paulinka- Chateau och jag tog surgubben Gyllir som nog är lite tagen av pälsbytet trots tillskott för att fixa pälsbytet. Han surar vid borstningen och vill alltid hem hela tiden-i högsta fart.
Gyllir verkar tycka att "borta är bra men hemma bäst" =)kul att du fick lite nytt ridsällskap. Här sydpå om man kör på landsbyggden märker man att små hästgårdar , uppfödning av hästar, utyrning av boxar m.m är det som fungerar bäst idag, små familjelantbruk finns det inte många kvar av, men hästar verkar funka, en av tjejerna som sommararbetade på kyrkogården och sysslade med hästar sa att det är något som ökar hela tiden, ja man hörde ju knappast om äventyrsridning eller tornespel för 20-30 år sedan, men det ser verkligen kul ut och avkopplat med ridsemester :P
SvaraRaderahttps://www.youtube.com/watch?v=0pom9Aoalu4
Hästnäringen är den enda som växer inom lantbruket och detta helt utan statliga eller andra stödåtgärder, så din kompis har helt säkert rätt i sina iakttagelser.
RaderaDet beror säkert på att folk behöver kontraster till sitt onaturliga stillasittande stadsliv och det får man verkligen på hästryggen.
Maj-Britt, Gyllirs männsika i Kiruna, sa att det kan vara ston som brunstar när han surar och mycket riktigt, på utflykten ovan stoskrek Chateau åt honom när han kom nära och idag fick han till och med ett ilsket ben av Smilla när han nosade henne i svansen. Inte lätt när kompisarna plötsligt fått för sig att de får killpest när han visar sig. Alltså går det över.
ja dom djuren :)påminner mig lite om när jag hade dobberman hundar en tik och en hane, första året hon löpte och han var väldigt ny i gamet , tyckte han att hoppa på direkt funkar nog, men med hundar brukar ju tikarna bli mottagliga först efter 3-4 dagar in i löpningen, så "påhoppet" resulterade i ett hål i örat ja höll man upp örat mot ljuset såg man ett litet hål igenom antagligen en huggtand som gått igenom. svullet öra och ont i en vecka för hanen, efter det så lärde han sig att det är bäst att reservera intresse efter 3-4 dagar och vänta...läxa den hårda vägen :P
SvaraRaderaKanske likadant med ston tänker jag som ska gå vissa dagar innan dom är mottagliga ?
Ja och ston, precis som tikar, är oerhört kräsna så det räcker inte ens med rätt dag. Det ska vara den "rätte" det är till och med svårt att befrukta ston artificiellt för de släpper inte in vilken y-cell som helst till ägget. En stackars kastrerad hingst bör hålla sig på avstånd för sin säkerhets skull.
RaderaElva är också en sådan kräsen tik som man inte behöver bevaka under löpningen för hon är bara arg på Kapten under den tiden.