Ave Maria- du snällhetens moder

Rebella och jag har ett givande samtal i bloggposten från KristiHImmelsfärds dag och detta samtal påminde mig om Magnus Malm och hans bibelstudier som jag ännu inte hunnit lyssna på.
Här får ni länken till det första som jag nu hunnit lyssna på från årets HÖNÖ-konferens

Lars skickade också ett musikklipp från You Tube i samma ämne: mamma Maria. Det är så fint när ni läsare lägger er i och leder samtalet vidare. Det är precis det som är meningen med detta sociala medium.

Rebella länkade i kommentaren nedan till denna illustration:

Guds mänsklighet som leder till vår mänsklighet och MEDmänsklighet är ärendet för denna bloggpost där de flesta orden inte är mina, utan Magnus Malms, och som inspirerats av Lars och Rebella. Jesus var snäll, mamma Maria uppfostrade en snäll pojke som växte upp till en man som var snäll, vänlig och barmhärtig. Vi ska bli som han. Magnus Malm tar upp hur Maria är en symbol för kyrkan. Och kyrkan ska vara den mamma som uppfostrar sina barn till just snälla barn, anser jag.

Tiden vi lever i rekommenderar knappast snällhet. Snarare är det hårda tag eller, som det ofta eufemistiskt kallas, "tydlighet" som är tidens melodi. Vi ska ställa "krav" och "sätta gränser". De utpekade som ska fostras med hårda handskar och "tydlighet" är nästan aldrig direktörer eller kapitalägare utan i stort sett alltid flyktingar, fattiga eller (bildligt eller bokstavligt)föräldralösa. Visst, det kan behövas gränssättande men mot vad och mot vem och av vilken orsak? Sätter man gränser med elakhet eller snällhet som grund? Och vilka gränser ska sättas, är det Pelle Svanslös eller Elake Måns revir vi bör markera? Hur sätter vi gränserna? Usama Bin Ladins gränssättande är helt annat än Lars Lerins. Och som kristen vet jag vilken av dessa gränssättare vi ska efterlikna.*

Tidsandan säger dock att vi ska sätta hårt mot hårt. Debattklimatet är inte alls snällt och den partiledarkandidat som har snällhet som motto blir bevisligen inte vald. Det parti som tidigare skälldes för att vara för snällt och frikyrkomesigt bufflar nu tillsammans med gamla skinheads som låtit håret växa, men inte snällheten, och den statsminister som förra mandatperioden stod upp för just snällheten pläderar nu mestadels för snålheten.

Snäll är alltså lika med hopplöst ute, "SÅÅ 2015". Men nu är ju vi kristna, och speciellt Barock-Olga, inte alls intresserade av att vara tidsenliga, snarare sätter vi en ära i att vara otidsenliga (åtminstone jag). Så jag slår härmed ett vänligt men bestämt slag, med vadderade silkesvantar, för snällheten.

 Bamse lär ut att vi blir bäst tillsammans. Så som denna blogg blir till i samarbete med er, mina kära följare.

*Då kanske ni invänder: Lars Lerin sätter väl inga gränser? Då säger jag: tog han på sig banankostymen som Junior ville att han skulle bära på karnevalen i Lerins lärlingar? Alltså: man kan sätta gränser snällt och inte genom aggressiva utbrott, tvingande lagstiftning eller mord. 

Tyvärr läser nog varken Ebba Busch Thor, Ulf Kristersson,  Nyamko Sabuni, Jimmie Åkesson, Jonas Sjöstedt eller regeringens företrädare denna eminenta blogg, men jag uppmanar dem ändå: sjung varje morgon tillsammans i Riksdagshusets kör: NU SKA VI VARA SNÄLLA. Utan ironi.