6 mars 1806

Denna dag föddes Elizabeth Barret Browning, poet och teologisk-politisk tänkare. Hennes familj

Elizabeth Barret Browning med sitt enda barn sonen Pen.

hade blivit rika genom slaveriet, både moderns stora förmögenhet och faderns rikedom kom från plantager i Jamaica. Elizabeth motsatte sig slaveriet så medan hon ännu var kvar i barndomshemmet skrev hon två kända dikter som tog avstånd från sin familjs försörjningssätt. Hon var nämligen ett särbegåvat barn som började skriva poesi redan som fyraåring, läste vuxenromaner vid sex års ålder och snart även Homeros i översättning och vid den bokslukande tioårsåldern lärde hon sig grekiska. Helt uppfylld av den homeriska litterära världen skrev hon, 11 år gammal, The Battle of Marathon; A poem som publicerades när hon var 14 år 1820.

Liksom vår egen Lina Sandell drabbades hon i tonåren av svåra ryggsmärtor som man då tänkte sig kom från en ridolycka. Men idag tror man att hon, eftersom tre av systrarna hade samma symptom, led av någon genetisk sjukdom. Hon hade ständig värk och avled till slut av sjukdomen 1861 med ordet "Beautiful" på sina läppar. En del tror att hon blev så framgångsrik som poet pga smärtstillande läkemedel, men det anser jag vara en romantisk myt. Tvärtom var sjukdomen en stor anledning till att hon när hon kom in i de litterära cirklar där hon mötte Robert Browning på 1840-talet hade börjat tappa kampglöden och kreativiteten. Men med sina litterära vänner och sin make återfick hon allt detta och trots att hennes hälsa aldrig blev god verkar Italien, dit paret flyttade, ha varit bra för hennes själsliga och kroppsliga välbefinnande.

Hon beundrade också Mary Wollstonecrafts tankar om kvinnans rätt när hon läste hennes A Vindication of the Rights of Woman som femtonåring och senare blev hon vän med Harriet Beecher -Stowe som skrev antislaveriboken framför dem alla Onkel Toms stuga. Hennes pappa "doted on" sina barn men gjorde dem arvslösa om de gifte sig. Vad jag förstår var han en överbeskyddande hönspappa som ville behålla barnen kring sig genom att förhindra att de gifte sig. Det gjorde förstås Elizabeth ändå (hon verkar ha hållit sin far högt men var ingen undergiven dotter) med poeten Robert Browning 1845. Vid den tiden hade hon redan ett eget kapital så det gick ingen nöd på familjen. De blev istället ett av sin tids "power"-par och högt beundrade inte bara i Storbritannien utan också i sitt nya hemland Italien dit de flyttade 1846. Tänk Beyoncé och Jay-Z men under Barret Brownings tid var det inte musik utan poesi  i romantisk stil med starka politiska och teologiska åsikter det som gällde.

Elizabeth Barret Browning såg sig själv som en kongregationalistisk kristen på egen hand och förebådar därmed den kvarleva från romantiken som kommer till uttryck än idag när människor räknar sig själva som kristna men inte riktigt vill bekänna sig till något speciellt samfund.* Det var nog inte en slump att Barret Browning kallade sig just kongregationalistiskt kristen för hennes far, slavägaren, var Presbytarian, liksom många i Skottland och Norra England, familjen bodde i Durham County- (det kolgruvedistrikt som Billy Elliot kom ifrån-ljuvlig film-se den!) aktiv i en Dissidentkyrka. Som namnet antyder var det en kyrka inriktad på präster och hierarkier men med egna åsikter. Dessutom var det en av de "gamla" kyrkorna som inte motsatte sig slaveriet som var hårt kritiserat av många andra kristna under Barret Brownings livstid. 1833 förbjöds slaveriet i hela det brittiska väldet just efter hundratals år av hårt antislaveriarbete från metodister, kväkare och andra pietistiskt kristna grupper utanför de stora kyrkliga sammanhangen. 

Elizabeth engagerade sig inte bara mot slaveriet utan också mot barnarbetet som i industrialismens England  var ett lika stort socialt problem som slaveriet i Jamaica, inte minst i kolgruvorna i Durham. Hon var ju , som sagt, redan influerad av av Mary Woolstonecraft och på 1840-talet började hon umgås i litterära cirklar som inkluderade Fredrika Bremers engelska översättare Mary Howitt (1799-1888) vilket stärkte henne i hennes åsikter i slavfrågan, kvinnofrågan och de sociala reformer som hon pläderade för. Hon var engagerad i tidens alla sociala problem på den frisinnade kristna sidan, dvs vad man idag kanske skulle kalla socialliberal. Hennes tro beskrev hon själv som : ""not the deep persuasion of the mild Christian but the wild visions of an enthusiast." 

Hon räknas även som en av de riktigt stora brittiska romantiska författarna. Under sin livstid ansågs hon ta över Wordsworths fallna mantel när han dog. I brittisk litteratur är det större än vi i  Sverige kan förstå. det är som att sägas ta över efter Bellman. Nordenflycht, Taube och Sandell. Hon blev också inflytelserik för den amerikanska litteraturen genom att bland andra Edgar Allen Poe och Emily Dickinson inspirerades och påverkades av hennes författarskap. Robert Browning blev hennes beundrare genom att läsa hennes Poems, publicerad 1844.

Men läser man svenska Wikipedia-sidan om henne är hennes liv skildrat på ett helt annat sätt än i de brittiska källor jag stötte på under mina universitetsstudier av engelskspråkig litteratur. Det är ledsamt och lite löjeväckande att svenskar har en sådan beröringsskräck för allt kristet. På denna sida framställs pappan som en hustyrann som förtryckte dottern med sin Presbytarianska tro, inte ett ord om att det var han och hans fru som publicerade hennes första dikter. Att Elizabeth själv skulle vara en brinnande kristen antyds inte ens, trots att det var så viktigt i hennes liv och verk. Under fastan inspirerar det mig att veta att vi tillhör en marginaliserad och missförstådd minoritet som ändå kan förändra världen. Den sjukliga Elizabeth Barret Browning kunde det trots så mycket som höll kvinnor tillbaka i hennes tid. Vi kan det.

Beoyncé får sjunga till denna dags kalender i ett klipp med textning på spanska som jag tycker ger en extra dimension åt denna vackra video där hon sjunger till sitt barn.

* Ett kongregationalistiskt samfund i Sverige är Equmenia-kyrkan, ett arv från Missionsförbundet som är ett av bildarsamfunden bakom Equmenia. Kyrkor av detta slag ser varje församling som självstyrande enheter och den hierarki med biskopar, påvar och patriarker som finns i de flesta kyrkor (99%) saknas. Även om man har samfundsledare är det ändå varje församling självständigt som tar beslut om läroinriktning och praktisk teologi lokalt. I Sverige är även EFK och Pingst delvis kongregationalistiska. Frälsningsarmén kan sägas vara motsatsen.