måndag 27 april 2020

Minne

Just nu letar jag på alla sätt jag kan komma på efter vännen Lars. Det innebär också att jag letar genom alla spår i min dator efter honom. Om det inte vore så oroligt i mig hade det varit lite småtrevligt, som att vara privatdetektiv.

Då hittade jag detta you tube tips från min älskade lilla H-f. Ett kärt minne:


9 kommentarer:

  1. Oh.

    Det är en av de sämsta sakerna med nätkontakter. De kan plötsligt upphöra och man vet inte varför. Förstås föreställer man sig det värsta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, tyvärr visade det sig vara så med en annan nätkontakt. Hon dog i oktober.

      Radera
    2. Få så tråkigt.

      Ännu värre om man inte får veta.

      Radera
  2. Antagligen inte, men kan polisen hjälpa? Tänkte om de har sofistikerad teknologi och/ eller speciella tillstånd?

    SvaraRadera
  3. Att skriva ett väldigt kort brev till alla Lars Nilsson / Nilson i Helsingborg (visst var det där han bodde?)
    K

    SvaraRadera
  4. Jag kan skriva breven (om du vet var han bor). Gör det i helgen, så slipper du som kvinna få napp på diverse karlar.

    SvaraRadera
  5. Hello boys and Girls :) tror att problemet är att jag bytat email adress, den gamla la av så jag var tvungen att registrera en ny larsnilsson42@yahoo.com. jag fick ditt brev från kyrkogårdsförvaltningen, högsta cheferna öppna brevet och hade stämplat att det var mottaget, plus att dom fråga sig, vem är den där Lars Nilsson :) så jag fick till sist brevet i ett brunt jättekuvert.
    provade att skriva dej men det har kanske inte kommit fram. arbetskompisarna var nyfikna som få och erbjöd sig att läsa upp brevet (jag var fri den dagen brevet kom) men jag svara nej nej nej...det är ju privat.

    Hur som helst har jag varit på massvis av gastroskopi en varannan månad och det tar hårt, låg på akuten dagen innan jul och hade 30 i blodsocker när det ska ligga på 6-7 så jag mådde helkass och dom satte in insulin akut inom några dagar. så det är mycket med hälsan och då kan det vara bra att inte köra på med nätet för mycket. men det börjar stabilisera sig både med diabetes och proppen jag hade i levern förra sommaren.

    Råkade ut för det du beskriver Alma, du minns säkert damen jag kände som hade diabetes som jag berätta om som blivit av med foten och hamna i rullstol, vi brukade åka med min bil käka våfflor och kolla en o annan djurpark, hon bruka bjuda på middag och sedan blev det någon film eller kock program (hennes favvis) men sen var hon ledsen och gav upp lite när hon miste foten och blev deppig och även sur så man blev portad hos henne då. men jag var van sedan innan att hon kommer när hon mår bättre efter något år eller så :) men nu gick det 2 år så jag leta efter henne och blev genast misstänksam för hennes uppgifter var borttagna på nätet, och till sist fann jag en sida som berätta att myndigheterna rapporterat henne som avliden nu i april och att hennes uppgifter skulle tas bort inom 3 månader. så det var snopet och väldigt ledsamt hon blev 62 :/ hur som helst fortsätter jag att ligga lågt för hälsans skull, men du kan ju skriva mej på nya e-posten om du vill kolla då och då att jag lever Alma :)

    Lars..kram på er alla :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh vad lättad jag blev! Klaus meddelade mig när jag just kom in från jobbet och jag kastade mig över datorn. Så skönt att du lever. I höstas miste jag en nätkontakt genom att hon dog och sedan tog det flera månader innan jag visste vad som hänt. Och när du dessutom varit så sjuk...

      Krya nu på dig ordentligt. Klaus och jag kan andas ut. Chipmunks are go, igen=)

      Radera
  6. Ååååååååååååååååååååååååååååååå!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

    SvaraRadera