Nikolaus, Niklas

Idag har Nikolaus namnsdag och detta helgons popularitet har gett oss ett otal varianter på hans namn. Alla dessa Nikolaus-varianter har länge och är ännu populära: Nils inte minst. Nisse är ju också namnet på en tomte i nordisk mytologi. I Norge heter jultomten själv julenissen. Detta är ju förstås bara helt och hållet logiskt eftersom Sankt Nikolaus är urtomtens förebild, han som delar ut gåvor till behövande vilket biskopen i Smyrna gjorde under en av de stora helgonmakarnas tid i romarriket: kejsar Diocletianus regringstid.

Den rike Nikolaus kanske ansågs som en lönsam gisslan så Nikolaus blev inte avrättad utan bara fängslad.  Innan han fängslades hade den rike biskopen gjort sig känd som en goda gåvors givare i det dolda. Han gav sina gåvor nattetid när alla sov. Som "julenissen" gjort i större delen av kristenheten och fortfarande gör i många länder. 

Den Santa Claus som i röd biskopsklädnad flyttat från den varma Smyrna till Nordpolen och har en släde full av klappar plus en hel hoper "nissar" som tillverkar klappar året runt är dock en verkligt ny företeelse och därmed har förvirringen blivit stor, så stor att även muslimska barn, buddister och ateister välkomnar honom på lite olika dagar. I kristna kretsar kommer han än idag den sjätte december OCH på Kristusmässan 24/25 december. Så ock till oss. Den Nikolaus som dyker upp hos oss kommer precis som på 300-talet på natten och gömmer presenter i barnens skor.

Vår underbara unge "mittemellan" skrev en gång till honom eftersom vi har holländska vänner som då bodde i Kiruna och firade "Sinter Klaas". Linnea tyckte att hon också ville ha besök och se: en natt mot den 6 december red han in till oss på sin vita häst och sedan dess har han hälsat på varje natt till den 6 december. 

Kristendomens karaktär av internationalistisk rörelse blir så tydlig i juletid "plockar vi bort alla flyktingbarn, österländska stjärntydare och judar ur julevangeliet blir det bara kvar en flock får och en åsna" som man sa i årets radiogudstjänst från Bergsjön utanför Göteborg. Sankt Nikolaus är väldigt tydligt med i denna rörelse. Han är förutom urtomten också sjöfararnas skyddshelgon och har färdats från Turkiet till Nederländerna för att ridande hitta till oss som nu lever i kaamos/ skábmás mörka tid.

Han har smält samman med nordiska grå gårdstomtar genom ViktorRydbergs och, främst, Jenny Nyströms, försorg och i Sverige blivit jultomten. Genom USAs kulturella globalism har tomten spritts runt jorden: Japan, Mongoliet, Söderhavet , Namibia  och Svalbard.

Att då bara segla med båt och rida funkar inte om Sankt Nikolaus ska hinna ut med alla gåvor så renar från Nordkalotten kom med i mytologin på 1930-talet. Hela idén om tomten med renar kom dock från en dikt för barn som publicerades redan 1823. Men de slog igenom på riktigt när USA fick se tama dragrenar, utskeppade från Norge, IRL.

Renarna kom nämligen 1898 med samer och kväner till Alaska för att hjälpa Alaskas urbefolkningar att hitta en hållbar försörjning : vår nordiska renskötsel. När det sedan rådde depression marknadsfördes renar som tomtens dragdjur. och som fin julmat, utifrån dikten som fått sin slutliga form samtidigt som renarna kom till Alaska  Den gamla svenska seden att äta renstek till jul blev kanske aldrig så populär i USA men dragdjuren har satt sig i populärkulturen jorden runt. Jag tror det var psykologiskt fel att ta diktens namn på varje enskild ren och försöka sälja renkött på samma gång. Men tanken om renar som tomtens kompisar satte sig och spreds. 1939 kom en reklambok om Rudolf med Röda Mulen vilket nog satte spiken i kistan för ren på julbordet,

men definitivt populariserade tamrenar.

Tänk att vi i norr fick ge "lite mission" i retur genom Sankt Nikolaus renar. Vi som fått så mycket söderifrån: dadlar, fikon, nejlikor, ingefära, apelsiner, clementiner men allra viktigast: Jesusbarnet i krubban som inspirerade en biskop i Smyrna att ge allt han ägde till behövande som vi ska, enligt Paulus brev till Lydias församling i Filippi.

Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus.

Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud

utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss.