Johannes minns vännerna som stod kvar: reminiscere

Sex dagar före påsken kom Jesu till Betania, där Lasaros bodde, han som Jesu hade uppväckt från de döda.  Man ordnade där en måltid för honom; Marta passade upp, och Lasaros var en av dem som låg till bords med honom. Maria tog då en gel flaska dyrbar äkta nardusbalsam och smorde Jesu fötter och torkade dem sedan med sitt hår, och huset fylldes av doften från denna balsam. Men Judas Iskariot, en av lärjungarna, den som skulle förråda honom sade: "Varför sålde man inte oljan för trehundra denarer och gav till de fattiga?" Detta sade han inte för att han brydde sig om de fattiga utan för att han var en tjuv; han hade hand om kassan och tog av det som lades dit. Men Jesu sade: " Låt henne vara, hon har sparat sin balsam till min begravningsdag. de fattiga har ni alltid bland er, men mig har ni inte alltid."  En stor mängd judar fick reda på att han var där och kom dit, inte bara för hans skull, utan också för att få se Lasaros som han uppväckt från de döda. Översteprästerna bestämde sig då för att döda Lasaros också, eftersom så många judar för hans skull gick ifrån dem och trodde på Jesus. Johannes evangelium 12:1- 11

Nyheten om att Jesus uppväckt Marias och Martas, troligen, lillebror. Kanske var han en sjuklig eller funktionshindrad man? Tydligt är att högst i rang i familjen står Marta och sedan Maria, Lasaros är en tyst karaktär vars viktigaste roll var att dö och uppstå när Jesus uppväckte honom. Marta är den driftiga det var ju hon som en gång bjöd in Jesus till sitt hem och så började en vänskap som blev livslång för dem båda. Den enda person i huset Jesus sägs uttryckligen älska är faktiskt inte lillasyster Maria utan Marta: "Jesu var mycket fäst vid Marta och hennes syster och Lasaros." översätts det i Bibel 2000 i grundtexten står det : "Egapa de ho Iesus ten Marthan kai ten adelfen avtes kai ton Ladsaron." alltså "Älskade Jesus Marta och hennes syster och Lasaros." *Tydligare än så kan det inte uttryckas vem som är överhuvud i huset och dessutom står närmast Jesus. 

Syskonens nära relation till Jesus, och då speciellt Martas och Jesus, skulle knappast ens idag uppfattats som helt okej bland exakt alla, nog skulle man misstänka någon flirt åtminstone. Och naturligtvis har man erotiserat Jesu relation till syskonen, men inte den till Marta, hon som det står att han älskade utan hennes, troligen, lillasyster Maria. Denna scen där Maria smörjer Jesus har man verkligen äcklat till på det mest sexistiskt patriarkala vis som går (och dessutom har ju Gregorius och hundratusentals efterföljare knött ihop lillasyster Maria med Maria Migdal/Tornet på helt lösan sand. Absolut NOLL textstöd finns för denna misogyna tolkning). Riktigt illa blir det i musikalen Jesus Christ Superstar som jag annars tycker mycket om.  "I don't know how to love him..." heter Marias sång där och strofer som "and I've had so many men before in very many ways, he's just one more..." får igång kräkreflexerna lika effektivt som att se Putin "rida"/åka häst i bar överkropp. 

Det Maria gör här är ju vad två andra kvinnor redan gjort, i alla fall två som vi ännu minns: hon smörjer Jesus med dyrbar äkta nardusbalsam. Det heliga tretalet återfinns alltså också vid dessa smörjelsetillfällen. David blev smord två gånger men Jesus smörjs en sista gång av sin nära vän Maria, treenighetens fullkomliga tal visar att nu smörjs Jesus för sista gången inför sin begravning.  Evangelisten minns hur doften fyllde hela huset, syskontrions hem. Doftminnen är starka minnen och Jesus sade ju om kvinnan i Simon den spetälskes hus att detta ska vi minnas. Att alla tre kvinnorna som smörjer Jesus väljer balsam och inte olivolja är alltså i sig ett minnesknep som påminner oss om att minnas.**

Men konstigt nog är det bara Johannes som nämner doften som naturligtvis måste ha varit påtaglig också i Kafarnaum hos fariséen Simon och  hos Simon den spetälske i Betania. Varken Matteus, Markus eller Lukas nämner dock hur doften fyller hela huset. Men de båda simonarnas hus var ju inte hemma för Jesus och lärjungarna. Hos främmande människor luktar allt annorlunda det är bara hos syskonen, där Jesus bodde när han befann sig i Judéen, en ny doft kan kännas så där extra påtaglig eftersom de närvarande vet hur huset vanligtvis doftar. Jag tänker mig nystädat och nybakt speltvetebröd, man får lätt intrycket att Marta hade ordning och reda och alltid nybakt bröd att bjuda på. Hon är för mig som en kvinna i Tornedalen med många lager skinn på näsan och ständigt nystädade golv.

Marta, Maria och Jesus målade av Jan Vermeer (1632-1675)

Så behöver det inte alls ha varit. Syskonen hade kanske , som så många andra, höns som sprang omkring i huset och hur luktar det nystädat när man har jordgolv och inte såpskurade granbrädor att stå på? Snötvättade trasmattor luktar fräscht men det kan knappast Marta någonsin ha haft. Hon hade nog en handknuten ullmatta med tydlig rysstvål och ladugårddoft av ullfett,  där Jesus kunde sitta och undervisa lärjungarna varav en var Maria. Marta må vara älskad av Jesus , men hon satt inte ner och bara lyssnade på honom. Hon passade upp, som det står här och på andra ställen. Tornedalsfruarna som aldrig satte sig ner vid matbordet där de proppar sina gäster fulla med renköttsoppa, hembakt bröd och kaffe har absolut haft Marta som föredöme i hur ett hushåll sköts. Och i att inte sitta ner vid bordet så länge en enda vaken människa till finns kvar i huset.

I alla tider har man predikat över Marta och Maria och försökt ärerädda Marta gentemot Jesus som tar Maria som ett gott exempel när hon sitter och lyssnar på honom. En pastor sa att det var eftersom de flesta präster och pastorer känner sig träffade och är mer Martor än Marior. Jag tror han har fel. Jag tror det handlar om att Jesus sår ett frö av uppror där som patriarkatet måste kväsa. Kvinnor kunde tänka: "jag behöver inte ständigt jobba, jag kan sitta ner och fundera en stund."  Men tydligt är att Jesus är 100% människa också. inte bara Gud eftersom han låter Marta passa upp utan protester denna gång- också.  Han drar dock åter ut till försvar för Maria och hennes okvinnliga handling att ta på sig prästrollen och smörja Jesus. Han mildrar dock det genusöverskridande mönstret genom att åter hänvisa till sin begravning***.

Tredje, och sista gången, Jesus smörjs med balsam är det något annat än inkluderandet av hedningar och näpsande av högmodiga som tror de har allt på det torra redan som står i centrum. Inte heller är kostnaden för balsamet lika central här , när Judas ensam protesterar (var han inte med i Simon den spetälskes hus?) här står vänskapen i centrum. Den lilla kretsen kring Jesus är visserligen utökad av nyfikna som vill se den uppväckte Lasaros. Men Jesus är i sitt andra hem hos sina vänner som han älskar /är mycket fäst vid.

Det är typiskt att just Johannes vill lägga till denna smörjelsehändelse. De två tidgare: den i Kafarnaum ca tre år tidigare, den hos Simon den spetälske, de var mer offentliga och "officiella". Denna smörjelse är i sanning vänskaplig och intim och den enda som ger sig på den smörjande Maria är Judas, enligt Johannes eftersom han är en tjuv. Vännen Maria och ovännen Judas står emot varandra här. Jag skulle önska, precis som Sara Forslund i podden om Kvinnorna i Bibeln, att vi kom ihåg Maria och de övriga kvinnorna som smorde Jesus mer påtagligt som genom oljekruset på altaret hemma i Kiruna Missionsförsamling eller i de instiftelseord som föreslås i podden.

Att minnas kärleken och den prästerliga helandetjänsten som kvinnorna utförde dessa tre gånger borde vara centralt i varje kristen sammankomst och varje kristens liv. Det är den kärleken och helandetjänsten som förvandlar världen.

* Intressant är att översättarna valt "mycket fäst vid" här medan exakt samma ord: egapa översätts med "älskade" när det gäller en av lärjungarna längre fram i samma evangelium. Vi har tvåtusen år av manligt tolkningsföreträde att ta itu med, det är då helt säkert.

**Vill man befästa minnen, tex inför en tenta, är det smart att lukta på något väldoftande, tex citron, medan man pluggar och sedan ta med sig en näsduk med citronsaft till tentan och nosa på den då och då.

*** rättare sagt: evangelisten mildrar det genusöverskridande i handlingen genom att bara återge just dessa ord om begravningen. Vi vet ju strängt taget inte vad Jesus sa om detta, han kan ha lagt ut detta som den helige Ande nu upplyser om: prästtjänsten kvinnan utför och kärlekens makt som överskrider alla sociala gränser och slutligen segrar, till och med över döden.