Kvinnan som har haft fem män sitter vid brunnen där hon just träffat Jesus och eftersom hon kan skrifterna känner hon igen honom som Messias/Taheb och profeten, den ende. Moses som förebild till Jesus är inte lika uppenbar för oss sena tiders protestantiska barn som exempelvis Herrens lidande tjänare i Jesaja 53, men icke desto mindre är även Mose en förebild till Jesus. Och här vid brunnen blir det mycket tydligt. Som skrivet var i förra posten brukar Esra kallas "den andre Moses men här gör Johannes evangelium tydligt att det är Jesus som är den andre Moses, precis som Johannes tidigare förklarat att Johannes döparen är den andre Elia.
Esra var den som tog avstånd från samarierna och drev dem ut i ett föraktat utanförskap som gjorde dem starkt vakthållande om sin urgamla identitet. När en judisk kung beordrat förstörandet av deras tempel på Gerizim 150 år f.Kr. svarade de genom att orena Jerusalems tempel med dödas ben. Samariska kvinnor får inte giftas bort med annat än samariska män Men här sitter Jesus, en judisk rabbi och talar med en kvinna som känner igen honom som som profeten och det första han frågar är om hennes civilstånd. Under det misogyna 1500-talet trodde man att det betydde att han gav henne en reprimand för lösaktigt leverne. Men inget tyder på det.
Däremot är det viktigt att kvinnan är ogift därför att här vid Jakobs källa möter Jesus henne som Moses mötte Sippora. Han gör ett profetiskt statement. Jesus är den andre Moses , inte Esra med sin etniska rensning. Jesus visar här hur alla kan bli Guds barn genom att känna igen honom. Han grundar det nya gudsfolket som absolut är judarna men också samarierna som ju egentligen alltid tillhört Guds folk, det var redan skördetid i Samarien när Jesu kom dit. Men också alla människor på hela jorden:
Ni tillber det som ni inte känner till. Vi tillber det som vi känner till. Vi tillber det som vi känner till, eftersom frälsningen kommer från judarna. Men den tid kommer , ja, den är redan här, då alla sanna gudstillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning.
Att mötas vid en brunn har alltså i Bibelns värld betydelsen av ett kärleksmöte. När Jakob mötte Rebecka vid brunnen slutade det med giftermål med allt vad det innebär av faror och vedermödor för Rebecka som dör i barnsäng när Benjamin föds. Sippora gifte sig med Moses och föder honom barn som Moses ändå inte riktigt känns vid. Han omskär inte Gersom* när han föds så Sippora måste rådigt rädda Mose liv när Gud vill döda honom, förmodligen pga detta att han inte riktigt erkände sin son som var ättling till Abraham, liksom Mose, genom att snabbt omskära Gersom och bestryka (samma ord som när dörrposterna beströks med påskalammets blod i Egypten) Mose kläder. Jesus är alltså inet helt och hållet som Moses utan den fullkomlga versionen av honom. Han är Moses fullbordan som får en massa barn med den samaritiska kvinnan, barn som han genast erkänner när lärjungarna återvänder med maten. Samarierna som "den andre Moses", Esra en gång hade förkastat erkänns nu av Jesus, den sanne Moses, Jesus, som sitt folk.
* och kallar sonen det bittra namnet främling/en bofast främling eftersom han känner sig främmande i Sipporas hemtrakter och släkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar