tisdag 22 september 2015

Finna sig själv

Johannes evangelium 6: 67- 70  Jesus sade till de tolv: ”Inte vill väl ni också gå er väg?” Simon Petrus svarade: ”Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, och vi tror och vi förstår att du är Guds helige.” Jesus sade: ”Har jag inte själv valt ut er tolv?"

I vår egocentriska tid finns det en och annan som kan göra nästan vad som helst för att "finna sig själv". De bör lyssna på vad brorsonen Ruben 8 år säger om saken: "Vadå hitta sig själv, jag hittar ju dig!" Han har så klart alldeles rätt, det kanske går att hitta sig själv, men det är synnerligen meningslöst. 

Aron, Aviel och Ruben har funnit varandra.
Om du gått vilse i skogen tjänar det lite till att hitta sig själv men om någon annan hittar dig kommer du hem. Man kan också leta upp någon som känner vägen, det är också en bra idé men att leta efter sig själv leder ingen vart.

Var man än är vilse: i tillvaron, i skogen eller i pannkakan nyttar det föga att "finna sig själv" det man då bör göra är att leta och lyssna noga efter någon som säger: "Jag har hittat dig."

Uppdatering: Hr Bråddjup kommenterade med denna intressanta länk.




12 kommentarer:

  1. Där håller jag inte helt med dig.
    Visst är det fint att hitta varandra, och det hoppas jag så att vi gör. Och jag tänker att utan att veta vilka vi själva är, "hitta sig själv ", är det lätt hänt att bli funnen av fel person/er.
    Självhittandet inkluderar även att veta vad en själv vill med livet. Drömmar, förhoppningar, trosuppfattningar osv.
    Och hur kan det vara dåligt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker Ruben sa något mycket klokt eftersom vi aldrig kan finna något viktigt om vi bara letar efter oss själva, det är i gemenskapen människan blir till. Det är där vi definieras både i vad vi tror och inte tror, vi har ju inte ens ett språk att formulera tro och åsikter med utan en gemenskap.

      Det är först när vi ser den andre som vi förstår oss själva. Läs också kommentaren till Lars om den vita stenen.

      Radera
  2. Det där med att vara vilse men ha en säker förvissning om att man hittat hem skriver ju john Newton i sin sång amazing grace. sen finns det ju så klart "heliga hemligheter" och mysterier som Paulus skriver om . Universum är oändligt och det finns många fantastiska och märkliga upptäckter där ute för dom som "älskar honom" som kommer att få se mer och mer (1 Kor 2:10) och visst var det väl så en gång och är fortfarande som när Beatles for till indien för att hitta någon helig man på en bergsstopp, ut och leta efter någon som ska ge svar i vilsenhet. Men gud är mycket närmare än så ;)

    Amazing grace, How sweet the sound
    That saved a wretch like me.
    I once was lost, but now am found,
    Was blind, but now I see.

    'Twas grace that taught my heart to fear,
    And grace my fears relieved.
    How precious did that grace appear
    The hour I first believed.

    Through many dangers, toils and snares
    I have already come,
    'Tis grace has brought me safe thus far
    And grace will lead me home.

    The Lord has promised good to me
    His word my hope secures;
    He will my shield and portion be,
    As long as life endures.

    Yea, when this flesh and heart shall fail,
    And mortal life shall cease
    I shall possess within the veil,
    A life of joy and peace.

    When we've been there ten thousand years
    Bright shining as the sun,
    We've no less days to sing God's praise
    Than when we've first begun.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis min tanke, det är Gud som finner oss och söker upp oss. Då blir vi också i mötet den vi är. Jag tänker på uppenbarelse bokens or dom den vita stenen: Åt den som segrar skall jag ge av det dolda mannat, och jag skall ge honom en vit sten, och på stenen skall det stå ett nytt namn, som ingen känner utom den som får det. Upp. 2:17

      Radera
  3. Håller med till stor del, vi lever i en narcissistisk kultur där vi förväntas driva våra ego-projekt på ett sätt som skapar en massa psykiska problem och som är fåfängt.

    MEN det finns vissa sammanhang där att "hitta sig själv" är mer väsentligt och det är när omgivningen och man själv pressat in en till något man egentligen inte alls ÄR. Då handlar det om äkthet vilket är något djupare. Ett exempel på detta är Maria i Sound of Music som egentligen inte passade som nunna utan mer som storfamiljsmamma. I den äkthetsprocessen kan förstås andra människor vara med men också björkar och poesiböcker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt sant, men knappast hade hon kommit dit utan att ha mött en mycket stor familj av människor som hittade henne. Jag tror vår ego-jakt aldrig är annat än fåfäng, vi måste definiera oss själva i förhållande till någon annan. Både positivt"jag är född till stormamma" och negativt "jag passar inte till nunna".

      Radera
    2. Man brukar väl deffinera kristen tro på samma sätt,en tro ska ska/bör levas ut i familjen/församlingen/världen. jag tycker något sådant är en absolut styrka.

      Hade kontakt med new agare för många år sedan som gärna resonerade olika teorier nya böcker som kommit ut och att det skulle ske någon slags utveckling i världen. Men inte att man skulle lägga en peng till fattiga eller några projekt som gick ut på att förändra samhället , fick en känsla till sist att det var världs frånvänt, man kritiserade kyrkan påvar osv som ansågs vara förtryckare, insåg till slut att det är lätt att vara god när man bara sitter och tycker och inte deltar i någon verksamhet som kan avslöja egna brister och synder, lätt att odla en känsla då att man är överlägsen och god.

      Radera
    3. Jo, det finns definitivt en väldigt självupptagen grej med new age.

      Radera
    4. Jo, det finns definitivt en väldigt självupptagen grej med new age.

      Radera
    5. Ja, New Age är ett typiskt exempel med alla sina självhjälpsböcker som är totalfixerade vid egen vinning. Typiskt att ett litet barn som Ruben sätter ord på det jag känt inför detta men inte kunnat formulera.

      Men hela vårt kapitalistiska samh'lle är ju en slags New Age-egotripp. Just nu borde kristendomen ha en god chans att visa på en motbild, på Guds rike-i stället blir den ofta anpassad till egofixeringen. Det är så skönt med er alla som kommenterat detta-ni är sannerligen en motbild till detta H-f, Lars och Klaus.

      Radera
  4. http://www.dn.se/insidan/psykologiprofessor-gor-upp-med-sjalvhjalpstrenden/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för intressant länk, jag uppdaterade hela inlägget med den.

      Radera