Malin själv tredje*

Malin med lillebror Pelle.

Astrid Lindgren skrev en TV-serie som ständigt repriseras inte minst i advents- och juletider: Saltkråkan. På denna skärgårdsö finns en familj som inte riktigt passar in, sommargästerna Melkerssons. Någon mamma finns inte i familjen. Det moderliga representeras i stället av äldsta dottern Malin. Så rejäl och lillgammalt mogen trots att hon i första säsongen bara är nitton år gammal, att man genast fattar förtroende för hennes väna men bestämda gestalt. **

För mig som växte upp med Saltkråkan och nu ser mina barn göra sammalunda, står Malin för respekt och stadga. Själva namnet Malin blev för mig namnet på en mycket bestämd person som man inte bråkar med i onödan. Oftast för att det saknas orsaker att bråka med henne, hon är i det närmaste perfekt, men också för att jag aldrig skulle drista mig till något sådant. Malin Melkersson utstrålar fullkomlig auktoritet. 

Namnet Malin är en svensk smeknamnsform av världens vanligaste namn: Maria. Precis som Malin Melkersson är mamma Maria en kvinna som i konst och tradition  utstrålar fullkomlig auktoritet.  En annan fiktiv Malin- karaktärer är också Maria -lik, men på nästan motsatt sätt; den tvivlande Malin Frost, Karin Boyes alter ego i den självbiografiska romanen Kris där krisen i titeln är en religiös sådan. För läser man om Bibelns mamma Maria ser man snarare en stundtals vilsen och tvivlande person, mer som Malin Frost än Malin Melkersson i sina svåra stunder.

Karin Boye var vän med Lydia Wahlström som hon mötte under studieåren i Uppsala. De brann båda

två för den kristna tron men Boyes ångestfyllda psyke förmådde inte lita på den himmelska förälderns förmåga att bära när hon inte orkade tro så där brinnande som hon tyckte alla andra trodde. I romanens början låter Boye Malin Frost sitta i bönesalen och påminnas om en dröm där hon frågar Gud vad Mysterium Magnum är och får svaret: "Det är när människans liv blir Guds liv." och Malin Frost tycker sig inte kunna nå så långt och då rämnar hennes tillit. I slutet av romanen skriver Malin en uppsats om profeten Jeremia och når till slut ett lugn av dennes ord som hon kan utantill: 

"Med dig skall jag låta vinna ditt liv såsom ett byte, till vilken du än må gå."

Malin Frost gör upp med Gud, eller är det en felaktig gudsbild? Jeremia-citatet antyder att hon kanske ändå hittat en Gudsrelation som håller. Vi vet ju av Boyes diktning att tron aldrig lämnar henne helt ifred. Mamma Maria får också uppleva ångest och tvivel. Hon började storstilat med sitt "Magnificat" när hon väntar Jesus och hon gömmer tålmodigt alla händelser vid hans födelse i sitt hjärta. Men hon skäms också för honom när han beter sig, enligt henne, lite rubbat när han börjat sin förkunnargärning och hon begär flashiga tecken från honom på bröllopet i Kana. Tvivlade hon kanske på sina minnen så även hon måste få påtagliga bevis? 

Mamma Maria stod dock kvar vid korset och kanske gjorde också Malin Frost/Karin Boye det. Hon kände sig troligen mer hemma i sådana ångestfyllda sammanhang än på bröllop med gott vin och idylliska skärgårdsöar. I Boyes sista diktsamling De sju dödssynderna finns tecken på en trevande tro, en flämtande låga i världens vinternatt;  exempelvis i dikten "Jul 1939" :

De tomma fimbulhimlarna
har kvävt allt skri.
Men andlöst lyssnar själarna,
de döda och vi.
I någon bortglömd vrå
av världen som förödes,
är det ett barn som födes,
ett löftesbarn på halm och strå.
Sandro Botticellis bild av hur Maria sitter med sin lille Jesus och lär honom läsa.

* Ett älskat motiv i konsten är "Anna själv tredje" där mormor Anna sitter med sin dotter Maria i famnen som i sin tur håller sin Jesus i knät.

**Spelad av 17-åriga Louise Edlind, som vanligt får kvinnliga skådespelare finna sig i att spela kvinnor äldre än dem själva.