torsdag 17 december 2015

Stig Hellsten 1913-1999

Stig Hellsten 1966.
Stig Hellsten var biskop i Luleå stift 1966–1980.  Stig Hellsten var född i Uppsala och lågkyrklig, influerad av EFS kom han till Luleå först som domprost och 1966 blev han alltså biskop. Han förblev Norrbottens residensstad trogen och ligger nu begravd på Hertsön i Luleå. Jag har inga minnen av honom men när jag läste i Nederkalix församlings kyrkoblad om honom insåg jag att han betytt mycket för den andliga utvecklingen både i min församling och för mig personligen.

 I min del av stiftet är det Lastadianismen som dominerat som inomkyrklig väckelserörelse. Där är ledarskapet lekmän och det var en sak som Stig Hellsten uppskattade. Han menade att lekmännen var den viktigaste delen av kyrkan. I vår församling fanns en livaktig "frivilligkår" med många som engagerade sig på fritiden i barn- och ungdomsarbete. Konfirmationsledarna var inte alltid anställda, de flesta i besökstjänsten var frivilliga och vi började med ungdomar som hjälpledare i konfirmand- och barnarbete långt innan det blev allmänt modernt. När jag läser Kerstin Danells presentation av Hellsten i Nederkalix kyrkoblad förstår jag att det var tankar som kom från honom.   

Nu är det en annan trend i hela SvK man har massor av anställda och få frivilliga. Mamma tyckte inte om denna utveckling. "Förr hade vi hundratals barn och ungdomar, syföreningar och dagledigträffar. Nu har vi fler anställda och nästan ingen verksamhet. det är inte ens gudstjänst i Jukkas och Tuolla varje söndag längre." Stig Hellsten hade inte gillat den här utvecklingen, barn- och ungdomsarbetet var hans hjärtebarn, men den är ju en trend i hela samhället så jag undrar om det hade hjälpt att han stretat emot. 

Trots denna förändring kom det bestående god frukt av detta arbete och lekmannaengagemanget fortsatte även efter 1980, ibland kanaliserat på annat sätt nu när församlingens verksamhet sköts av anställda. Det jag också kan se när jag läser om Hellsten är att han verkar ha kunnat balansera vår nordliga lågkyrklighet med den framväxande högkyrkligheten och det har fortsatt i den andan. På ungdomslägren i Gällivare undervisades vi om gudstjänstens betydelse men också om hur viktiga levande stenar vi alla är i kyrkobygget. Trots att biskop Stig inte såg kvinnan som oduglig för viss tjänst i Guds rike accepterade han alla laestadianer och de unga högkyrkliga män* som sökte sig till våra trakter pga den lågkyrkliga konservatismen. 

Som ung fattade jag inte alls att det förekom en strid, jag gick i en bubbla av Jesus-förälskelse och drömde om mina föräldrars ungdoms Jesus-rörelse. Jag läste Ylva Eggehorn och Magnus Malm, Nytt liv/Trots allt och längtade till varje mässa som då firades minst två gånger i veckan och till varje ekumenisk "allianssamling" en gång i månaden. I grunden är jag dock fostrad i Stig Hellstens lågkyrkliga lekmannaanda. Tacksamhet är därför dagens luckas tema. Tack Jesus för biskop Stig!

Bach Adventskantat passar bra denna dag av tacksamma tankar. Tack Jesus för Bach! 

 


*Dessa båda grupper, som teologiskt står långt ifrån varandra i ämbetsfrågan är dock helt eniga om kvinnans oduglighet för tjänst i Guds rike – om det inte gäller att predika för barn. Märkligt nog är det också helt okej att vara lärare som kvinna men bittra utfall mot ärkebiskopen duggar tätt i båda sammanhangen. Inte pga hennes teologi utan pga hennes äggstockar.

20 kommentarer:

  1. Tänk vad Stig Hellsten skulle bli förvånad om han såg hur det ser ut idag

    https://www.svenskakyrkan.se/helsingborg/kontakta-praster-i-svenska-kyrkan-helsingborg

    I min hemstad och sv kyrkan räknar jag till 15 kvinnliga präster och 7 manliga. och det fungera utmärkt äggstockar till trots =)

    Men betydligt mer bibelstudiegrupper och "simple Church" kanske inblandad med den större kyrkans aktiviteter tror jag absolut styrkt och gjort levande. I dagens Sverige där många kämpar med arbetslöshet/ingen att prata med och andra svårigheter tror jag sådana små grupper kunde vara en livlina och tröst för många, så där tror jag mamma och Stig har helt rätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, han verkar ha varit en "simple church" person som skrev bibelläsningsplaner för bönegrupper och konfirmandmaterial. Jag insåg plötsligt hur mycket jag gillar min barndoms biskop. Kerstin Danell som skriver ibland i Kyrkobladet för Nederkalix församling gör intressanta personporträtt. Jag anknyter nog till dem fler gånger. Detta var från 2011.

      Ja, mamma hade rätt i mycket.

      Radera
  2. BTW: vilken radda med präster i Helsingborg! Så många är de definitivt inte i Jukkasjärvi församling då får man räkna in diakoner, organister, vaktmästare och församlingsassistenter-för att få en sådan lista.

    SvaraRadera
  3. =) jo vi ska väl vara 125.000 personer ca här i Helsingborg vet inte om det förklarar tätheten av präster, men talar man med någon av dom verkar det vara hektiskt med dop,bröllop,begravningar , konfirmander. Var rena kalabaliken i måndags när vissa skolor hade lucia, så Dawkins har inte lyckats skrämma slag på alla hur hemska di religösa är =)

    SvaraRadera
    Svar
    1. 125.000 knappt halva Norrbotten i en liten stad! Här är vi 249 987 invånare i hela länet. Nej, Dawkins är nog inte fullt så inflytelserik som han önskar eller tror. Åh. Lucia, unga kvinnan, betydligt starkare än Dawkins fast hon dog för 1700 år sedan. Undrar hur många som minns Dawkins om 1700 år?

      Radera
  4. Offside:

    Vi har en TV-kanal som heter Axess. Där har jag sett 2 avsnitt av en serie "från Kristus till Konstantin". Mycket intressant.
    I dagen avsnitt handlade det bl a om en Perpetua och hennes martyrskap. Känner ni till denna Perpetua?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Var det Perpetua och hennes bästis, slaven Felicia, du läste om. Lars tipsade om henne på bloggen under fastan i våras. Här får du länken https://www.youtube.com/watch?v=Tg4ax1E2p-E
      .

      Det fanns också ett avsnitt under påskens serie om Kristendomens barndom om deras martyrium. Men jag minns inte vad den hette så nu hittar jag inte den, kanske är det just den från Kristus till Konstantin jag tänker på? Vi har axess i lägenheten i stan 34 mil bort, det är en bra kanal, ungefär som Arte.

      Radera
    2. Här drog det iväg till Perpetua och Felcia i kommentarsfältet: http://barockbloggen.blogg.se/2015/february/ensamhet-och-arbete.html

      Radera
    3. jodå har haft uppe Perpetua och Felicitas lite i det flydda här på bloggen och verkar finnas med i både katolska och ortodoxa uppslagsverk.

      http://www.newadvent.org/cathen/06029a.htm

      Radera
    4. Deras martyrium påminner om deras nästan samtida Crispina också hon nordafrikan: http://barockbloggen.blogg.se/2013/december/crispina-mammamartyr-fran-afrika-2.html

      Radera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  6. Ja just, Crispina var med i det tidigare avsnitt jag såg. Blev så tagen av berättelsen inifrån Colosseum.
    TV serien verkar tyvärr vara svår att "få tag i".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är det märkliga med skriftliga dokument från antiken, plötsligt kommer vi så nära. Tänk att vi människor är så lika- på håll liknar vi allihop flugor. På nära håll blir vi också varse hur vi är. Perpetuas döde lillebror som kom till henne i en drömsyn, det kan jag verkligen förstå. Och hennes längtan efter att få amma sin lille son! Vem ska hon välja Jesus, Felicia, som dessutom är gravid och lillebror eller pappa och sonen? Ja, det är gripande.

      Radera
    2. https://www.youtube.com/watch?v=Ifh4b1FUxpc

      Första avsnittet av 6 i serien "From Christ to Constantine". Kanske lägger de upp hela så småningom. Avsnittet om Paulus var för mig oerhört intressant.

      Radera
    3. Härligt , nu ska jag titta!

      Radera
    4. Tack Klaus den var bra, hade inte möjlighet att se hela men ca 30 min,bra kvalitee på programmet.

      Radera
    5. Jag tittade på det och just avsnittet om Jesus - det kändes välkänt som det berättades nu, däremot de två senare som jag sett tar så god tid på sig med saker som jag känt till i stark sammanfattning om ens alls.

      Radera
    6. Jag tittade på det och just avsnittet om Jesus - det kändes välkänt som det berättades nu, däremot de två senare som jag sett tar så god tid på sig med saker som jag känt till i stark sammanfattning om ens alls.

      Radera
    7. Ja det var den här serien jag menade, så intressant och mycket nytt för mig också. Alla dessa brev som finns bevarade, vilken skatt det är. Snart kan ingen läsa era kommentarer. Med ett knapptryck försvinner åratal av minnen och mänsklig kultur.

      Radera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera