Pingstnovenan

Många långa promenader med familjen i väntan på kyrkans födelsedag är mitt sätt att fira pingstnovenan.

Den adventstid som firas just nu inför den Heliga Andes ankomst, kyrkans födelsedag, kallas på kyrkiska Pingstnovenan, nio dagar är det ju mellan Kristi Himmelsfärd och Pingstdagen. Pingst är fornsvenskans uppfattning om uttalet av grekiskans femtionde= πεντηκοστή, ῆς, ἡ  pentecoste. Germanska språk drar gärna ihop ord med apokope, dvs obetonade ljud i ord försvinner. Ett tydligt exempel är badstugan och förstugan som nu kallas bastu respektive farstu.

Själva helgen har vi kristna dock förlängt. För Jesu lärjungar och judar än idag, var pingsten en endagsfest femtio dagar efter påsken. Man firade vårskörden av vete och eftersom den var i full gång hade man bara tid att fira en enda dag, någon annandag fanns inte. Men kristendomen införde till slut flera helgdagar i rad andra, tredje och fjärdedag pingst behövdes för att resa till kyrkhelgen och vara med om alla dop som förrättades denna dag. Av den anledningen heter dagen på engelska Whitsunday och pingsten som kyrklig högtid Whitsun. De som döptes var ju klädda i vitt så den färgen dominerade helgfirandet. 

Däremot var pingstbröllop bara en lek för unga där någon stackars föraktad flicka kläddes ut till "pingstbrud" och tvingades, eller var frivilligt med på "bröllop" med hundar eller någan annan mobbad ungdom av motsatt, eller samma, kön. Riktiga bröllop var vanligast på hösten när man här hos oss hade överflöd av mat vid skördetid. Men i Israel med omnejd finns den första skörden att tillgå femtio dagar efter påsk så detta var en skördefest. Höstens Allhelgona motsvaras av vårens Valborg och höstens tacksägelsedag motsvaras således av pingsten.

Kyrkan firar sin födelsedag till pingst och under de nio dagarna mellan  det att Jesus blir allestädes närvarande, Kristi Himmelsfärds dag, till den dag då kyrkan föds när Gud flyttar in i de kristna genom den Heliga Ande, pingstdagen kommer denna adventstid. Så många år har det varit svårt att fira dessa dagar som jag vill pga läget på skolterminen. Men i mitt förra liv som kroppsarbetare i bl.a. kyrkans tjänst kunde jag fira mer som jag vill eftersom jag hade så mycket ensamtid på arbetet och dessutom jobbade mestadels utomhus. Nu tog jag dock de tre första dagarna i novenan till det jag vill: ett stilla liv nära naturen i väntan.

Korsdrag i stallet är underbart ljumma vårkvällar när myggen börjar fylkas kring hästarna. Kors-drag vill jag ha i mitt liv för att vädra ut det onda och andas in det goda.

Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den är på väg. Så är det med var och en som är född av Anden. Joh 3:8


"Han låter snö falla som ull,

rimfrost strör han ut som aska.

Han kastar ner hagel som smulor,

hans köld får vattnet att frysa.

Han sänder sitt ord, och isen smälter,

han andas, och vattnet strömmar."

Så reflekterar jag, mediterar över heter det på kyrkiska, med hjälp av Bengt Pleijel:

Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den är på väg. Så är det med var och en som är född av Anden. Joh 3:8


TANKAR: Det vinden gör, det gör Anden. Det vinden och Anden gör, det gör den som är född av Anden:

1. Blåser = slutar ”sucksitta”, du kommer i rörelse.

2. Vart den vill = får en nya vilja. Din fria vilja, som blivit bunden av andras viljor, blir löst.

3. Hör dess sus = inte skryt och ”bångeribull”. En ny ton, stilla, glad, lycklig

4. Vet inte varifrån den kommer = blir obegriplig för världen (se Sv Ps 258:1). ”Vad har hänt med den?”

5. Vart den är på väg = har fått en ny målsättning för Livet.

På väg.