lördag 27 augusti 2016

Ugandas flyktingmottagning

Efter en första utvärdering i ett av UNHCR:s mottagningscenter blir flyktingfamiljen tilldelad en egen bit mark där hus kan byggas och grönsaker odlas. Här bygger Abau Charles och Muhamed Amed. (Foto: Åsa Sjöström)
Internet funkar igen och nu vill jag göra något ovanligt bara puffa för en länkad artikel om flyktingmottagningen i Uganda som jag kom att tänka på när jag läste Lars kommentar till mitt förra inlägg.

Uganda är bäst i världen på flyktingmottagning och har så varit i över 50 uthålliga år: "De senaste 50 åren har landet tagit emot närmare 8 miljoner flyktingar, eller 160 000 flyktingar per år. ". Ändå vägrar Sverige att lära det minsta lilla av Uganda och fortsätter pampra en liten grupp flyktingar som sipprar in till oss efter att gränserna stängts och behandlar dem som svagsinta*, sjuka och allmänt inkompetenta tills de berövats all värdighet och handlingskraft.**

Men så här kan man också göra:
‧– Uganda har den bästa flyktingpolitiken i världen, den liknar inget annat jag sett, sade den irländske ambassadören Donal Cronin under ett tal inför studenter i Ugandas huvudstad i Kampala förra året.
Sedan 1999 tillämpar den ugandiska regeringen en så kallad självförsörjningsstrategi för flyktingar som kommer till landet. Strategin konsoliderades i en flyktinglag 2006. I princip innebär politiken att den som har flyktingstatus i Uganda har rätt att omedelbart börja jobba och röra sig fritt i hela landet. Flyktingarna får också mark att bygga eget boende på och plats för att odla egna grödor, ofta majs eller okra.

Artikeln har också med intervjuer med flyktingar i byn Nyumanzi med 29 000 flyktingar:
Nästan 9 av 10 av de flyktingar som kommer till Nyumanzi är kvinnor och barn under 18 år. Vanligtvis slår kvinnorna sig ihop i större eller mindre grupper för att hjälpa varandra med att bygga hus, ta hand om familjerna och sköta jordbruket..
När Aluong Adol Ajak kom till Uganda, för lite mer än ett år sedan, var hon höggravid. Hon och hennes mor flydde från deras hem i det tidigare Bordistriktet, i nordöstra Sydsudan, när striderna letade sig allt närmare. Hennes man övergav henne redan när hon blivit gravid. Hon vet inte var han finns i dag.
– Jag födde Monday här. Det var svårt i början eftersom vi inte hade några pengar och jag har byggt huset själv. Hemma lär vi kvinnor oss själva hur man bygger tidigt i livet. Sen har jag haft hjälp av de andra kvinnorna här, säger Aluong Adol Ajak.
En annan kvinna heter Debora Ayuen:
Förutom sin bebis tar Debora Ayuen hand om sin brors barn, treårige Tir och ett och halvårige Majuch, som följde med henne under flykten. Brodern är död och barnens mamma mentalsjuk, förklarar hon och gör en gest med handen mot tinningen.
– Hon blev sjuk när min bror dog och kan inte ta hand om barnen, säger hon.
De två lerhyddorna på hennes lilla tomt är osedvanligt välbyggda. Debora berättar att hon betalat några ugandiska byggare med de pengar hon fick för tygerna hon hade med sig från Sydsudan. Det var den första affären hon gjorde med sina broderier, nu fortsätter hon sy och säljer allt hon gör på den lokala marknaden i bosättningen.
– Jag måste ju försörja barnen. Men jag odlar också så att vi kan komplettera maten från UNHCR med bra grönsaker, säger Debora.
Hon pekar mot det lilla grönsakslandet bredvid en av hyddorna. Där sticker bladen från majs-, okra- och pumpaplantor upp.

UNHCR är ändå aktiva i Uganda trots att landet saknar flyktingläger, de byar som byggs av flyktingarna kallas bosättningar:
För att komplettera flyktingarnas näringsintag finns FN:s livsmedelsprogram WFP närvarande i bosättningarna och delar ut mat. Även andra biståndsorganisationer finns på plats och erbjuder bland annat traumabehandling av krigsskadade och skolgång.
Så klart finns problem i Uganda, det är ett land som lider av stora mått korruption, värre än den svenska:
Men även om det tycks svårt att stävja korruptionen så har det med åren blivit tydligt att flyktingar som får frihet även är lönsamma för samhällsekonomin.
---
– 80 procent av de som jobbar med flyktingarna kommer härifrån. Det byggs nya vägar och fler hotell behövs för de enskilda organisationer och andra besökare som kommer hit. Marknaderna har fått ett uppsving och det pågår handel mellan flyktingarna och lokalbefolkningen, säger Titus Jogo, som är säker på att flyktingar är bra för den lokala ekonomin.
Och det viktigaste av allt med Ugandas flyktingpolitik:
Utmärkande för de boende i bosättningarna Adjumanidistriktet, i norra Uganda, där de flesta flyktingbosättningarna i landet finns, är att människornas ögon inte avspeglar den desperation och uppgivenhet man ofta möter i traditionella flyktingläger.
Forskare från Oxford sammnfattar det de kommit fram till av att studera Ugandas flyktingmottagning:
Av de flyktingar som Oxfordforskarna intervjuade var 60 procent egenföretagare, 39 procent anställda och bara en procent arbetslösa. Av flyktingarna i Kampala var 78 procent självförsörjande och tog inte emot något stöd alls från UNHCR.
I rapporten ”Refugee Economies, Rethinking Popular Assumptions” konstaterar Oxfordforskaren Alexander Betts att även om Ugandas flyktingpolitik inte är helt perfekt så visar den vilka positiva effekter fri ekonomisk rörlighet för flyktingar kan ge.
– Aktiva yrkesmänniskor som får utveckla sina talanger är också lättare att repatriera till hemlandet när oroligheterna upphört, än de som tillbringat flera år med att passivt ta emot matransoner i ett flyktingläger, säger Alexander Betts i en intervju med nyhetsbyrån Irin News.

Det skamliga europeiska gnället över flyktingar saknas nästan helt i Uganda:
Någon motsvarighet till den på senare år hetsiga debatt i Europa om hur man ska klara av flyktingströmmarna finns inte i Uganda. Troligen beror det på att landsbygds­befolkningen i landets norra och västra delar gynnas ekonomiskt av bosättningarna. Fler får jobb och infrastrukturen förbättras.
Ugandierna är också av tradition vänliga och generösa mot främlingar. Många vet själva hur det är att vara på flykt.
En italiensk hjälparbetare uttrycker precis vad jag tänker när jag möter ugandisk flyktingmottagning, både på plats och när jag läser om den:
– När jag tänker på hur det gnälls över båtflyktingarna i mitt eget hemland Italien och faktiskt i hela Europa så blir jag nästan förbannad. I det här landet har de på kort tid tagit emot omkring 150 000 flyktingar från Sydsudan, och flyktingarna har lika snabbt visat vilken inneboende kraft överlevare har, säger hon.
 Börja din helg med riktigt upplyftande läsning! Här hittar du hela reportaget.

Debora syr och broderar och har startat eget i sömnadsbranschen: ”Jag måste ju försörja barnen. Men jag odlar också så att vi kan komplettera maten från UNHCR”, säger Debora Ayuen. (Foto: Åsa Sjöström)

* unga män ursäktas i Sverige till exempel om de bränner bilar, misshandlar folk med för dem misshaglig religion och sextrakasserar kvinnor och homosexuella män med sin "utsatta" situation", "traumatisering" (som om alla traumatiserade människor begår övergrepp det är ju  i allmänhet tvärtom!) och "kultur".  Att de är unga män och dessa är benägna till brott mer än andra oavsett levnadsförhållanden, nämns dock sällan.
**Bara de starkaste överlever det svenska vårdmonstret. Tur att de flesta är ovanligt starka.

13 kommentarer:

  1. Härligt, ja det är ju vad vi tjatat om hur länge som helst , ge folk en bit mark eller andra möjligheter att försörja sig. När jag läser om Uganda får jag en känsla av att ekonomin är en folkets sak, ungefär som i gamla Sverige när det fanns gott om hantverkare och hemma fnulare fanns det alltid möjlighet att hjälpa varandra med tjänster,utbyta erfarenheter eller helt enkelt bara byta tjänster med varandra. om invandrare flyttade in som låt oss säga var duktiga på smide och sy kläder är det inte en katastrof utan en tillgång, mer möjligheter för folk att handla med varandra och utbyta tjänster . Såg något väldigt snarlikt på Youtube idag en katolsk präst som pratar ekonomi men också "Distributism" som jag tycker verkar smart.Verkar vara vad dom har i Uganda gott om egen företagare.

    https://www.youtube.com/watch?v=6DvQHfLgdvw

    I Sverige verkar det vara arbetsförmedlingens sak och emigrationsverk mfl som ska sköta hur allt ska fungera och man kan misstänka det blir då flaskhalsar och prat om kolapps i systemet och som du säger invandrare och även andra behandlas som sinnessvaga , staten ska fixa bostad,jobb mm.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har så rätt i att initiativförmågan och värdigheten kvävs även hos infödda av "vårdmonstret" som tar över så fort det kan. Och typiskt svenskt är att också att myndigheter och riksdag anser sig vara fullkomliga, de söker aldrig kunskap och förebilder från ett afrikanskt land, hur bra de än löser problem som vi bara förvärrar.

      Möjligen kan man ta med sig något amerikanskt koncept om team-building från en uppskattad studieresa till Florida eller New York.

      Ja, snackk om kollaps i systemet tar jag inte på allvar, flyktingar ska inte pampras till döds. Klarar Uganda sin mottagning av betydligt fler under betydligt längre tid gör vi det om vi VILL. Men egoismen råder och fastlåsningen i system som var föråldrade innan de sjösattes. Det är som om Prussiluskan fortfarande lever. Hon som inte kan se att Pippi klarar sig på egen hand utan måste in på barnhem.

      Distributism, byteshandel och självförsörjning är den enda idén om handel som kan fungera hållbart. Kapitalismen kan bara gräva kosmos grav eftersom den kräver oavbruten tillväxt. Färre och färre förbrukar mer och mer tills även de få går under-så fungerar kapitalismen eftersom den bygger på framtidsdrömmar inte på verkliga tillgångar nu.

      Gillar titeln: Christ: King of the Economy och prästens accent med en lätt irländsk accent.

      Radera
  2. Mums lika goda eller bättre än dom man köper i affären även om dom inte blir lika stora i skåne som i Frankrike ;)

    http://s1180.photobucket.com/user/larsnilsson1/media/IMG_09641.jpg.html

    Ja afrikaner klarar ju att odla och försörja sig på egen maskin, krukmakare och andra yrkesgrupper, bytar saker med varandra. I Sverige måste svensken och invandraren in så snabbt som möjligt på Arbetsförmedlingen så han/hon kan få lönearbete och handla på konsum som verkligen är systemtänk..teknokrati.

    Ser inte minst på kolonin ,jag som anlade en forrest garden med träd buskar och perenna växter som sköter sig själv som skogen gör, där fick komunen för sig att det är inte odling så föreningen dela ut en varning..jag odlar inte tillräckligt på min lott. Vad kommunens tjänstemän menar med odling (fick jag reda på) är traditionellt potatis och grönsaksland, handgrävt..stora ytor med barmark och en odlare som ägnar en stor del av sin tid att luka, bespruta och gödsla. ja svårt i Sverige att begripa att det kommer nytt, mera smart eller låt oss säga antikt med vingårdar som förr var ett kompott av nyttoväxter.och mer eller mindre självgående i gammal tid, så jag krokna och orka inte mer ifall jag måste gräva flera hundra kvadratmeter, men drömmen lever och jag funderar i framtiden på ett gamalt fritidshus långt ut i skogen gärna med förfallen stuga bara marken går att odla så, fördelen är att "föreningar" och andra inte kan lägga sig i hur man odlar på sådan mark,så håller på att aveckla min koloni skänka bort växter mm, men det är väl Sverige i ett nötskal...finns bara en rätt väg enligt regelverket.

    Ja gamla tiders naturekonomi var bra, ville man bygga något gick man ut och såg vad man fått in i ladorna i form av byggmatrial,guld,silver,spannmål osv och bankerna använder ju fortfarande trädet som en symbol för rikedommar , precis som ett äpple träd fullt med äpple var en rikedom förr.Eller som bibeln som säger att den rättfärdige är som ett livets träd.

    https://www.youtube.com/watch?v=5irLapLi95w

    Men det finns stora skillnader, bankerna idag gör mycket riktigt som du säger, man drömmer, man ägnar sig åt spelekonomi och bank reserverna som ska backa upp det bankerna lånar ut är obefintliga, så sparbankseken är ju idag mest en tom symbol.Eken blir inte stor och producerar inte ek ollon eller ger inte skydd åt fåglar och djur genom vidlyftiga drömmar och direktörer som ska ha mega bonus.Eken växer i symbios med många växter och svampar och ägnar sig inte åt att fördärva som en del rov kapitalism gör.



    SvaraRadera
    Svar
    1. Så trist med din kolonilott som du odlat så många olika saker på. Är det Helsingborgs kommun som varnar dig?

      Ja hela bankväsendet och låneekonomin, dvs kapitalismen bygger på evig tillväxt och drömmar. Knappast en hållbar ekonomisk princip.

      Radera
    2. det var Föreningen som delade ut varning att odlar jag inte tillräckligt så blir jag uppsagd och utslängd, träd räknas bara själva stammen ner i marken som odlingsyta samma med buskar, medans potatisland,grönsaksland räknas hela fältet konstigt nog. så det blir omöjligt att komma upp i att jag odlar 80 % av ytan som reglerna föreskriver med hjälp av buskar och träd, men i yttersta ändan är det ju komunens regelverk vad en odlingslott är och hur den får lov att brukas , föreningen ser till att reglerna följs när man ju arrenderar marken av kommunen. man skulle kunna tro att en odlingslotts förening skulle vara en experiment verkstad med ny tänk och ekologiskt...men ingerlunda ;) regelverket gör ju att det blir ett vanligt gammalt grönsaksland som räknas som "rätt" odling och inget annat..trist.

      Så jag sa upp mig själv och tyckte jag fått nog av gnäll och folk som ska lägga sig i, har varit en del annat sådant under koloni tiden jag inte redovisat här.

      Radera
    3. Fina vindruvor har du fått också. Menar kommunen att du måste ha vinodlingar à la Bordeaux för att anses seriös på din lilla kolonilott? Söker de jordbruksstöd från EU för kolonierna?

      Radera
    4. Ja man kan undra :) tjänstemänner har i vart fall väldigt snäva ideer om odling och vad som är tillåtet, ett äldre vietnamesiskt par som lever i en eden liknande trädgård sk förest garden skulle absolut åka ut på näsan från kolonin.

      https://www.youtube.com/watch?v=xZO0Nco2t5g

      Radera
    5. och Tack för berömmet om vindruvorna, ja har man börjat äta slutar man ju aldrig :/ men blev positivt överaskad att vindruvor kan bli så pass goda även i Sverige, har en grön sort och den blå sorten, vinet klär hela baksidan på stugan så dom har verkligen blivit stora sedan jag köpte dom och var då bara en pinne i en kruka. Ska klippa ner dom när dom fällt löven och gräva upp roten, arbetskompisen susanne som bor på landet ska få dom , innan jag lämnar min koloni.

      Radera
  3. p.s motpol till sparbanks eken

    https://www.youtube.com/watch?v=4o45_FHcyGE

    SvaraRadera
  4. Ja ett långsamväxande träd med tillräckligt, men inte för mycket, av allt nödtorft. Sådant borde ekonomin bygga på.

    SvaraRadera
  5. Helt sant Alma, finns mycket att lära av träd och vill dela med mig av lite poetiska ting och talesätt.

    "Trees are the best monuments that a man can erect to his own memory.
    They speak his praises without flattery, and they are blessings to children yet unborn."
    -- Lord Orrery

    "For in the true nature of things, if we rightly consider,
    every green tree is far more glorious than if it were made of gold and silver."
    -- Martin Luther

    "The best friend of earth of man is the tree.
    When we use the tree respectfully and economically,
    we have one of the greatest resources on the earth."
    -- Frank Lloyd Wright

    "He plants trees to benefit another generation." -- Caecilius Statius

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja hur det kan råda träd och buskförbud på en liten kolonilott fattar jag inte alls och att det inte är tillåtet med odling i pallkragar som är så effektivt och bra ur ekologisk synpunkt är ju bara sjukt!

      Är det Skåneskadade och tror att jordbruk bara är sterila veteöknar och andra jättelika monokluturer där inget naturligt liv förekommer och träd bara finns i parker?

      Hoppas du snart hittar mark att odla där du slipper regler från Anno Dazumal.

      Radera
  6. Tack Alma hoppas jag med,och stort tack för knuff på kommunen läste lite på nätet idag och fann något intressant jag alltid misstänkt, odlar man eget märker man att exempelvis hemmaodlade solmogna tomater blir delikata, medans många tomater man köper i affären smakar blaskigt , den vanliga förklaringen bland koloni folk är att modern odling där stressar man fram växterna med gifter och gödning och mängder med vatten och resultatet blir inte så bra. undersökningen man gjort bekräftar i vart fall det jag alltid misstänkt med dessa stressade frukter och grönsaker..

    http://kampanj.expressen.se/mittval/?posts=visste-du-moroten-pa-1940-talet-inneholl-fyra-ganger-mer-magnesium-dagens-morot

    Kram från Lars på jobb

    SvaraRadera