lördag 26 november 2016

Linus-favorit i repris*

I år blir adventskalendern ett återbruk från förr av hälsoskäl. Jag vill inte vara utan denna tradition sedan 2010, men det finns ju en del i arkivet att återbruka, här en lucka från 2011:

Linus hade namnsdag igår en månad före juldagen. Han brukar kallas Roms andre påve och Petri efterträdare. Kanske nämns Linus redan i Paulus andra brev till Timoteus "Försök att komma före vintern. Euboulos och Pudens, Linos, Claudia och alla bröderna hälsar dig."

Ireneus (ca 130-202), verksam i nuvarande Lyon i Frankrike, dåvarande Gallien, skriver om Linus att han valdes till Petrus efterträdare av folket i Rom och prästerna där. Kanske var inte Linus så påvelik, andra källor säger att han var en av fyra ledare i Rom eller att förste påven hette Clemens I. Men Ireneus* ville få fram en tydlig kyrklig hierarki. Han såg det som ett skydd mot gnostiska villoläror, så han kanske helt enkelt friserade historien lite och gjorde Linus till ensam föreståndare i församlingen i Rom därav kommer kanske förvirringen om vem som blev påve efter Petrus, det fanns troligen inte bara en enda församlingsledare i den tidens största huvudstad Rom.

Mer vet vi inte om Linus fram tills han dör år 76 eller 79. Ireneus nämner inte att han skulle ha dött som martyr och det är inte troligt att han gjorde det eftersom det var en liten paus av lugn för de kristna mellan kejsarna Nero och Domitianus, alltså under Linus tid som en av ledarna/ledaren i Rom.

Jag gillar denna kvalitet hos Linus, att han inte gjorde stort personligt intryck, att han troligen var del av ett kolllektivt ledarskap i Rom och att han bara omnämns tillsammans med andra av Paulus, närmast Claudia. Var det hans mamma? Var det hans fru? Linus är en i mängden han sticker inte ut, han hör till en gemenskap. Linus betyder troligen klagosång, trots det får han vara med om en lycklig tid av kyrkans framväxt i lugnet mellan två grymma förföljelser. Linus får därför i vår adventskalender symbolisera en paus och gemenskap. Något vi alla behöver, inte bara i advent.



*
Också på andra sätt styrde Ireneus upp i församlingslivet för att stänga ute gnostikernas livsfientliga läror. Bland gnostikerna var kvinnor* mer framträdande än normalt i det antika samhället och ledarskapet var ibland kollektivt som det varit i den kristna kyrkan fram tills Ireneus började sitt verk att få rättning i leden.** Ireneus vände sig därför mot kvinnor i församlingsledningen*, som förekom på Paulus tid. Han motsatte sig också kollektivt ledarskap och var noggrann med den apostoliska successionen-dvs att de som blev församlingsledare kunde räknas i rakt nedstigande led från någon av de apostlarna, dvs Jesus elva lärjungar och Paulus, som mött Jesus efter uppståndelsen.

*Egentligen var det en klen jämlikhet inom gnosticismen som gick ut på att de defekta kvinnorna genom upplysning skulle nå så högt att de till slut blev män i himlen.

** Av samma orsak kan man fundera över om Linus verkligen var den som bestämde att kvinnor skulle ha huvudet täckt i gudstjänster som sägs i Liber Pontificalis(påvelängden) när det troligen var en passus i Paulus 1:a brev till Korinth som gav upphov till denna sedvänja.Kanske någon tyckte det kändes bättre att hänvisa till Linus, precis som Ireneus av kyrkopolitiska skäl hänvisade till en enda påve under tiden Linus levde, fast det troligen var ett kollektivt ledarskap i Rom vid den tiden.

4 kommentarer:

  1. Tror du har helt rätt där Alma, dom tidigaste församlingarna var ju husförsamlingar , mycket av dom utsagor jesus gör eller råd till församlingarn i nya testamentet blir ju en omöjlighet om församlingen/kyrkan har en makt hiearki som kyrkan bygger på. En aha upplevelse jag fick när jag kollade upp om "simple Church" var att äldste och församlingsherde mer är beskrivningar av vad någon gör inte nödvändigtvis att dom innehar en position (över andra i församlingen) ta sådana saker som skriften säger att den störste bland er ska vara allas tjänare, en sådan sak blir omöjlig om man bygger upp en präst elit som ses och behandlas som förmer, då tror jag betydligt mer på simple Church där bode män och kvinnor får lov att tala och verka som andliga mödrar och fädrar.

    https://www.youtube.com/watch?v=b4d6odnW1h0&t=181s

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja även när man läser om församlingen i Jerusalem talas det om TRE som kallas pelarna: Johannes , Jakob och Petrus. Kollektivt ledarskap var det enda tänkbara, "de äldste" inet "den gamle" ledde församlingen.

      Simple church verkar ha hitatt till en ursprunglig ledarmodell . Det jag kan invända mot denna sorts församlingar är att de inte kan vara de enda, för jag tror det är jättesvårt att våga sig iväg till en sådan gemenskap om man inte redan känner någon jättebra. De stora, mer anonyma kyrkorummen, med anställda behövs för dem som inet ännu hittat till en kristen gemenskap. Trösklarna är inte höga i en sådan kyrka.

      Jag trivs ju med Simple church-koncenptet men just nu rä jag så trött så jag skulle dra mig om det inte vore för vanliga SvK i en stor kyrka där jag bara behöver sjunga med och vila. det känns iaf som om det skulle vara svårt i en lite husgrupp. Så jag tror både ock behövs.

      Radera

  2. Ja det låter väl troligast, att det fanns flera församlingsledare i Rom och att man senare utsåg någon till huvudboss. Huruvida Petrus eg. kan räknas som påve alltså hela kyrkans ledare anses väl också rätt historiskt tveksamt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det är tveksamt historiskt sett. Det enda nedskrivna med cred är ju Paulus brev där det står att Paulus var en av pelarna i Jerusalemförsamlingen tillsammans med Johannes och Jakob, Herrens bror.

      Radera