måndag 12 februari 2018

Amos ärende fastlagssöndagen 2018


               Amos 1:13 Brott på brott har ammoniterna hopat,
                                  jag vill inte dröja med domen.
                                  De skar upp havande kvinnor i Gilead
                                  när de ville vidga sitt välde.
 
Varför är detta så aktuellt fortfarande?  Hur kommer det sig att mänsklighetens kreativitet för ondska saknar gränser och ändå ständigt upprepar sig? Vi är enligt all statistik snällare mot varandra nu än på Amos tid. Ändå är de brott han får i uppdrag att brännmärka inte alls urmodiga utan upprepas om och om igen.

Jag vet att Guds dom oftast uppfattas, och ska väl också göra det, som skrämmande; men för de havande kvinnor som skurits upp är det förstås helt annorlunda. Medeltidens skräckbilder av domen uppfattas i vår tid som vidriga skildringar av sadistiskt våld men för de som såg målningarna när de knappt torkat var det också satirbilder av välkända makthavare som hopat brott till brott och nu äntligen fick sitt rättmätiga straff. För de överlevande måste det ha varit ett glädjebud att:

Deras kung skall föras bort i fångenskap,
han och hans stormän med honom,
säger Herren.
Fastlagssöndagen ger oss hopp om denna dag: Jesus har gått kärlekens väg. I stället för att skära upp havande kvinnor föddes han av en kvinna. Han har kommit som en helt annan slags kung: fredsfursten.
Jesaja profeterade: 
Man säger till er: ”Fråga de dödas andar och spådomsandarna, de som väser och stönar!” – Ja, skall inte ett folk fråga sina gudar, be de döda om budskap och undervisning för de levandes skull? – Så talar de för vilka ingen gryning finns.
Plågade och hungrande skall de ströva omkring i landet, och i sin hunger skall de gripas av raseri och förbanna sin kung och sina gudar. De må vända sig upp mot höjden  eller se ut över jorden, överallt råder nöd och mörker, en ångestens natt, töcken utan någon ljusning.
Men natten skall vika där ångest nu råder.

Fredsfursten

Det folk som vandrar i mörkret
ser ett stort ljus,
över dem som bor i mörkrets land
strålar ljuset fram.
Du låter jublet stiga,
du gör glädjen stor.
De gläds inför dig
som man gläds vid skörden,
som man jublar när bytet fördelas.
Oket som tyngde dem,
stången på deras axlar,
förtryckarens piska
bryter du sönder,
som den dag då Midjan besegrades.
5Stöveln som bars i striden
och manteln som fläckats av blod,
allt detta skall brännas, förtäras av eld.
Ty ett barn har fötts,
en son är oss given.
Väldet är lagt på hans axlar,
och detta är hans namn:
Allvis härskare,
Gudomlig hjälte,
Evig fader,
Fredsfurste.
Väldet skall bli stort,
fredens välsignelser utan gräns
för Davids tron och hans rike.
Det skall befästas och hållas vid makt
med rätt och rättfärdighet
nu och för evigt.
Herren Sebaots lidelse
skall göra detta.


måndag 5 februari 2018

Amos ärende sexagesima 2018

Så säger Herren:
Brott på brott har Damaskus hopat,
jag vill inte dröja med domen.

Det är svårt att fatta att profeten Amos som  "var en av herdarna från Tekoa och såg syner om Israel" levde " när Ussia regerade i Juda och Jerobeam, Joashs son, regerade i Israel, två år före jordbävningen." Hans ord är så aktuella att man häpnar.


Syrien blöder och dess barn är på flykt, flest i Syrien men många har också sökt sig utanför landets gränser: Libanon hyser 1,2 miljoner syriska flyktingar, Jordanien och Turkiet har nästan lika många vardera till och med Sudan, som är ett av få länder som tillåter flyktingar från Syrien att ta reguljärflyget till sin asyl och de har heller inte visumtvång för syrier som de allra flesta länder i världen nu sett till att införa. EU ser sin osynliga mur rämna och en och annan syrier hittar också hit efter svåra umbäranden och stora faror. Även mitt i vintern försöker sig människor på att ta gummibåt över Medelhavet till freden och välmågan i Europa. Till slut når ett fåtal av dessa flyende också det fjärran Sverige.


Visst är det Al Assads fel och Daeshs och Syriska befrielsearméns och Al Qaidas och Irans och Saudiarabiens som hopat brott till brott.  Men de som lider är barn och gamla, kvinnor och män som du och jag. Uppvuxna i ett välfärdsland med gratis skola, asfalterade vägar, semesterlag och fungerande sjukvård. Allt är nu slaget i spillror. Brottslingarna har hopat brott till brott men det är inte bara de som lider. Barnen dör av splitterskador och giftgas. De gamla svälter och fryser. De som orkar och har råd flyr från sina bekväma hem med indraget el, vatten och avlopp. Urgamla kloster ligger i ruiner. Krig drabbar alla. Till och med de vilda guldhamstrarna far illa av kriget. Vilka brott har de hopat till brott?

"Vår" syriske pojke Khaled flydde från Syrien på en båt med sin svåger Osman. Då var Khaled 13 år. Båten förliste och de som räddades visade sig befinna sig på egyptiskt vatten. De fördes till fängelse i Egypten. Efter 11 månader i Egyptiskt fängelse kom han tillsammans med de andra att fördelas till olika EU-länder som FN-kvotflyktingar. Khaled och hans svåger skickades till nordligaste Sverige. Nu är också hans syster Sonja, Osmans fru ,här med deras två barn. På bilden fyller Khaled 16 år.