Pingstnovenan

 Och jag skall sända er vad min fader har lovat. Men ni skall stanna här i staden tills ni har blivit rustade med kraft från höjden.”
Han tog dem med sig ut ur staden bort mot Betania, och han lyfte sina händer och välsignade dem.
Medan han välsignade dem lämnade han dem och fördes upp till himlen.
De föll ner och hyllade honom och återvände sedan till Jerusalem under stor glädje.
Och de var ständigt i templet och prisade Gud.  Lukas 24:49-53

Capella-gården varifrån gökottan i p1 sändes.

 

Kristi Himmelsfärdsdag brukar vara en bra radiodag med intressant extraprogram på dagens tema i P1 oftast en gökotta, i p2 underbar musik på temat.  Så var det också i år, följ länkarna så får ni några favoriter som jag råkade lyssna till. Nu hade vi också fint väder och det är ju bra eftersom vi på norra halvklotet ser det som en förebådan inför sommaren. Ska vi överleva en vinter till tänkte sig de gamla att Kristi Himmelsfärdsdag måste var en varm och vårig dag. Kyla och regn bådade elände och oår. Då gällde det att vara ännu mer påpasslig med att skörda allt som tänkas kunde, bark mer än vanligt skulle lagras och ätliga lavar tas till vara. Kanske jäste man björksav för att ha till vintern mot allehanda åkommor, för den stiger ju hur som helst vid kyla eller värme men blir ju alltför fort odrickbar om man inte kan frysa ner den. Våren är en tid då allt ska hända senast igår annars är det försent och livet kunde en gång bero på hur man hann med allt vårbruk.

För en kristen är detta en stor högtid och en friluftsdag  av större dignitet än till och med fettisdagens skidutflykt med åtföljande semla. På samma sätt som fettisdagen är sista dagen av vanlig mat och godsaker är Kristi Himmelsfärdsdag sista dagen av sötebrödsdagar, för den som hade något överflöd vid denna tid på året, innan pingstnovenan tar vid. I vår ungdom hade gänget i Kiruna dålig koll på alla dessa gamla traiditioner men vi kom själva på att det här var en bönetid för de första kristna och vi fastade och bad i all enkelhet under perioden långt innan vi visste vad den kallades för. Jag är övertygad om att Anden talade till oss om detta för i vår extremt lågkyrkliga omgivning där minsta korstecken kunde uppröra var det inget vi hade lärt oss.  Det är på senare år jag lärt mig att novenor finns och att de ursprungligen hämtat sin inspiration från denna period mellan Kristi Himmelsfärd och Pingst. 

I år har Terésia Derlén biskopsadjunkt i Västerås stift välsignat oss med en liten bönbok eller vägledning genom novenan som alla kan nå via denna länk.

I vårbrukets allehanda kan man ju ändå ta en lugn stund, låta magen vila med enklare mat igen efter påskens fester. Björksaven har nu stigit färdigt för i år men andra vårens ljuvligheter kan man passa på att njuta av: lättkokta skott av rallarros i lite salt vatten är som den godaste sparris just nu, granskott smakar mums och allehanda örtteer kan man plocka nu: maskros (renande), fjälldaggkåpa (smärtstillande vid tex mensvärk), rölleka(mot förkylningar så torka till vintern). Man kan äta maskrosbladen också, späd gräslök,  syror som vi kallade surblad som barn och mycket mer finns där ute just nu. Om man orkar och hinner kan man få ihop en hel sallad nu och det känns som  om kroppen får en boost av allt detta liv. 

Nu är dessutom myggen ännu inte så många och nätterna ljusa, dygnet känns oändligt här hos oss.  Ora et labora känns mer än  vanligt som en nåd just nu. Jag ska försöka tänka på det och njuta även om det aldrig är så hektiskt som nu med jobbet och alla gårdssysslor nästan dygnet runt. "Gå du och gör sammalunda!"