Fastefest

När Mordokaj fick höra vad Ester sagt lät han svara henne: ”Tro inte att du ensam bland alla judar skall komma undan bara därför att du bor i kungens hus. Tiger du i detta ögonblick kommer befrielse och räddning för judarna från något annat håll, men du och din fars familj skall gå under. Kanske var det för en stund som denna du blev drottning.”
Då sände Ester detta svar till Mordokaj: ”Samla genast alla judar som finns i Susa och håll fasta för min skull. Ni skall inte äta eller dricka på tre dygn, varken dag eller natt. Jag och mina tjänsteflickor skall fasta på samma sätt. Sedan går jag till kungen, trots att det är mot lagen. Är jag förlorad, så är jag förlorad.” Mordokaj gav sig i väg och gjorde precis som Ester hade sagt till honom.

Nu firar judar världen över Purim. En glad och karnevalsliknande fest speciellt populär bland barnen. Bakgrunden till festen är mindre kalasartad när vi läser i Esters bok om den persiske statstjänstemannen Hamans försök att utrota alla judar i hela världen. Ja åtminstone de som bodde i perserriket och det var nog ganska precis alla judar som fanns på jorden vid denna tid:

Haman gick till kung Xerxes och sade: ”Det finns ett folk som bor utspritt bland de andra folken i ditt rikes alla provinser. De håller sig för sig själva. Deras lagar liknar inget annat folks, och kungens lagar rättar de sig inte efter. Det är mot dina intressen att låta dem hållas. Om du finner det lämpligt, så utfärda ett påbud att de skall förintas. Jag skall då väga upp 10 000 talenter silver till dina tjänstemän för den kungliga skattkammarens räkning.” Då tog kungen sin sigillring från fingret och gav den åt agagiten Haman, Hammedatas son, judarnas fiende, med orden: ”Silvret är ditt, och med folket får du göra vad du vill!”

Det är när detta beslut blir känt för den judiska drottningen Ester som hon utlyser en tredagars totalfasta för att förhindra folkmordet. Varför gjorde hon just det? I Esters bok nämns inte Guds ingripande eller några tydliga mirakel, vad tänkte Ester skulle hända med denna fasta? Inte skulle judarna kunna försvara sig bättre efter tre dagar utan mat och dryck. Eller var det den förlamande förtvivlan som talade sitt språk , våldsoffrets frysreaktion som liknar harpaltens, den som ligger absolut stilla när räven kommer så stilla i chocktillståndet att den dör av ren skräck?

Vad som än låg bakom detta beslut blev Esters insats lyckosam. Hon riskerade livet genom att själv söka upp kung Xerxes, men han blev glad åt hennes självständiga beslut och vi vet ju att judarna inte blev utrotade utan fick både försvara sig och försvarades av kungens soldater dagen Haman hade valt ut för folkmordet.

Tyvärr finns det fortfarande våldsamma makthavare som hatar folk som lever eljest och har en synnerligen oberäknelig och hotfull attityd mot kvinnor, speciellt deras fruar. Kan fyrtio dagars fasta förändra något ? Jag tänker att Ester var den som blev mest förändrad av fastan. Gud nämns inte och vi kan väl dra slutsatsen att Guds vilja aldrig var att utrota Esters hela folk, alltså var det inte Gud som förändrades av hennes fasta. Kung Xerxes hade noll koll på judarnas situation, han verkar bara ha lyssnat på Haman och sedan glömt ärendet tills dagen då Ester berättade om det för kungen. Den som förändrades var Ester själv. Hon fick modet att söka upp kung Xerxes.

Så upplever jag att bön och fasta ofta fungerar. Förbönen förvandlar mig mest av allt och alla. När jag ber för en fiende förblir hen sällan en fiende. Rädslan eller irritationen vänds i kärlek och omtanke. Fienden kanske fortfarande avskyr mig men jag kan inte längre betala avskyn med samma mynt. Barmhärtighet och ömsinthet vaknar. Rädsla finns inte i kärleken och förbön väcker kärlek.

 När jag känner mig oduglig gör bön och fasta mig stark, precis som den verkar ha stärkt Ester. Lite bakvänt eftersom man i allmänhet blir försvagad av att inte äta eller dricka i tre dagar. Det var ändå det som hände med Ester och hela det judiska folket som inte längre i passiv chock tyst inväntade mördarna utan beväpnade sig med kungens tillåtelse efter att Ester lyckats få Xerxes på det judiska folkets sida..

Modigast av alla var dock Ester som inte kunde veta vilket humör Xerxes var på denna viktiga dag, han kunde lika gärna ha halshuggit henne:

”Alla kungens ämbetsmän och hans undersåtar i provinserna vet att för den man eller kvinna som utan kungens kallelse går in till honom på inre borggården gäller bara en lag: döden. Endast den som kungen sträcker sin gyllene spira mot får behålla livet. Själv har jag inte på trettio dagar varit kallad till kungen.”

Men efter fastan sökte hon ändå upp kungen och hon blev välkomnad av honom. Hon lyckas rädda både sig själv och sitt folk genom det mod fastan hade skänkt henne. Hon ville leva men vågade trotsa dödshotet både mot sig själv och sedan mot hennes folk genom fastan som inte bara förändrade henne och alla de som deltog i fastan, utan också historiens gång. Ester personifierar alltså uttrycket: love life, live lent, transform your world.

Bild från Purimsfest i Jerusalem


Bildkälla: By Yoninah - Own work, CC BY 2.5, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=649114

Ett klipp från en messiansk församling i USA där barnen dansar under Purimsfesten. Lägg märke till hur trist gossarna är klädda och att flickorna får ha tjusiga snurrklänningar . Läs mer om detta förtryck mot barn hos kloka Sanna, vilkens stolta faster jag är:  Aftonbladet     Expressen  Sannas egen blogg den tycker jag gott kunde heta "världens bästa mamma" in och läs!