22 december -Josef, drömmaren

 Salig hon som trodde, Luk. 1:45

Maria trodde utan facit i handen och blev salig. Elisabeth är den som säger det till henne när de båda gravida släktingarna möts. Här, i Lukas evangelium, får vi inte veta något om Josefs reaktion. Hos Lukas står mirakelmammorna i centrum. Men Matteus berättar att Josef, liksom sin namne och förfader som blev egyptisk ämbetsman på kuppen, var en drömmare. Alltså en som fick tydliga budskap från Gud i drömmen. Igår blev jag påmind om hur viktigt det är att lyssna till de drömmar man får av Gud, på samma sätt som Josef gjorde. 

Det verkar som om  Jesus just nu söker muslimer. Och han gör det ofta genom att möta dem i drömmen. Här är bara den senaste i raden som jag stött på. Det verkar nästan vara en regel att muslimer som blivit kristna har fått ett sådant här möte med Jesus i drömmen och liksom Josef har de följt drömmens budskap och konverterat.

Vi är nog många som nästan förälskat oss i Josef, som drömde och tog budskapet på allvar så han blev den perfekta pappan till Jesus, Gud själv, som kommer till oss som ett spädbarn. Josef var technon, hantverkare och byggare, timmerman men också en judisk man av Juda stam vilket innebar att han kunde sina texter: lagen och profeterna. Ändå famlade han nog i blindo när han förstod att Maria väntade ban och an visste att han inte var fadern. Men Josef litade på drömmarnas budskap och följde dem vilket räddade livet på den nyfödda Jesus. 

Josefs roll som bonuspappa till Guds son och senare biopappa till Judas och Jakob och Jesu andra syskon av vilka flera tillhörde den första kristna församlingen i världshistorien, kan inte överskattas. Ändå glöms han ofta bort när han borde vara en förebild för alla män , speciellt pappor. Och föredöme för oss alla i att känna igen drömmarna från Gud och följa dem.

19 mars

har Josef namnsdag. Det firar vi med denna underbara återpublicering av Bartolomé Esteban Perez Murillos målning Den heliga familjen med en fågel målad 1645-1650. Lägg märke till att hunden inte nämns i titeln, den är en del av familjen:

 

Josef med rum för barn

Bartolome Esteban Murillo målade 1645-1650 denna underbara familjeinteriör med Josef och Jesus i förgrunden och mamma Maria i bakgrunden, en mycket ovanlig komposition. 

Josef hade sin namnsdag här fram till 1901.Då tänkte man på Josef, patriarken Jakobs son, men jag tänker på Josef som blev Jesu pappa. Vi får väldigt få uppgifter i NT om Jesu föräldrar, varken Josef eller Maria får framträda på det sätt som man tycker att de kanske borde fått. De diskuteras aldrig i breven till församlingarna och vi vet inget om dem mer än att de var en from hantverkarfamilj och att Jesus senare fick syskon. När Jesus dör verkar redan Josef död eller så sjuk så Maria ensam får följa sonen till korset och graven. Kanske hade han skadats eller förolyckats i ett husbygge?

Timmermannen Josef, har vi lärt oss att säga, men han kallas i evangelierna τεκτων en människa som bygger och konstruerar i trä, sten och järn. Judarna höll inte på Aristoteles uppdelning i tekniker och teoretiker så timmermän var också ansedda för sin stora kunnighet i skrifterna. Jesus fick alltså en god utbildning både inom teknik och teologi från sina föräldrar.

Ingenting i texten antyder annat än att Josef och Maria är unga och förstagångsföräldrar, alla som varit det vet vad det innebär av oro och förväntan. Josef har dock en fördel gentemot alla andra blivande pappor han vet att barnet är Guds son och att både barnet och modern kommer att överleva förlossningen. Det vet han genom att han är en sådan man som har närkontakt med Himmelriket så han får änglabesök i drömmen. Han vet alltså att barnet inte är hans men han ger honom all sin fadersomsorg ändå. Men Josef verkar också förstå att han är priviligerad. Han får vara med vid mysteriets ankomst : universums skapare föds som ett spädbarn i ett stall.

Med Jesu födelse var det välplanerat in i minsta detalj, två unga människor med stark tro och djup fromhet väljs ut Att hitta en fosterfar till Jesus borde ha varit ännu svårare än att hitta en lämplig mor (säger jag helt fördomsfullt). Att vara den där mannen som tar hand om en annan mans barn har aldrig varit speciellt meriterande i den tokiga världen där små pojkar ska växa upp till "män". Han avstår t.ex. från sex med Maria tills Jesus fötts: "Han rörde henne inte förrän hon hade fött en son." och den lilla meningen talar om en ömsint hänsyn som vi inte förknippar med traditionell "manlighet". Dessutom blir hans biologiska barn småsyskon till Marias son. Vi vet ju hur mycket mer respekt syskon visar storebror än sina föräldrar och sedan får han stå ut med att höra "du är inte min riktiga pappa" när storsonen blir 12, den där åldern då vi börjar hitta vår egen identitet genom att temporärt förneka våra föräldrar.

Målningen ovan visar den Josef jag läser om i Bibeln och jag tycker så mycket om den. Murillo har fångat den man som så lyhört blev Marias man och Jesu fosterfar. Han borde vara alla människors förebild. Jag tycker Anders Piltz beskrivit Josef lika väl i ord:

"Han är himlens vän, änglarnas förtrogne, den tystlåtne arbetaren, mannen med ett inre liv. En nobel man, ett sant föredöme, öppen för Guds vilja, villig till uppoffringar, en motbild till patriarkatet, där männen vill härska, genomtrumfa sin vilja mot andras bästa och andras önskningar, förtrycka kvinnor och barn."