Andra söndagen i Advent: Himmelriket är nära

 I never saw a moor

I never saw the sea

Yet now I know how the heather looks

and what a wave must be

I never spoke with God,

nor visited in  Heaven

yet certain am I of the spot

as if the chart were given

Emily Dickinson föddes 10 december 1830 i Amhurst , Massachusetts och dog där 56 år senare. Precis som dikten säger var hon ingen globetrotter utan efter studier förblev hon hemmadotter och skötte sitt sociala liv mestadels via brev. Hon var helt enkelt vad vi idag kallar en hemmasittare så hon hade sannolikt haft mycket glädje av dagens sociala medier. Ändå vittar hennes korrespondens och poesi om ett stort intellekt fyllt av intryck och erfarenheter som beskriver verkligheten just som den är. 

Hon har bland annat beskrivit just det där speciella ljuset på vintereftermiddagen, som här just nu är vid tvåtiden, så jag känner igen det exakt. Detta utan att jag någonsin varit i Amhurst , Massachusetts. "There's a certain slant of light/ Winter afternoons" På många sätt är hennes liv likt mänsklighetens i förhållande till Guds rike. Vi är hemma här på vår lilla blå planet och kan inte annat än leva här och bara föreställa oss världar större än den här. Plötsligt når oss ett ljus som avslöjar en del av hemligheten med Guds rike: att Himmelriket är nära.

Himmelriket har ju kommit till oss. Nära som mammabröstet för ett ammande spädbarn. Vi är dessa spädbarn som får allt vi behöver av den ammande Guden-El Shaddai. Men  spädbarnet är också Gud och Himmelriket är där han är i mamma Marias livmoder, vid hennes bröst och där vi är församlade i Jesu namn. Kartan till Himmelriket har vi redan.

Christos Jinieti/ Gläd dig du Kristi brud

 

Emily Dickinson 10 december 1830- 15 maj 1886

Emily Dickinson 16 eller 17 år

 Emily Dickinson var en av de första poeter jag fastnade för i ungdomen. Jag skulle inte ha stött på Dickinson i tonåren utan skolan och jag ser till att alla mina elever får möta poesi de också i hopp om att de ska få samma glädje av mötet med dikten som jag fick. Det är nog inte ovanligt att ungdomar fastnar för Dickinson och att de först stöter på henne i skolan. Hon och Karin Boye är ju nästan obligatorisk tonårsläsning för flickor. Om pojkar tillåts läsa poesi, vilket de får på mina lektioner,  är det mer Walt Whitman, Gustav Fröding och gamla psalmer, tex "Vår Gud är oss en väldig borg", de brukar fastna för. Min älskade yngsta dotter fastnade i stället för Bo Setterlind och har plöjt alla hans dikter flera gånger om. 

Men Emily Dickinson var alltså "min" tonårspoet, som snart följdes av Ylva Eggehorn och i min värld är dessa ganska olika  poeter ändå väldigt lika. Det finns någon slags gemensam musikalisk ton och humor hos dem som också återfinns hos Bodil Malmsten, en annan av mina huspoeter (även Bo Setterlind har sina humoristiska stunder och är alltid musikalisk*). 

I dagens lucka blir det hur som helst en typisk lättälskad Emily Dickinson- dikt som också talar till mig om evangelium: 

A fuzzy fellow, without feet,

Yet doth exceeding run!

Of velvet, is his Countenance,

And his Complexion, dun!

Sometime, he dwelleth in the grass!

Sometime, upon a bough,

From which he doth descend in plush

Upon the Passer-by!

All this in summer.

But when winds alarm the Forest Folk,

He taketh Damask Residence —

And struts in sewing silk!

Then, finer than a Lady,

Emerges in the spring!

A Feather on each shoulder!

You'd scarce recognize him!

By Men, yclept Caterpillar!

By me! But who am I,

To tell the pretty secret

Of the Butterfly!

Och sedan kommer en dikt av nämnde Setterlind* med melodi av Gunnar Hahn, en av adventets bästa sånger , enligt mig. I en version från covid-isoleringens tid. Vi blev ju nyss påminda om att faran inte är över så jag väljer denna version eftersom körsång är något som är svårt att leva utan, så vi ber och hoppas för att slippa pandemier framöver.