Featured Post

Läsa tillsammans

Nya testamentets flitigast förekommande textförfattare Paulus omvändes genom ett möte med Kristus på sin väg till Damaskus för att stoppa ...

lördag 13 juni 2020

Pingstvännen i mig

Jag hävdar ju alltid att jag är en jul, påsk och pingstvän. Det är helt och hållet sant. Pingsten är dock en högtid som infaller när allt måste hända NU det finns inte minsta lilla glipa till den reflektion som jag använder bloggen till. Jo, jag tänker förstås en massa medan jag mockar hagen efter vintern, plåstrar om skadad häst, masserar sjuk häst, samlar ihop elevarbeten inför betygssättningen, sorterar in böckerna som återlämnats, ensar ogräs, planterar, sår och planterar om plantor i större krukor. Men sätta sig vid en allt långsammare dator och skriva ner det. Nej. Allt måste ju ske under den korta perioden mellan snösmältning och sommarsolstånd och sömnen reduceras till ett minimum pga och med hjälp av solen som lyser dygnet runt.

Årets pingst var inget undantag. Ett litet inlägg måste jag ändå komma med eftersom man annars kan få för sig att jag dissar pingsten. Absolut inte, speciellt inte Annadag pingst med temat Andens vind över världen. Kyrkans egen internationaldag, som betecknande nog för vår tid ,byttes mot Sveriges nationaldag som helgdag. Jag vill därför länka till denna ledartext av Joel Halldorf som säger en del av det jag tänker där jag krattar gödsel i pingstnatten.

Jesus är min kung, varje pingst, varje dag och mitt hemland är där han är kung. Enkelt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar