1 Mosebok 32: 22-32 Under natten steg Jakob upp, tog med sig sina båda hustrur och sina båda slavinnor och sina elva söner och gick över Jabbok vid vadstället. Han lät dem gå över floden och lät föra över allt som tillhörde honom. Jakob blev ensam kvar. Då brottades en man med honom tills dagen grydde. När han såg att han inte kunde besegra Jakob slog han till honom på höftbenet, så att höften gick ur led när de brottades med varandra. ”Släpp mig”, sade mannen, ”dagen gryr!” Men Jakob svarade: ”Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig.” Han frågade honom: ”Vad är ditt namn?” – ”Jakob”, svarade han. Då sade han: ”Ditt namn skall inte längre vara Jakob utan Israel, ty du har kämpat med Gud och människor och segrat.” Jakob bad honom: ”Låt mig få veta ditt namn.” Han svarade: ”Varför frågar du mig om mitt namn?” Och han välsignade honom där. Jakob kallade platsen Penuel, ”ty”, sade han, ”jag såg Gud ansikte mot ansikte och ändå skonades mitt liv”. När han lämnade Penuel såg han solen gå upp. Och han haltade på grund av sin skadade höft. Detta är anledningen till att israeliterna ännu i denna dag inte äter nervsträngen över höftbenet: han slog Jakob på höftbenet, på höftnerven.Nu har jag sällat mig till den sälla skaran "konferenskristna" . Jag har varit på en kristen konferens för första gången i mitt liv, Pilgrims Oktoberfest i Skellefteå hamn. Det blev en helg späckad med intressanta seminarier, bibelstudier och gudstjänster. De sjungna tidebönerna var det festligaste för mig men som varandes nyligen återhämtad från utbrändhet var det kanske inte energigivande att vara på konferens med 200 deltagare, men däremot var det givande på många andra plan.
Det första bibelstudiet hölls av Liselotte J Andersson. Jag har aldrig sett eller hört henne live förut och det var en upplevelse i sig. Hennes röst och hennes stillsamma, men exakta, humor gör sig mycket bra live. Hon påminner mycket om Frank Mangs som också hade en fascinerande vacker röst vilken förstärkte budskapet. Jag köpte hennes dagliga andaktsbok Inte långt ifrån en enda av oss för att stå ut med att leva utan att höra hennes kloka ord, finurliga humor och varma röst varje dag.
På det första bibelstudiet glömde jag anteckningsblock. Det var ett budskap jag verkligen behövde höra och jag var helt tagen efteråt men jag kommer inte ihåg mycket eftersom jag var så golvad av det. Men jag minns att hon talade om att Gud inte kunde besegra Jakob vid Jabboks vad helt enkelt för att inte ens Gud kan tvinga fram kärlek. Det är ju vår kärlek Gud vill ha och där står hen maktlös. Kärlek kan man inte vinna genom övermakt.
Oktoberfest! Vilket namn. Hoppas du iaf känner att du haft det bra.
SvaraRaderaJag har ju varit på höstmöte i Bjärka. Det var ärligt talat en blandad upplevelse. Tidegärden, som jag där mötte för första gången, golvade mig. Ja. Och det har haft avgörande, helt klart avgörande betydelse för vart jag tagit vägen sen.
Men annars var det för stort. För mycket folk. Jag är ingen minglare och ju större och mer folk, desto mindre chanser har jag. Jag upplevde mig aldrig ljudkänslig som ung, det har kommit de sista åren, och jag minns att ljudnivån i Slottet var i högsta laget av allt stimmande.
Andra gången trodde jag att jag skaffat mig sällskap genom att locka en kursare att följa med, men det visade sig att hen hellre ville gå på egen hand. Snopen blev jag (men kan inte klaga, vi hade inte alls pratat om detta på förhand).
Tidegärden var min stora behållning. Föreläsningsspåren också - det var inga bibelstudier, men dessa föreläsningar och typ panelsamtal då. Båda gångerna minns jag det som mycket intressant. Gruppen människor dock som ... som sammanhang där jag inte kan koderna. Alltför långdraget arrangemang för att glida omkring solokvist. För mig, alltså.
Jag upplevde också mängden människor som jobbig. Som tur var inga slott med tillhörande akustik där vi var. Säkert fler i Bjärka än i Skellefteåhamn. Men mycket ändå. Man får väl stålsätta sig nästa gång, nu hade jag förväntan på färre deltagare och lite mer tidegärd och retreat. Vet jag hur det är kan man ta med det i planeringen och se efter hur vardagen ser ut om det eventuellt funkar eller inte. Jag har inte avskrivit mig helt från konferenskristendomen=)
RaderaNej reträtt är det verkligen inte ... och för mig har det varit förvirrande, att tidegärd på Bjärka tar man normalt del av på reträtt. Jag vill ha tidegärd men vet inte om reträtt är nåt jag suktar efter. Men tidegärden kräver ju att människor redan finns samlade. Det blir väl inte så många naturliga tillfällen, utanför reträttgårdens förtrollade värld.
RaderaVet du vilka som ledde tidegärden på Höstfesten?
SvaraRadera