De två ung föräldrarna möter de två gamla profeterna i templet. Jesus är förstås i centrum. |
Kyndeslmässodagen har kallats "kärringajul" och det var såklart ett skällrsord men det beskrev ckså hur Kyndelsmäss var en högtid som speciellt kvinnor firade. Är det en händelse eller har det ett samband att den text som läses har en av mycket få framträdande kvinnor som inte finns med i berättelsen i egenskap av mor? Jag tänker på Hanna:
Där fanns också en kvinna med profetisk gåva, Hanna, Fanuels dotter, av Ashers stam. Hon var till åren kommen; som ung hade hon varit gift i sju år,
sedan hade hon levt som änka och var nu åttiofyra år gammal. Hon vek aldrig från templet utan tjänade Gud dag och natt med fasta och bön.
Just i den stunden kom hon fram, och hon tackade och prisade Gud och talade om barnet för alla som väntade på Jerusalems befrielse.
Där möter hon Maria som blivit världshistoriens mest berömda mor och känner genast igen den lilla familjens nyfödda barn. Inget mer får vi veta om Hanna än vilken familj hon kommer från och att hon levde i templet som en slags nunna. Det verkar ha varit en institution att änkor fick den möjligheten, åtminstone nämns det i Paulus brev om "ställning som änka". I dagens läge måste inte alla kvinnor bli änkor för att få leva självständiga liv men det var inte så länge sedan vi hade liknande traditioner även i Sverige; traditioner som gjorde änkeståndet till en tillflykt för kvinnor. Hade de egendomar fick de rätt att själv ta hand om dem och så sent som på 1700-talet fick de därigenom också rösträtt.
Men de flesta änkor hamnade i ekonomiska besvärligheter. Eftersom judarna levde med den skrift som ständigt ser livet ur tre huvudperspektiv: änkans , den faderlöses och främlingens är det inte förvånande att judar och kristna inrättade en slags socialtjänst för änkor.
Detta är dock fortfarande inte norm i världen. Undantagstillståndet Sverige kan vi lämna därhän, men i exempelvis Uganda är kvinnor fortfarande ett slags livstidsslavar till sin man och om mannen dör före henne har mannens släkt rätt att köra ut änkan från hennes hem och stjäla alla hennes ägodelar. Jag antar att det alltid varit så i den ondskefulla patriarkala världen som inte berörts av kristendomens surdeg av rättvisa och jämlikhet.
Vi ser änkan , faderlösa och främlingar som någon slags rytmisk formel som vi hört/läst så ofta att vi slutat förstå vad det betyder. Men den änka som drivits ut från sitt hem med enbart kläderna på kroppen som lön för ett liv i tjänst åt en man vet. Hanna, Fanuels dotter som inte ens var släkt med Aron, prästsläkten, hade en annan erfarenhet efter ett liv i tjänst åt Gud och hon förkunnande att änkor, faderlösa och främlingar hade en befrielse att vänta: ett spädbarn som skulle innebära Jerusalems befrielse.
Och var, om inte i Galaterbrevet, mänsklighetens fribrev, där vi återfinner församlingens portalparagraf, står det om vad detta Jerusalem innebär: "Men det Jerusalem som finns i himlen är fritt; det är vår moder". Slaveriets tid börjar gå mot sitt slut och det var med änkan Hanna de goda nyheterna först började spridas. "Go tell it on the mountain..."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar