Örnevangelium

Uppståndelsen målad av Caravaggio ca 1620

Markus 9:1 ”Sannerligen, några av dem som står här skall inte möta döden förrän de har sett Guds rike komma med makt.”

Ljög Jesus när han sa det här? Eller svamlade han? Ja, det har diskuterats genom tiderna. Redan Johannesevangeliet innehåller en passus som syftar på diskussionerna kring när Guds rike ska "komma med makt"*. De första kristna väntade detta i sin livstid men ännu väntar vi, eller gör vi det? 

De första kristna levde i en orolig tid, med tanke på hur Judéen låg geopolitiskt just vid tiden för Jesu liv kan man fundera på varför "tiden var inne" just där och då. Romarriket kontrollerade hela Medelhavet och man upprätthöll Pax Romana med alla medel. Gränsområden mot rivaliserande riken kontrollerades extra hårt. Provinsen Judéen gränsade mot Partherriket som liksom Rom kämpade om resterna av Alexander den stores rike och gärna ville ha kontroll över en kustremsa mot Medelhavet.

Minsta lilla uppror slogs ner stenhårt, att Jesus inte fick leva var inte alls underligt. När sedan kejsar Nero behövde en grupp att skylla den stora branden i Rom år 64 på var det för honom självklart att den lilla sekten som härstammade från en korsfäst upprorsledare i Judéen var en utmärkt syndabock. De var mestadels judar, utlänningar, slavar och kvinnor, bara ett fåtal var romerska medborgare, och de levde på ett sätt som stack ut. Speciellt deras måltids- och egendomsgemenskap ansågs löjlig och äcklig. Äta någons kropp och blod! Rykten spreds om barnaoffer i kannibalistiska riter, ja de behandlades som vilka judar som helst.

Ändå kallades de för just kristna skilt ifrån den judiska gruppen, det yttre motståndet gjorde att man började få en uppfattning om sig själv som en grupp som hade något mer att komma med gamla testamentet räckte inte och de började skriva ner sina minnen av Jesus. Markusevangeliets kortfattade karaktär talar för att det skrevs ner i all hast av Johannes Markus (Hammaren) och dikterades av Simon Petrus (Klippan) som bodde i Rom där Neros förföljelser började och var som mest hätska. Den flitigaste skribenten av de kristna var annars Paulus som kunde Bibeln utan och innan, den del som vi kallar Gamla testamentet. Men han hade aldrig mött Jesus före hans himmelsfärd.

Kanske bad Paulus Markus ta denna diktamen av Petrus? Markus som Paulus en gång blivit sur på eftersom han tyckte att han var en svikare. Nu svek inte Markus. I nöden prövas vännen och Markus visade sig ha mognat och lyckades rädda Petri berättelse till eftervärlden medan Petrus själv blev korsfäst, enligt traditionen upp och ner eftersom han inte ville dö lika ärorikt som Jesus som han själv svek en gång i nödens stund. Markus och Petrus, Hammaren och Klippan som till slut visade att det går att bli pålitlig om man får en ny chans.

Men alla som hört Jesus säga det Markus skrev ner mötte döden innan Jesu andra tillkommelse. Ingen enda av de första kristna lever här på jorden nu. Inte har vi sett hans rike komma med makt. Här knogar vi på i tåredalen.  Kristna korsfästs åter, nu av IS. I Pakistan kastades nyligen ett kristet par som var gravida in en brinnande ugn. Var ser vi att Guds rike kommit med makt?

Detta funderade de första kristna också på men de gav sig inte. Vad höll deras hopp vid liv i de fruktansvärda förföljelserna under kristendomens tre första sekel? Hur kunde denna religion som var så hårt trängd och orimlig sprida sig så snabbt både inom och utom romarrikets gränser? Jag tror att det kan vara så som många av de första kristna lärde, exempelvis biskop Ambrosius av Milano: Guds rike kom med makt när Jesus uppstod från de döda.

Ambrosius stödde sig på hur Jesus talar om de yttersta tiderna i Lukasevangeliet. När Markus talar om den sista stora nöden är det som en direkt beskrivning av vad de första kristna fick uppleva och ännu upplever på många håll i världen. Matteus och Lukas lägger till att de inte ska följa vem som helst som kallar sig Messias eller säger att han finns på någon hemlig och svårtillgänglig plats.**

Men Lukas, som är bättre på grekiska än de övriga evangelisterna, skriver inte kadaver och gamar, utan kropp och örnar. Lukas 17: 37"De frågade honom: ”Var blir det, herre?” Han svarade: ”Där liket ligger, där samlas gamarna.” Gam och örn är samma ord på grekiska. Ambrosius läste detta som liket, kroppen av Jesus och de där örnarna som kommer till liket är kvinnorna vid graven i den tidiga gryningen***. Matteus skriver mer detaljerat om allt än vad Markus gjorde och han berättar så här om uppståndelsen i början av kapitel 28:

Efter sabbaten, i gryningen den första veckodagen, kom Maria från Magdala och den andra Maria för att se på graven. Då blev det ett kraftigt jordskalv, ty Herrens ängel steg ner från himlen och kom och rullade undan stenen och satte sig på den. Hans utseende var som blixten och hans kläder vita som snö. Vakterna skakade av skräck för honom och blev liggande som döda. Men ängeln sade till kvinnorna: ”Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, han har uppstått, så som han sade. Kom och se var han låg. Skynda er sedan till hans lärjungar och säg till dem: ’Han har uppstått från de döda, och nu går han före er till Galileen.

Jesus talar också om solförmörkelse som ett tecken på att Guds rike kommer med makt och vid korsfästelsen förmörkades solen, det var då Jesus citerade Psalm 22: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?" Ambrosius slutsats blir att Guds rike kom med makt när Jesus uppstod från de döda. En av ökenfäderna, Antonios, skriver i sina brev om en enda tillkommelse. Jesus kommer inte två gånger utan en enda. Guds rike kom med makt när Jesus dog och uppstod. 

Det gjorde att de kristna härdade ut. Jesus uppståndelse var tecknet som inte gick att ta miste på. Därför vet vi att historien får ett lyckligt slut och ondskan som besegrades på korset har sin tid utmätt, som Jesus säger i avskedstalet till lärjungarna vid den sista måltiden: Denna världens härskare är dömd.

*Joh. 21:21-23 När Petrus såg honom frågade han Jesus: ”Herre, hur blir det med honom?” Jesus svarade: ”Om jag vill att han skall bli kvar tills jag kommer, vad rör det dig? Du skall följa mig.” Därför spred sig ett rykte bland bröderna att den lärjungen inte skulle dö. Men Jesus hade inte sagt till Petrus att lärjungen inte skulle dö utan: ”Om jag vill att han skall bli kvar tills jag kommer, vad rör det dig?”

** Matt 24: 25- 28 Nu har jag sagt er det i förväg. Om ni alltså får höra: Han är ute i öknen, så gå inte dit, eller: Han är inne i kammaren, så tro det inte. Ty liksom blixten kommer från öster och lyser ända till väster, så blir det vid Människosonens återkomst. Där kadavret ligger, där samlas gamarna.

*** Eftersom örnen är symbolen för den Helige Andes inspiration i kristendomen. Jag tänker, i tillägg inte motsägelse, till Ambrosius att detta kanske också handlar om den zoroastriska traditionen att lägga lik på höga "tystnadens torn" där gamarna äter upp kroppen. Jesus talade alltså om en begravningssed som inte alls var obekant för hans åhörare. 

Vi associerar till en krigsskådeplats med flera döda men Jesus säger kadaver/lik i ental. Kanske talade han bara om graven eftersom det inte handlar om många kadaver/kroppar utan en enda? Samtidigt hade ju Jesus vunnit slaget mot ondskan, denna världens härskare, och vid den tomma graven stod det klart att segern var vunnen så han kan medvetet ha valt en metafor som leder tanken både till krig och begravningsseder.