Fångad

Ur djupen ropar jag till dig Herre, …ty hos Herren finns
nåd och makten att befria.
(Ps 130: 1, 7)

Våren passar kyrkoåret perfekt för oss på norra halvklotet. Livet återvänder så påtagligt när solen som för några månader sedan inte tog sig över horisonten nu lyser dygnet runt  så snötäcket försvinner under några varma veckor samtidigt som livet exploderar i fågelsång och vänlig grönska. Men hur predikar man om påsken i Australien? I tropikerna? Det är nog inte bara en slump att det var i Sydamerika som befrielseteologin började. Jag kan tänka mig att befrielsemotivet med Exodus och Jesu seger över ondskan har gjort detta till starka motiv snarare än ägg och livets återkomst också pga det geografiska läget. Vi i norr behöver förstås också befrias även om det var drygt hundra år sedan vi i Sverige var fattiga och förtryckta på latinamerikanskt vis. Ytterst få av oss har straffångar som skickats i landsflykt till en ny kontinent på andra sidan jorden i släkten vilket många i Australien har men vi har också behov av befrielse.

På you tube finns en inspelning från ett samtal  mellan  Patrik Hagman och Joel Halldorf om den fångenskap som de flesta sålt sig till med sociala medier. Vem kan ärligt säga att de inte grabbar sin mobil i tid och otid utan minsta eftertanke? Jag skulle tro att det bara är de som inte har någon internetuppkoppling och skärm på sin mobil. Redan när mobilen var en minimalt stor Nokia eller en stor "hajfena" vid namn Ericsson började min vän Mauri och jag kalla denna apparat "bojan",  kort för "Elektronisk fotboja". Nu är detta namn ännu mer berättigat. Min vän är nu död och hann därför inte se hur även gamla stabila människor som vi blivit totalförslavade från morgon till kväll.

Domherren, nu pratar den som mest

Jag lyssnar på radion i min mobil, jag skriver DM till nya fina vänner på Instagram, jag lyssnar på poddar, lyssnar på play när jag missat något program när det sändes för första gången, jag läser tidningar, jag fotar och filmar, letar efter information och lyssnar på musik och andra you tube-klipp och så SMS.ar jag vänner och bekanta. Bank-ID krävs för allt: bankärenden, svisch, sjukvårdskontakter och även i mitt arbete Och för bank-ID krävs en smart mobil. Någon gång emellanåt talar jag också i telefon med min fotboja. Förr kunde jag fasta helt från sociala medier eftersom de fanns här i min dator där jag nu sitter och är social. För mig var de nämligen endast bloggar. Men nu är det svårt eftersom frånvaro från Instagrams DM skulle skapa en liknande oro som om jag plötsligt slutade svara i telefon.

Det vore väl ingen katastrof om jag kunde stå emot impulsen att när jag ändå kontaktar kära vänner på DM också scrolla igenom flödet på Instagram. Trots att jag inte följer särskilt många konton tar det lång tid och nu har något hänt så min tid kidnappas av konton som jag aldrig följt. De liknar "mina" konton så av misstag börjar jag läsa det jag tror är National Geographic eller något häst/hundkonto som jag aktivt valt att följa. För en patologisk läsare sedan tidig barndom funkar detta som knark. Jo, det är bevisat att scrollningen i sig sätter igång vårt vane- och belöningssystem. Men läsande ovanpå det är hemskt för mig. Jag är inte intresserad av "likes" som är så skadliga för barn och unga och trots detta  är det svårt att låta bli mobilen.

Nu är jag alltså  ändå en person som kan glömma min mobil på fritiden och sällan bär med mig den under arbetsdagen. Tänk då hur låsta de är som aldrig kan vara utan sin "boja". Mobilen är ju också alldeles på riktigt en övervakningsmaskin, precis som en fotboja. Stalkarens bästa verktyg är tex Instagram där det står när en person är aktiv på appen med en grön liten signal vid personens profilbild och man kan till och med bli övervakad genom apparatens praktiska GPS-funktion. Mobilerna kan också lätt spåras vilket polis använder för att utreda brott medan brottslingar använder funktionen för att hitta sina offer. Det innebär också att jag aldrig är helt onåbar såvida jag inte slår av min mobil och lägger den i en låda därhemma. Min först mobil fick jag av pappa som alltid var en orolig hönspappa och nu fick en säkerhetskontakt med mig som jag skulle använda vid diverse kalamiteter som motorstopp, cykelhaverier och missad buss. Hans oro dämpades väsentligt av barns och barnbarns mobiler och hans glädje och sociala liv utökade avsevärt av Facebook sedan han gått i pension. 

Goda sidor av den nya tekniken saknas absolut inte. Men jag ser hur tekniken medvetet används för att binda oss till denna apparat med alla medel. Vi gamlingar påverkas  men ungdomar skadas mest. I stort sett alla elever beter sig som om de hade  ADHD eller ADD idag. De släpper aldrig någonsin mobilen och har helt tappat koncentrationsförmågan.

Även förmågan att lära sig något utan att ha en speciell"uppgift" är hos de flesta helt borta. De måste få "uppgifter"som de med alla medel(och de är många idag) försöker fuska sig igenom med hjälp av texter och uppgifter på Internet. Västerlandets litteraturhistoria lärs ju ut överallt och det är lätt att hitta uppgifter som andra redan gjort . En gång hittade jag en uppgift som en av mina elever gjort på ett studentforum tillsammans med min kommentar om hens arbete. Hen hade helt enkelt sålt sin uppgift för andra elever att använda när en annan lärare ger en liknande uppgift och lagt in den som ett arbete som fått A. Det kändes läskigt.  Och när jag ser att tusentals människor har läst mitt arbete om Madame Bovary från franskstudierna på universitetet blir jag inte längre smickrad utan inser att de allra flesta med största säkerhet är elever som klippt och klistrat ihop en uppsats med hjälp av min text.*

Polyglotten taltrasten låter som en storlom, flugsnappare eller sparv

På en annan blogg skriver jag om mina intryck av böcker jag läst på engelska och franska och där märks direkt om jag skrivit om en internationellt erkänd klassiker att detta fusk är utbrett över hela jorden jag får nämligen mängder av besök just på dessa inlägg. Troligen från elever jorden runt. Om man ser på det totala utfallet av den elektroniska fotbojan måste jag nog säga att det till största delen är negativt. Just nu skriver jag på en gammal dator med begränsad tillgång till internets enorma utbud. Skulle jag använda "bojan" hade jag blivit störd av diverse hela tiden. Dessutom fixar jag inte att skriva långa texter på mobilskärm=)

Sammantaget kan jag konstatera att ingen kan påstå att inte påsk och pingst också hos oss behöver handla om befrielse från träldom och förtryck. Det är bara att försöka leva en månad utan elektronisk fotboja, den som kallas smart telefon och det är den sannerligen eftersom den alltid överlistar oss som ändå inbillar oss att det är vi som äger mobilen och inte  tvärtom.

 

*Man måste numera alltid publicera godkända C-uppsatser på nätet.