Hör, mina får! Så säger Herren Gud: Jag skall skipa rättvisa bland fåren, bland baggar och bockar. Är det inte nog att ni får gå i vall på de bästa betena, måste ni också trampa ner resten av betet? Hesekiel 34: 17-18
Baggarna och bockarna, är de där som vanligtvis behålls bara om de har speciella avelsvärden. De övriga blir slaktade så fällar, stekar och insaltade bogar får göra vintern överlevbar. Det är getter och tackor som producerar mjölk, föder nya lamm och ger värmande ull. Men i Hesekiels metafor är alla baggar och bockar vid liv året runt och föröder landet. Jag ser kungar och hövdingar, allihopa män med härsklystnad och imperiedrömmar, framför mig i denna profetia.
Att baggar och bockar får leva tillsammans med fåren uppskattas inte av dem, de vill ha allt själva och lämnar inget när de själva ätit sig mätta. De trampa ner så fåren inte har något att äta. Bilden är perfekt när man ser på hur härskare betett och beter sig. Krigsherrar har ju använt den brända jordens taktik i årtusenden. Men även industrialismen och kolonialismen bygger på samma princip. Gruvor och industrikomplex, kärnkraftsavfall och gigantiska plastöar i havet vittnar om de improduktiva och härsklystna bockarnas och baggarnas otacksamhet.
Bibeln är en underlig bok. Så mycket är onekligen inte "Guds klara ord" utan skrivet av människor i sin egen kultur och tid med ogudaktiga vanor och föreställningar. Mose lag (inte Tio Guds bud) är i många stycken helt klart inspirerad av kung Hammurabis lagar där slavar och fria, män och kvinnor har helt olika rättssystem.* Men så fort jag läser något i Bibeln händer något som aldrig händer i annan läsning, konstigt nog för en patologisk läsare blir ju lätt uppslukad och påverkad av det hen läser, men ingen bok är som Bibeln. "Valv bakom valv"** öppnar sig. Bilder och tankar, dyker upp. Självrannsakan uppstår. Jag känner igen mig och min tid i bockarna hos Hesekiel. Inte minst min kapitalistiska konsumtionskultur blir synlig i all sin ynkedom.
 |
| Längst till vänster i bild syns en gammal gruvlav från TGA-tiden. Mitt i bilden växer det nya Kiruna C fram. Gruvan ödelägger och ger rikedomen som gör staden möjlig. Staden som breder ut sig över hjortronmyrar och renbetesmarker. Som "bock och bagge" kan den moderna människan inte undkomma sitt nedtrampande av naturresurser. |
*Att döda en slav är exempelvis inget problem, om det är slavägare som gör det. I Mose lag stipuleras dock att om slaven överlever i två dagar innan hen dör av ägarens misshandel, går slavägaren helt fri "det var ju hans pengar" dör slaven direkt finns ändå något slags straff, liite bättre än Hammurabis lag alltså:
Om någon slår sin slav eller slavinna med en käpp så att den slagne dör under hans hand, skall hämnd utkrävas. Men om slaven överlever en dag eller två, skall ingen hämnd utkrävas, eftersom slaven är hans egendom.
2 Mos 21:20-21
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar