Kyndelsmässokväll

Nu brinner ljusen i fönstret denna kyndelsmässokväll

 Denna kyndelsmässotid har avslutats på bästa sätt. Idag blev det radiogudstjänst från Vännäs som jag kan rekommendera. Den passar speciellt språknördar eftersom den var flerspråkig. För mig blir det knappast bättre än med både latin och samiska i samma gudstjänst. Ja det kan bli fler språk förstås, det finns ju många fantastiska språk, men anden och musiken i denna gudstjänst var sant kosmopolitisk.

Temat var ljus, förstås, och ljuset återvänder så här års med stormsteg här i norr. PÅ eftermiddagen kunde jag rida i fullt dagsljus fast jag kom hem efter 15:30. Det blev en härlig tur med alla tre hästarna. Min tanke var att ta ut Smilla med Chateux som handhäst men sedan kom Gyllir också lunkande. Och jag blev överlycklig! Hela eftermiddagen har jag varit på gott humör.

Här följer jag hur ljuset återvänder

Det kan verka underligt att jubla över att en häst följer med oombedd*, men jag trodde absolut inte han skulle kunna följa med. Det var därför jag lät grinden vara öppen. Gyllir var nämligen med om en hemsk olycka förra torsdagen som gjort honom väldigt halt och öm i hela korset och båda bakbenen. Nu följde han med utom i den värsta djupsnön. Han tog till och med några galoppsprång, men mest lunkade han på i värdigt tempo. Eftersom han var lös och gick före oss på hemvägen kunde jag se honom röra sig och han mår mycket bättre. Kanske går det aldrig mer att rida honom, men han är glad och någorlunda rörlig, vilket betyder att han överlever denna olycka. 

Avslutar med Symeons lovsång, som sig bör en kyndelsmässokväll. I den ungdomskör jag sjöng i då när dinosaurierna vandrade på jorden, kallade vi den "Nunken" Nunc dimitis" är ju de latinska inledningsorden som betyder "Nu låter du"  och den fortsätter "din tjänare gå hädan i frid efter ditt ord. Ty mina ögon har sett din frälsning vilken du har berett till att skådas av alla folk. Ett ljus som ska uppenbaras för hedningarna och en härlighet som ska givas åt ditt folk Israel," så sjöng vi i den svenska versen som höll sig nära 1917 översättning av Lukas 2:29-32.

Här sjunger Harpa Dei, ett litet  gäng körsångare som jag nyss hitta på You tube. De sjunger underbart! Hos Minerva kan man höra ännu en ljuvlig version av Symeons lovsång.

* Jag rider såklart alltid i skogen och så lite som möjligt på skoterspår men till denna dags mirakel hörde också att det var skoterfritt den stund jag behövde rida längs detta spår som går genom hästhagen. Bra så hästarna blir skotervana, lite jobbigt dock när det är kö till skotercaféet i Björkfors. Alla skoterförare är hänsynsfulla men jag känner mig besvärlig när de är jättemånga som väntar på att vi ska skritta förbi. Jag vågar inte galoppera på spåret för det är inte alls säkert att det håller för det.