Featured Post

Läsa tillsammans

Nya testamentets flitigast förekommande textförfattare Paulus omvändes genom ett möte med Kristus på sin väg till Damaskus för att stoppa ...

Visar inlägg med etikett Peter Paul Rubens. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Peter Paul Rubens. Visa alla inlägg

fredag 7 april 2023

" de skall se upp till mig . Den som de har genomborrat"

 Men i Davids ätt och i Jerusalems invånare skall jag ingjuta en anda av godhet och vilja till bön, och de skall se upp till mig, Alef-tav*. Den som de har genomborrat skall de sörja som en man sörjer sin ende son, de skall gråta bittert över honom som man gråter över sin förstfödde.[...] Och landet ska hålla dödsklagan släkt för släkt[...] och deras kvinnor för sig.                                                                                                                       Sakarja 12: 10-12 

 

Korsfästelsen av Peter Paul Rubens 1577-1640



*första och sista bokstaven i det hebreiska alfabetet , alfa och omega i grekiskan. Det vi nu kallar A och O.

torsdag 15 december 2022

Dömande

 

Detta inlägg skrev jag för en tid sedan efter ett inspirerande samtal med min kära vän Ann-Helene. Det har blivit liggande tills nu när jag läste en  ledare i Dagen om hur den "kristna" debatten är destruktiv i denna fråga. 

Var inte förvånade över detta. Den stund kommer då alla som ligger i sina gravar skall höra hans röst
och gå ut ur dem; de som har gjort det goda skall uppstå till livet, och de som har gjort det onda skall uppstå till domen.
Av mig själv kan jag inte göra något: som jag hör, så dömer jag, och min dom är rättvis, ty jag följer inte min egen vilja utan hans vilja som har sänt mig. Joh. 5: 

Plötsligt ska kristna återigen debattera homosexuellas rättigheter att finnas i församlingen på samma villkor som alla andra. Det gör mig ledsen och bedrövad att vi inte kan låta människor få ta detta med Jesus på sin kammare i stället för att tvingas schavottera som usla exempel enbart på grund av en medfödd egenskap som majoriteten saknar.

Samtidigt pågår en lika elak och hårdhjärtad debatt om tjocka människor "ute i världen". När Stina Wollter och överviktsforskaren Erik Hemmingsson kom ut med boken Kriget mot kroppen kände sig en grupp läkare manade att skriva en artikel om hur farligt det är att tjocka människor ska känna sig nöjda och trygga med sina kroppar eftersom det är så livsfarligt att vara tjock.

Jag är varken tjock eller homosexuell men jag blir galen på denna hetsjakt på avvikare. Och allra värst är det när kristna ägnar sig åt drev mot avvikare som homosexuella. Jag vet också att hatet mot övervikt existerar även hos oss men än så länge har man inte börjat med specialbehandling av tjockisar i kyrkan. Men likheten är slående. Tänk om vi sa : " Visst får tjockisar vara med i kyrkan som alla andra. Gud älskar syndaren. Men så klart kan de inte vara med på kyrkfikat eller delta i nattvarden innan de har bantat ner sig till godkända BMI-siffror."

De så kallat bibeltrogna* beter sig exakt så mot homosexuella. De kräver nuförtiden sällan att frånskilda inte ska få tex vara pastorer och en katolsk präst vigde utan vidare spisning Boris Johnson när han ingick äktenskap för fjärde (4:e) gången häromsistens. Men homosexuella ska leva i en askes som aldrig avkrävs oss heteropersoner. Homosexualitet är en medfödd egenskap som inte kan tränas bort. På samma sätt är en del människor medfött bra på att samla på sig fettreserver och urusla på att gå ned i vikt beständigt.

Skulle kyrkan bete sig mot tjocka som mot homosexuella skulle man alltså kräva att rundlagda levde i ständig svält eftersom det är det enda sättet för en del människor att vara modernt slanka. De skulle, som sagt var, inte få delta i kyrkfika om de inte lyckats svälta sig till godkända mått. De bibeltrogna skulle då säga att de syndar mot kroppen och naturen men att syndare är välkomna om de avsäger sig synden, i detta fall frosseri. Om de kan hålla sig magra får de vara med både i församlingsstyrelsen och vid kyrkfikat. "Nuförtiden kan man ju också operera sig till rätt vikt så ursäkter för fetma är få. Det är ett aktivt val att fortsätta vara fet. Om man inte lämnar frosseriet bakom sig kan man alltså inte vara med på samma villkor som andra i församlingen."

I Iran får ju homosexuella män operera sig till kvinnor väldigt frikostigt just på grund av islams hat mot homosexualitet. Med några kirurgiska ingrepp och livslång hormonbehandling löses detta problem eftersom männen som blir kära i män då plötsligt är "normala" kvinnor som blir kära i män. Och opererade tjockisar kan ju bli smala på ganska kort tid, de kanske inte mår så bra, de kanske inte förblir godkänt slanka, operationen  kan gå fel och ge svåra besvär, men en period får de i alla fall vara med och känna på hur det känns att vara fullständigt accepterade i den mänskliga gemenskapen.

I kristenheten, som nu lustfyllt gör ner varandra i kommentarsfält och krönikor, är det tyvärr inte lika generöst som i Iran, de som hatar homosexuella hatar också "könsbyten". Det är som om man inte hade accepterat operationer mot fetma och bara accepterar diethållning livet ut för tjockisar, men ändå absolut inte kan acceptera tjocka människor som likvärdiga smala människor i kyrkan.

Läsare kanske anser att jag gör en knasig jämförelse men jag är rädd att jag inte gör det. Jag är nämligen också medveten om att även i kyrkan kan hat mot tjockisar förekomma. Tack och lov har ingen, vad jag vet, ännu börjat citera bibelord som detta ur Jobs bok 15: 23-28:

Han irrar omkring efter föda men finner ingen.

 

Han vet att mörkrets dag väntar honom,

24

nöd och trångmål skrämmer honom,

 

ansätter honom som en kamplysten kung.

25

Ty han lyfte sin hand mot Gud

 

och förhävde sig mot den Väldige,

26

trotsigt stormade han fram mot honom

 

i skydd av sin välvda sköld.

27

Hans ansikte sken av välmåga,

 

kroppen svällde av fetma.

28

Nu håller han till i ödelagda städer,

 

i hus som ingen bor i,

 

som är dömda att bli ruiner

Men vad skiljer detta från hur man sablar ner homosexuella med aparta bibelord om de inte stannar i garderoben och aldrig , aldrig, aldrig faller till föga för sin medfödda läggning, liksom en tjockis aldrig , aldrig , aldrig får unna sig att äta sig mätt? Om de inte står emot dessa frestelser är det bara att inse att de inte får blir pastorer (homosexuella) eller få vård (tjocka) för exempelvis ett brutet ben utan att få påpekat för sig att bantning skulle hjälpa. Även mot brutna ben. Även mot förkylning.  Även mot... ja i stort sett allt utom ALS som konstigt nog drabbar de duktiga som är naturligt smala och tränar uthålligt. Precis som homosexuella aldrig drabbas av oplanerade graviditeter, men allt annat jobbigt, som "konsekvens" av sin "extrema synd".

Nej jag kan inte tro att homohatet beror på något annat än roten till tjockishatet: människans arvssynd som leder oss till att alltid dras med i mobben mot de avvikande. Men kristna borde fatta: nästa gång är det vi. Ja, just nu är det vi, som drabbas av samma mobbningsböjelse, "märkligt nog" ofta i länder som också kriminaliserar homosexualitet.


Bra att få anledning att ha med en äkta barockare; Peter Paul Rubens med målningen Venus och Adonis. Modet växlar, denna dam ansågs på 1600-talet vara höjden av skönhet. 2022 skulle hon bara få höra att hon behöver banta om hon gick till vårdcentralen med sin halsinfektion, sitt brutna ben eller sin EDS.


*(ha, jag är bibeltrognare än de flesta och helt enkelt tokig i Bibeln på samma sätt som andra är galna i Sagan om ringen -jo jag är tokig i den också, men inte lika mycket som i Bibeln)



söndag 21 juni 2015

Tom Bombadill och Melkisedek - två mystiska mystiker

Renässansmålaren Dirk Bouts d.ä från Antwerpen målade sin bild av hur Abraham tar emot bröd och vin av Melkisedek präst och kung i Salem 1464-1467
Tom Bombadill har blivit föremål för spekulationer av alla dem som bergtagits av Tolkiens värld, de som lär sig Quenya, tar sig en Midgårdsidentitet och ritar kartor med utgångspunkt från Tolkiens kartor och berättelserna i Silmarillion, Bilbo och Ringen -trilogin. Han passar nämligen inte in. Hur passar han ihop med alla folken i Midgård? Varifrån är han? Varför lyder träden honom? Varför är han helt opåverkad av ringen som till och med Gandalf och drottning Galadriel fruktar?

Hörde en kulturknutte som prisade Peter Jacksons beslut att, som så många innan honom, stryka Tom Bombadill ur filmerna om Härskarringen: "Of course he left out Tom Bombadill, I would have left him out of the book." Och det är han nog inte ensam om att tycka. Tom passar inte in i den världsbild vi har växt upp med. Fantasy får inte vara så fantasifull. På samma sätt är det med Bibeln. Hur mycket borde inte ha utelämnats där? Som propagandaskrift är den värdelös. Den hänger inte ihop. Varför en antologi när en sammanhängande krönika hade funkat så mycket bättre? Varför en mängd okända redaktörer och författare när t.ex Saxo Grammaticus hade gjort jobbet så mycket bättre?
I Bibeln finns naturligtvis en sådan där Tom Bombadill-figur, en gestalt som inte passar in, som vi Bibelnördar aldrig upphör att fascineras av medan de som desperat vill att Bibeln ska "stämma" i varje enskild detalj, hoppar över eller hittar på en massa förklaringar som får honom att passa in; Melkisedek.

 I 1 Mosebok 14 nämns denne märkvärdiga gestalt första gången. Efter att Abram* har dragit ut i krig och segrat tillsammans med kungarna i Sodom, Gomorra, Adma, Sevojim och Bela för att befria Lot och andra krigsfångar från kungar som angripit dessa välmående städer på Jisreel-slätten kommer kungen i Salem ut till dem:
"När Abram hade slagit Kedorlaomer och de kungar som var i förbund med honom kom han på återvägen till Shavedalen, den nuvarande Kungadalen. Där kom kungen av Sodom honom till mötes.

Melkisedek, kungen i Salem, kom ut med bröd och vin; han var präst åt Gud den Högste, och han välsignade Abram:
”Välsignad vare Abram av Gud den Högste,
himlens och jordens skapare.
Välsignad vare Gud den Högste
som gav dina fiender i ditt våld.”
Och Abram lämnade honom tionde av allt."

Efter mötet med Melkisedek tycks Abram ha blivit ännu mer självständig och hans integritet börjar närma sig Tom Bombadills:

"Kungen av Sodom sade till Abram: ”Ge mig folket och behåll själv bytet.” Abram svarade honom: ”Jag lyfter min hand och svär vid Herren, Gud den Högste, himlens och jordens skapare: Aldrig skall jag ta så mycket som en tråd eller en skorem av det som är ditt. Aldrig skall du kunna säga att du har gjort Abram rik. Jag själv skall ingenting ha. Det räcker med det som mina män har förbrukat och den del som tillkommer mina följeslagare. Aner, Eshkol och Mamre skall ha sin del.”

Så slutar kapitel 14 och nästa kapitel börjar med att Abram en tid efter mötet med Melkisedek får möta Gud själv och får sitt nya namn Abraham.
Peter Paul Rubens har här målat sin bild av hur Abraham offrar tionde till Melkisedek, jag gillar att Melkisedek ser ut som Sankt Nikolaus, vår jultomte, Rubens Sinter Claas.
*Detta hände innan Isak kom på tal och då hette Abraham Abram och hans fru Sara hette Saraj. Namnen betyder detsamma men detta signalerar troligen en språklig förändring som visar att det hebreiska språket börjar få sina egna särdrag som så småningom gör hebreiskan till ett eget språk avknoppat från akkadiskan, modern till alla de semitiska språken varav arabiskan och hebreiskan är mest bekanta för oss.