Hos oss hänger naturen med i påskens drama snösmältningen är i full gång. Hästarnas hage är just nu delvis en sumpmark där sjöfåglar snart kommer att simma en kort period.
Rädda mig, Gud!/ Vattnet når mig till halsen./ Jag har sjunkit ned i bottenlös dy/ och har inget fotfäste./ Jag har kommit ut på djupt vatten, / strömmen vill dra ner mig. /jag har ropat mig trött/ min strupe är hes/ mina ögon värker, [...] Deras hån har krossat mig/mitt hjärta finner ingen bot./ Jag hoppas på medkänsla/men förgäves/ på någon som ville trösta mig, / meningen fanns/ De förgiftade min mat/ i min törst fick jag ättika att dricka. Ps. 69: 1-4 och 21-22
Jesus hade en psalmbok precis som vi. Och exakt som psalmboken för bara några generationer sedan var en bok alla hade och alla kunde citera, och sjunga ur, var det på Jesu tid med Psaltaren. När evangelisterna och övriga av Nya Testamentets författare citerar psalmboken tar de bara upp inledningsraderna för alla som hörde den kunde fylla i resten.
När Jesus talade om att vandra om natten förstod nog många lärjungar att han syftade på dessa ensamma övergivna ugglor i Psaltaren, på samma sätt som ni läsare fattar vad jag menar med "blott en dag- principen" eller skriver " vi sjöng "Gläns över" och "Natten går" så klart". Ingen svensk över tio år behöver fundera länge på vad jag åsyftar med de två sistnämnda citaten medan man troligen behöver vara lite äldre för att veta vad "Blott en dag-principen" är. Men de som vet, vet och behöver inte höra hela sångerna sjungas för att inbegripa hela texterna i resonemanget.
Så när vi under Stilla veckan läser psalmer som passar in så exakt på Jesu sista vecka och lidande är vi med i en lång tradition från evangelisterna, de första kristna och inte minst Jesus själv. Denna psalm påminner oss om mycket vi känner igen från evangelierna, men inte drunknade väl Jesus? Då tänker jag på två saker 1) att dö genom korsfästelse är att långsamt få lungorna vätskefyllda så, jo det är att drunkna. 2) Jona-tecknet som Jesus hänvisar till.
Judiska personer i trångmål har använt Psaltaren till tröst och för att få styrka i tusentals år, kanske bad Jona just denna Psalm. Även vi kan använda samma ord som Jesus ber med. Det är en stor tröst i all slags bedrövelse, har jag varit med om fler än en gång. Inte minst antifonen den heliga tisdagen "Befria mig ur de ondas grepp,/ rädda mig undan våldsmän." Ps. 71:4 ger styrka och mod i svåra tider.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar