Denna dag bildades det republikanska partiet i USA av antislaveriaktivister. Partiet röner snabbt stora framgångar och redan 1861 installeras den första republikanske presidenten, Abraham Lincoln vars anhängare litade på att han skulle förbjuda slaveriet. Det gjorde han också. Men Sydstaterna bröt sig lös från Unionen och vägrade gå med på detta. I stället startade inbördeskriget som fram till denna dag är det enda krig som USA utkämpat på USAnskt fastland. (om man bortser från räder och plundringar av urbefolkningarnas territorier, vilket USAnsk historieskrivning gör.) Abraham Lincoln mördades för detta beslut men slaveriet återinfördes aldrig.
Kristendomen och antislaveriet gick hand i hand både i Amerika och Europa. Välkänd är den stora missionsstationen i Sao Miguel (1585-1768) i Brasilien som nu blivit världsarv där Jesuiterna förde en icke-våldskamp mot slaveriet som blev till en av filmhistoriens vackraste och mest upprörande filmer "The Mission"-SE DEN! De händelser som filmen bygger på ledde till att Jesuiterna slängdes ut ur området eftersom de störde slavhandeln men i längden vann Guarani-indianerna och Jesuiterna. Påven Fransiscus är dessutom Jesuit från Latinamerika.
I Europa är väl William Wilberforce(1959-1833) kamp mot slaveriet i det engelska parlamentet mest känd. Han blev evangelisk kristen vid 26 års ålder och hela hans liv förändrades. Inte bara på det privata planet blev förändringen stor utan också på det politiska planet, han var redan parlamentsledamot. Nu blev hans främsta politiska mål reformer och han sökte sig till andra med samma mål. Slaveriet blev en av hans stora hjärtefrågor genom att han mötte abolitionister bland sina trosfränder. 1833 blev hela brittiska imperiet slaverifritt, tre dagar senare dog han.
Även den rörelse som födde det Republikanska partiet började i kyrkliga väckelsekretsar. Mycket viktig för kampen mot slaveriet blev den väckelsekristna Harriet Beecher-Stowes bok Uncle Tom's Cabin (Onkel Toms stuga) som öppnade ögonen för slaveriets grymheter på den vanlige amerikanen långt från söderns bomullsfält och tobaksplantager.
När man dyker ner i kyrkohistorien blir man inte alltid glad. Inte sällan får man bevis på hur kyrkan gjort allt för att korrumpera och fördärva arvet från de allra första kristna. Men i antislaverirörelsens många namnkunniga och okända finner jag en tröst. Det är möjligt att följa Kristus. Det är möjligt att bygga Guds rike på vår jord.
Att just republikanska partiet totalt tappat det till demokraterna i USA är inte bara sorgligt, det visar också att även goda initiativ smittar. Numera är Demokraterna det mest progressiva partiet när det gäller mänskliga rättigheter. Men det visar också på vikten av vaksamhet på sig själv. Det parti som en gång fick Abraham Lincoln till Vita Huset har nu förfallit till att där inhysa Donald Trump, son till en Ku Klux Klan-ledare. Alltså ger dagens datum anledning till både hopp och självrannsakan. Just det som fastan innerst handlar om.
John Newton (1725-1807) var en gång slavhandlare och blev frälst och omvänd. Han kämpade mot slaveriet fram till sin död som kom strax innan slavhandel förbjöds i England. Hans bestående arv till mänskligheten är den här sången. Här sjungs den av slavättlingar i Harlem Gospel Choir. Slavhandlare och slavar, befriade av samma nåd. Tillsammans bygger de Guds rike på vår jord.
Iofs gick väl även kristendomen och slavhandeln hand i hand, rätt länge. Det var de små uppstickarkyrkorna, kväkare och metodister, som protesterade först - kväkarna redan på 1600-talet. Men de övriga var ju också kristna.
SvaraRaderaMan får väl se dessa småkyrkor som nåt slags reformrörelser, liknande de katolska ordnar som brukar uppstå när kyrkan behöver förnyas.
Helt sant, kväkare, metodister, Jesuiter etc var ju typ väckelserörelser i den "stora" kyrkan. I "The Mission" spelar ju en kardinal en skurkroll som han också spelade i verkligheten.
RaderaÄn idag är ju tex en stor del av USAnsk kristenhet allt utom förespråkare för mänskliga rättigheter för alla men jag vågar nog påstå att deras kristendom är mer som den där "stora" kyrkan under slaveriets tid, ganska sekulariserad och egentligen långt ifrån vad vi i allmänhet menar med troende. De läser, enligt undersökningar, inte Bibeln speciellt mycket som ett exempel. För dem är kyrkan en social tillhörighet och det är väl inget fel i det men en metodistisk längtan att leva kristet i betydelsen att det ska påverka min livsstil saknas i allmänhet hos dessa kristna republikaner idag.
Faktum kvarstår "samvetsömma" väckelsekristna startade de antislaverirörelser som förändrade Europas och USAs slaverilagstiftning och senare även resten av världen. Jag tycker det är stort och mycket intressant hur Bibeln kunde inspirera detta utan att tydligt skriva ut att slaveri är förkastligt.
Viktig för antislaverirörelsen i speciellt USA var ju Exodus fast Mose lag inte tar avstånd från slaveriet som sådant.
Jag tycker alltså ändå att detta är ett bevis för kristendomens emancipatoriska kraft även om det sedan romarriket började favorisera kristendomen har varit en kamp även mot kyrkan att befria slavar och predika ett nådens år från Herren.