Idag är det fjärdedag pingst och de västleastadianska pingstsamlingarna i Kiruna avslutas. Jag tycker vi alla i protest mot statliga beslut om att byta ut kyrkans internationaldag: Annandag pingst, mot Sveriges nationaldag ska fira pingst på gammalt vis. Jag tycker förstås vi ska göra motstånd. Inte någon annan än livsåskådningsredakionen har nämnt pingsten, inte ens Spanarna som vanligtvis nämner ex.vis kardemummabullens dag och den mer undanskymda kristna högtiden kyndelsmässodagen. I medierna påminns i veckor om mors dag( kommersiellt gångbar) som om Pingsten är en startsträcka inför den STORA dagen.
Barockbloggen är ju som vanligt stolt över att vara helt otidsenlig så fjärdedag pingst är här! Ni som har jobb och ekonomi som tillåter det ska vara lediga även idag tycker jag. Denna tid sammanfaller ju också för många i Sverige med den tid som romantiskt och samtidigt ackurat benämns "mellan hägg och syren" så varför tveka? Att kungar och överhet tycker vi ska jobba jämt och sedan dö så stillsamt som möjligt, kanske allra helst på en självmordsklinik i ett annat land- hygien och ekonomi i skön förening, är värda allt vårt motstånd.
Rubriken är ett levande bevis på att motstånd faktiskt hjälper. Meän kieli hade sannolikt inte funnits annat än i historiska arkiv liksom överkalixmålet nu. Någon gammal människa talar om saker som var viktiga för henne utan att någon under 80 förstår. Men kyrkan gjorde motstånd mot svensk försvenskningspolitik och det på en arena som påverkar även unga människor: gudstjänsten. Varje laestadiansamling har meänkieli som förstaspråk som sedan tolkas till svenska ,och nu vid pingst till engelska beroende på hemvändarna från USA som sedan generationer tappat meänkielin.
Här en film från UR som förklarar mer. Motstånd lönar sig. det ser kanske ut som om vi tappar mark överallt när tom Sveriges radio p1 dissar Pingsten (men gudstjänsten på Pingstdagen var en pärla, missa inte den!) men hur hade världen sett ut om alla goda krafter gett upp? Tänk om lärjungarna inte återvänt till graven på påskdagsmorgonen? Tänk om de gav upp efter att Jesus gjort sin himmelsfärd och lämnat Jerusalem? Tänk om världen hade låtit Hitler hållas? Motstånd lönar sig alltid.
Meänkieli lever, Jesus lever. Och att Jesus lever vet vi därför att en liten grupp kvinnor och män från en liten etnisk minoritet, i en avkrok av Romarriket, gjorde motstånd trots att ingen hört talas om pingstundret när det skedde första gången.
Ärsyttävää että Ruotsissa vähemmistökielinä on sekä Meänkieli että Suomen kieli. On hieman omahyväistä Kutsua Meänkieltä omaksi kielekseen , niin lähellä se on normaalisuomea. Mutta on tietenkin hyvä että pohjoisessa asuvilla on mahdollisuus kehittää omaa kulttuuriaan minkä lipun alla se vain tapahtuukin.
SvaraRaderaÖversättning: Det är irriterande att det finns två minoritetsspråk som meänkieli och finskan. Dom är samma språk , så närä är dom varandra. Men det är naturligtvis bra att det finns en möjlighet att utveckla sin kultur hur det än är möjligt.
SvaraRaderaKul med svar på finska, såant vi kallar riksfinksa. Du hr rätt rent lingvistiskt. Det som heter meänkieli i Sverige och Meizän kieli i Norge är ju en dialket på finska sidan av gränsen. Norska och svenska är ju också bara dialekter. Språk och politik har alltid hängt ihop. Det går ju faktiskt inte att förstå mer av överkalixbondskan än av tyska, mindre tycker jag som har lite koll på tyska. Ändå heter det svensk dialekt och svenska och tyska kallas olika språk.
RaderaFast det finns en stor skillnad i ordförråd mellan finlandsfinska och kvänfinskan (som kanske är ett tydligare namn?) och det är tt de senaste hundra åren har ordförråd och ordbildning gått olika vägar. Tydligatt illustrerat av auto och biili (nordsamiska biila). Finskan valde fösta ledet i ordet automobil, svenskan valde andra ledet och det är inte enda exempelt på nya företeelser som lånats in på detta sätt i meän kieli respektive finlandsfinska. Meän kieli gick ju helt miste om finskans modernisering på 1830-50 talen och redan innan dess var kvänfinskan en lite egendomlig dialekt. Såpass egendomlig att Laestadius som lärt sig Finlandsfinska på universitetet fick lära sig mycket nytt när han kom till Karesuando 1826.
Men så klart är dte bara dialekter av samma språk. Finnar i Malmfälten klarar sig utmärkt och lär sig ofta inte många ord svenska fast de bor i till exempel Svappavaara hela sitt liv.