Enhet och mångfald

Johannes evangelium  21:3-11 Simon Petrus sade till de andra: ”Jag ger mig ut och fiskar.” De sade: ”Vi följer med dig.” De gick ut och steg i båten, men den natten fick de ingenting. När morgonen kom stod Jesus på stranden, men lärjungarna förstod inte att det var han. Och Jesus frågade: ”Mina barn, har ni ingen fisk?” De svarade nej, och han sade: ”Kasta ut nätet på högra sidan om båten, så får ni.” De kastade ut nätet, och nu orkade de inte dra in det för all fisken. Den lärjunge som Jesus älskade sade då till Petrus: ”Det är Herren!” När Simon Petrus hörde att det var Herren knöt han om sig ytterplagget, för han var inte klädd, och hoppade i vattnet. De andra lärjungarna kom efter i båten med fångsten på släp; de hade inte långt till land, bara ett hundratal meter. Då de steg i land fick de se en glödhög och fisk som låg på den och bröd. Jesus sade till dem: ”Hämta några av fiskarna som ni just fick.” Simon Petrus gick upp på stranden och drog i land nätet, som var fullt av stora fiskar, 153 stycken. Och fast det var så många gick nätet inte sönder.

Ibland hör man att vi människor ska komplettera varandra och då menas nästan alltid att kvinnor ska komplettera män och det är männen som kan göra vad de vill medan kvinnorna har vissa gränser för vad de ska komplettera, den ju egentligen fullkomlige, mannen.  Studerar man lite närmare så menar dessa komplementteoretiker att alla män inte bara är utan SKA vara lika och de har en stram roll att spela, medan kvinnorna ändå har så lite att komma med att de får lite friare tyglar. Kvinnor kan ha jeans medan män knappast accepteras i klänning.

De där komplementmänniskorna har så fel och så rätt. Jag tror alla människor kompletterar varandra, de två första människorna i Bibeln, Eva och Adam är tillsammans människa , inte var för sig. I dessa två finns hela mänsklighetens fullhet som den då såg ut och de hade inte klarat sig ensamma utan behövde varandra. Men var de totala motsatser till varandra? Nej, mest var de mycket lika varandra.

Sedan får de barn, två pojkar. Kain och Abel blir inte komplement till mamma Eva utan de kompletterar varandra, precis som syskon gör. Abel vallar får och Kain sköter jordbruket. Just Kain ser inte detta som en god arbets- och belöningsfördelning utan gör sig av med Abels bidrag till mänskligheten. 

Jag tror att Bibeln stiliserar de första människorna så här för att visa att olikheter behöver varandra, vi har alla olika gåvor och talanger som är nödvändiga för ett fungerande samhälle. Nu finns inte bara bönder och boskapsskötare, utan också adel, präster borgare och allsköns folk som kör bussar, kokar palt, komponerar musik och vårdar sjuka. Det behövs många olika människor för det kompletta bygget mänskligheten. 

Ändå fortsätter jobbannonser skriva om att en man uppskattas på en kvinnodominerad arbetsplats*  oklart varför. Det man borde säga är att "här finns många födda i medelklassen, du med annorlunda bakgrund saknas för att vi ska göra ett bra jobb" eller " vi saknar folk från Nordkalotten och Asien, så ni får företräde eftersom vi behöver era erfarenheter" för i samhällsbygget behövs många olika legobitar inte bara två sorter.

I det gamla Kina var det förstås nödvändigt med ett yin och yang-tänkande eftersom man skulle hålla kvinnor på sin slavplats och ett helt slavsamhälle i schack. Men nu, vilken nytta gör yin och yang- tänkandet nu? Någon tjänar på det, men det är inte du och jag.

Hela tanken på endast två olika sorters människor är också ur kristen synvinkel helt fel. Paulus ord om kroppen talar om många olika delar och funktioner, inte två olika. Johannes ord om de 153 fiskarna brukar sägas berätta om alla människor eftersom judarna kände till 153 folkslag och hela hebreiska alfabetets sammanlagda talvärde blir 153.  När Jesus lite tidigare i Johannes evangelium säger ”i min faders hus finns många boningar” antyds att för att hela mänskligheten nu ska bli komplett krävs alla, inte bara två personer, två folkgrupper-svarta och vita/judar ochgreker- eller två kompletterande kön.

Jag tror alltså felet med tanken om komplementaritet är att man inte tar med helheten och fastnar i första början när mänskligheten bara bestod av två personer och dessa dessutom senare fått symbolisera motsatser snarare än komplement: ljus-mörker, värme-kyla, herre-slav, yang-yin.  Och detta resonemang gäller förstås även om man inte tror på skapelseberättelsen i bokstavlig mening. På samma sätt som evangelisten kanske inte var informerad om det dåvarande forskningslägets 153 fiskarter och 153 olika folkgrupper på jorden utan använde summan symboliskt för mångfald så var mannen och kvinnan symboler för ALLA människor som behöver varandra och att alla människor behövs.

Vi har bara varandra och det är inte så lite, tror jag är den sunda komplementaritetsläran.

Två olika hästar gör livet mer komplett, men mest är de ändå väldigt lika varandra.

* Mer sällan motsatsen och det är ju sant, kvinnor uppskattas sällan i mansdominerade miljöer.