Featured Post

Läsa tillsammans

Nya testamentets flitigast förekommande textförfattare Paulus omvändes genom ett möte med Kristus på sin väg till Damaskus för att stoppa ...

torsdag 14 januari 2016

Och del III

På södra delen av altartavlan syns Laestadius knäböjande vänd mot Jesus i centrum så han inte skymmer Jesus för de andra människorna i bild. Ovanför honom syns Maria Clemensdotter med midnattssolen som gloria runt huvudet
Ibland lättade dock tungsinnet över Laestadius och en sådan minnesvärd händelse var när han mötte "läsaren" Maria Clemensdotter i Åsele kyrka. Laestadius var på predikoresa för att vila upp sig efter en utmattningsdepression och Maria sökte upp honom efter den predikan han hållit. Hon tyckte sig märka att den dystre prästen saknade frälsningsvisshet och hon kände sig manad att tala om för honom att hans synder var förlåtna i Kristi namn och blod. Laestadius berättade: "Jag kände en försmak av himmelrikets glädje i mötet med Maria."

Efter detta livsavgörande möte fick Laestadius predikningar en ny glöd och den laestadianska väckelsen nådde snart hela Nordkalotten. Mycket förblev strängt och lutherskt, men två saker förändrades och gör laestadianismen annorlunda än andra reformationskyrkor. För det första har bikt och botgöring en stor roll i den kristnas liv och för det andra bytte Laestadius ut den stränge Gud fader mot den varma och moderliga "Himmelska föräldern". Båda sakerna mycket välgörande ur själavårdssynpunkt.

Laestadius hade mycket på fötterna när han gjorde det förstås, bikt och bot borde vara självklara för alla kristna och Bibeln är full av gudsbilder men ingen enda säger att Gud är endast* en gubbe klädd i nattskjorta på ett moln. Nej, Gud jämförs med både manliga och kvinnliga karaktärer; hönsmamman Gud samsas med bagerskan Gud och pappan som ger sitt barn bröd när barnet ber om det. Och när hen skapar människan till sin avbild, skapas hon till man OCH kvinna. Gud är alltså både mor OCH far. Kanske underlättade finskan och samiskan Laestadius lanserng av detta begrepp. I finsk-ugriska språk finns ingen genusfixering och som i majoriteten av språk på jorden saknas pronomina för han och hon, alla kallas hän.**

Denna himmelska förälder strålar av värme mot sina små i Laestadius vackraste predikningar, hän hatar synden men älskar sina barn, sina fågelungar, sina valpar och lyfter dem från världens kalla jordgolv för att amma dem. Denna gudsbild är helande och var nödvändig för de många som likt Laestadius (och Luther) hade grymma, hårdhjärtade fäder. som enda referenspunkt när man talade om Gud Fader Så blir den himmelska föräldern OCH den gode Jesus varandras vänner och likar igen efter den lutherska dualismens splittringsförsök. För ord betyder något, ord gör skillnad. Exempelvis det lilla ordet "och".

 "I tro under himmelens skyar", psalm 228 Tornedalspsalmen framför andra. Skriven av en präst från Kalix just som ett uttryck för den laestadianska fromheten. En av mina älsklingar i psalmboken.

* kom ihåg att "endast" är motsatsen till "och" och därmed fiende till Guds fullhet och Jesus som sann Gud och sann människa.

**Därför anses svenska och andra nordiska språk vara odugliga till att tala om Gud så laestadianska predikanter predikar alltid på finska men de tolkas till andra språk så alla hänger med. I himeln kommer dock alla att tala meänkieli, det är visst och sant. Fråga Bengt Pohjanen!

9 kommentarer:

  1. Helt sant

    Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.
    (1917 års översättning)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, varför är det så svårt att fatta det? Inget man ELLER kvinna. Guds avbild är både ock.

      Radera
  2. "Så töntigt med hän. Ger sig finnarna hän hela tiden, eller vadå?"

    /sign. Trollet Bus

    SvaraRadera
  3. Tack för tänkvärd bloggserie. Möjligt att man kan spåra önskan att spalta upp allt tillbaka till skolastiken och att Luther tog spjärn mot den?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har förstås alldeles rätt i det. Teologin har väl alltid förhållit sig till Tomas av Aquino på ett eller annat sätt. Det jag tycker är tråkigt är hur lutheranismen utvecklades i Sverige där man ofta tog fasta på de sämsta sidorna hos Luther och "glömde" de bästa. Ex.vis blev det väldigt viktigt att hålla fjärde budet och det gällde enligt Luther också Herre, tjänare, kung undersåte. Men man tog inte upp fortsättningen av Luthers förklaring där han poängterar att man ska vara en värdig förälder, herre, kung. Att man inte har barn till leksaker, tjänstefolk som husdjur och undersåtar som slavar.

      Luther hade ju också en tendens att slänga ut barn med badvattnet, han blev väldigt ensidig. Men behöll också konstiga saker i RKK som gynnade honom själv ex.vis detta i fjärde budet där han utvidgar det till att gälla präster i den lutherska kyrkan och fusrtar (som naurlogtvis blev grunden till statskyrkr emd furstar som kyrkans överhuvud. Detta trots att det vore så enkelt att läsa som Jesus säger: att vi inte ska kalla någon för Herre eller Fader här på jorden. Sola scriptura var ganska gummiartat trots allt.

      Radera
  4. http://www.kyrkokartan.se/057146/Eriksbergskyrkan

    Min hemkyrka. Med Jesus i koret av Bror Hjort, ser det ut som i alla fall.
    Idag lysa solen rakt in i fönstret ovanför Jesus. Så vackert.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkligt ljus och fin kyrka! Hjort gjorde mycket sakral konst. Jag antar man tyckte om hans folkligt förankrade tydliga konst,d en förkunnar liksom en medeltida målning.

      Radera
    2. Fin kyrka Klaus, fräsigt med så högt i tak, med träribbor ser det ut som =)mörkt plåttak till betongvita väggar passar fint på utsidan.

      Lars

      Radera