De första kristna var inga härmapor

 Detta inlägg skrev jag 1 januari 2015 i ett annat blogghotell men jag tycker det förtjänar att återpubliceras:

 

En östkyrklig ikon av Jesu födelse där traditionen är att stallet där Jesus föddes låg i en naturlig grotta och oxen och åsnan finns med som både verkliga djur men också symboler för Lukas evangelium, där julevangeliet återfinns (oxen, det arbetande folket, män) och Jesus som Messias, fredskungen(åsnan, det arbetande folket, kvinnor).

De första kristna började fira jul under förföljelsetider på 200-talet e.Kr. ingen kunde ännu vara säker som kristen i det romerska riket som fortfarande omfattade nästan alla områden där det fanns kristna även om den också nått Afrika och Asien utanför Roms domsvärja. Genom resor till kristna riken som Romarriket, genom germaner, kelter och britter hade  till och med enstaka nordbor kommit i kontakt med den nya religionen.

 

Kring 250 efter Kristus började kristna fira Jesu födelse trots att man tidigare motsatt sig födelsedagsfirande. Judar firade vid midvintertid tempelinvigningsfesten Chanukka och ännu de tre första århundradena e. Kr. var många kristna judar. Det var också så att man läste Jesaja 9 som en profetia om att Jesus borde födas under denna tempelinvigningsfest eftersom den handlar om ljus. Man tänder till exempel menorans åtta ljus ett efter ett under denna festvecka, en förebild till vår adventsljusstake.

 

December som födelsemånad var självklar då eftersom Maria fick besök av Gabriel i judarnas sjätte månad som är februari/mars, enligt Lukas evangelium. Tertullianus berättar att de första kristna levde i tron att Jesus dog 25 mars vilket satte datum för Marie bebådelse till det datumet som också var vårdagjämningen i den julianska kalendern och sedan räknade man nio månader från detta datum till Jesu födelsedag. Detta gjorde man enligt en judisk tradition som sa att viktiga profeter föddes eller avlades på samma datum som de dog.

 

Under upplysningen började man ifrågasätta alla datum och faktauppgifter i Bibeln, Paul Ernst Jablonski, professor i Frankfurt** var först med denna idé som spred sig bland tyska liberalteologer under 1800-talet och blev etablerad "sanning". Man gav sig också på kristna traditioner som datum för Jesu födelse. Grundtesen var att alla kristna traditioner var kristnade hedniska sedvänjor. De hittade då en solfest den 25 december; Sol invictus, som firades just den 25 december. Det 1800-talsteologerna "glömde bort" var att denna solfest inte firades före kejsar Julianus, * som placerade denna solfest just på den dag som de kristna redan, sedan över hundra år, firat till Jesu födelse. Innan Julianus försök att flytta solens dag till 25 december firades decembers solfest av romarna den 11 december vid den julianska kalenderns vintersolstånd.

 

Kristna var nämligen inte alls intresserade av att fira romerska fester utan ville distansera sig från dem men däremot ville de fira judiska festdagar eftersom de såg kristendomen som en uppfyllelse av judendomen eller så ville de göra helt egna fester för att markera det unika i kristendomen och det var helgondagarna. Julen blev alltså en kristen Chanukka***, Den romerska skördefesten Saturnalierna 17-23 december, firades inte alls av kristna. Tacksägelsedagen i början av oktober (i USA en månad senare av klimatskäl) firar höstskörden vid tiden för den judiska lövhyddohögtiden som för judarna är årets första fest och höstens skördefest.

 

Många teologer menar att Jesus föddes vid denna högtid och Marie bebådelse skulle då ha ägt rum vid Chanukka för att uppfylla profetian i Jesaja 9. Lövhyddohögtiden, menar de, skulle ha förklarat Johannesevangeliets ord: "Ordet blev människa och bodde bland oss" där det på grekiska står: "slog upp sitt tält ibland oss" vilket kan tolkas som en av de lövhyddor som man bodde i under Lövhyddohögtiden. Det passar då förstås inte med Lukas angivelse av sjätte månaden dvs mars för Marie bebådelsedag.

 

Men det spelar mindre roll för Barockbloggen, det viktiga är att ärerädda de första kristna som inte alls ville ta över hedniska festdagar. Vi vet ju alla som fött barn att om det verkligen var den 25 mars Gabriel kom till Maria vilket vi faktiskt inte kan veta, Lukas skriver ju bara om "sjätte månaden", kunde Jesus lika gärna ha fötts den 10 december eller 7 januari och alla dagar däremellan eftersom barn kan födas både två veckor före och efter beräknat datum****. Kanske har östkyrkan rätt i att Jesus föddes den 6 januari, Trettondagen/Epifaniedagen.

 

När det än var passar dock Jesu födelse in på denna vackra profetia om Jesus från Jesaja 9:

 

Det folk som vandrar i mörkret

ser ett stort ljus,

över dem som bor i mörkrets land

strålar ljuset fram.

Du låter jublet stiga,

du gör glädjen stor.

De gläds inför dig

som man gläds vid skörden,

som man jublar när bytet fördelas.

Oket som tyngde dem,

stången på deras axlar,

förtryckarens piska

bryter du sönder,

som den dag då Midjan besegrades.

Stöveln som bars i striden

och manteln som fläckats av blod,

allt detta skall brännas, förtäras av eld.

Ty ett barn har fötts,

en son är oss given.

Väldet är lagt på hans axlar,

och detta är hans namn:

Allvis härskare,

Gudomlig hjälte,

Evig fader,

Fredsfurste.

Väldet skall bli stort,

fredens välsignelser utan gräns

för Davids tron och hans rike.

Det skall befästas och hållas vid makt

med rätt och rättfärdighet

nu och för evigt.

Herren Sebaots lidelse

skall göra detta.

Idag firas Guds moders dag i katolska kyrkor, 8 dagar efter juldagen. Bartolomé Esteban Murillo är en favorit hos mig och här är hans bild av Maria med Jesus i famnen och en rosenkrans i handen vilket passar bra på nyårsdagen därför att det också är en gemensam ekumenisk förbönsdag för världen.

 

 

 

*Kallad "avfällingen" eftersom han försökte återinföra en romersk hednisk statsreligion och göra kristna illegala igen efter att hans bror och företrädare Konstantin legaliserat och tom favoriserat kristendomen. I sin Hymn till Helios, skriven 363 mer än hundra år efter det första kristna julfirandet, förlägger han Sol invictus-dagen till 25 december.Om denna period i romarrikets historia skrev Viktor Rydberg en roman som okritiskt hyllar Julianus: Den siste atenaren. Jag tyckte som ung att den var mycket läsvärd, men den tillhör dessa barndomens magiska läsupplevelser som jag känner mig rädd för att omläsa av rädsla för att magin ska vara försvunnen. Historiskt korrekt är den inte, det förstår jag nu, men spännande tyckte mitt 14-åriga jag.

 

** En annan forskare, Jean Hardouin, som framförde samma teori  är också känd för att ha menat att hela nya testamentet var skrivet på latin från början och antika skrifter var mestadels förfalskningar från 1200-talet, vilket man kunde komma undan med i dåtidens forskningsläge och samhällsanda, med den akademiska hedern i behåll.

 

*** Intressant är att 25 december inföll under Chanukka bland annat år 7 f.Kr. som av många skäl ses som ett troligt födelseår för Jesus.

 

*** säger jag som luttrad "42-veckorsmamma" fem barn har samtliga fötts långt efter utsatt datum.