Åsnor

 Efter att ha sagt detta gick han framför dem upp mot Jerusalem.
När han närmade sig Betfage och Betania vid det berg som kallas Olivberget, skickade han i väg två av lärjungarna och sade:
»Gå till byn rakt framför er. När ni kommer in i den skall ni finna en ungåsna som står bunden där, en som ännu ingen har suttit på.
Ta den och led hit den. Om någon frågar er varför ni tar den skall ni svara: Herren behöver den.«
De båda lärjungarna gav sig i väg och fann allt vara som han hade sagt.
När de skulle ta åsnan sade de som ägde den: »Varför tar ni åsnan?« De svarade: »Herren behöver den.« Och de ledde den till Jesus och lade sina mantlar på den och hjälpte honom upp.
Där han kom ridande bredde folk ut sina mantlar på vägen.Då han närmade sig staden och var på väg ner från Olivberget började hela skaran av lärjungar i sin glädje ljudligt prisa Gud för alla de underverk de hade sett:
»Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn.Fred i himlen och ära i höjden.« Några fariseer i folkmassan sade då till honom: »Mästare, säg åt dina lärjungar att sluta.« Han svarade:
»Jag säger er att om de tiger kommer stenarna att ropa.«  Lukas 19:28-40

Åsnesto med sitt föl.

 

Äntligen en åsnedag igen. Åsnan är ju det djuret som tydligast följer genom Jesu liv. Det är förstås inte ett dugg konstigt eftersom det är arbetsdjuret för de fattigaste. Oxar var också arbetsdjur men dyrare i drift än den lilla förnöjsamma åsnan som bokstavligen kan leva på törnbuskar och tistlar. I profeten Sakarjas bok profeteras om den dag då konungen kommer ridande på en åsna för att förkunna fred för folken. Hästar användes i krig och det är begripligt att åsnor inte förknippades med krig. 

De är små, sitter du till åsna, är du fortfarande i ögonhöjd med alla du möter. Du rör dig inte heller mycket fortare än om du hade promenerat raskt. En åsna kan bära tunga bördor lång väg utan mycket mat och vatten, men det går inte fort. De trippar nästan ljudlöst fram utan att snubbla under brännande sol genom öknar och över berg, men de galopperar inte så gärna. Kavallerichock med åsna blir inte så skrämmande som med stora hästar på dundrande hovar.

Dessutom är det inget som garanterar att åsnan skulle springa rakt fram mot en främmande här bara för att ryttaren kommenderar det. Åsnor räknas som envisa , men det är ett missförstånd; de har stark flockkänsla och självbevarelsedrift. Att Jesus väljer åsna i stället för häst eller mulåsna beror alltså inte bara på fredssymboliken. Åsnor är också djur som man måste komma överens med för att den ska jobba så där troget som åsnor gör överallt i varmare delar av världen. Att en helt oinriden ungåsna lugnt trippar igenom folkhopen som sjunger och viftar med tygstycken och palmblad måste ändå räknas som extraordinärt.

Jesus visar här, liksom när han stillar stormen, att han hör ihop med hela skapelsen. Han är hela skapelsens Herre. Han rider på ett fredligt arbetsdjur, en oinriden ungåsna, som litar så fullständigt på Jesus att den trippar genom landets största stad när den nyss bara bott i en stillsam by. Åsnan vet troligen vem det är som rider genom Jerusalem på dess rygg. De som hyllar Jesus tror sig veta vem han är men flera av dem kommer troligen att ropa "korsfäst" några dagar senare. 

Det kommer inte åsnan att göra.