Träd

Vår trädgård 23 april, påsklördagen 2022

 En lovsång av David. Jag sjunger om din storhet, Gud, min konung,
nu och för evigt prisar jag ditt namn.
Dag efter dag vill jag prisa dig,
nu och för evigt sjunga ditt lov.

Stor är Herren, högt är han prisad,
ingen kan fatta hans storhet.

Släkte efter släkte skall hylla dina verk
och vittna om dina väldiga gärningar.

De skall tala om din härlighet, ditt höga majestät,
och de under som du gör vill jag besjunga.

De skall prisa din fruktansvärda makt,
och din storhet vill jag förkunna.

De skall ropa ut din stora godhet
och jubla över din trofasthet. Ps. 145:1-7

Korsets trä sägs i vissa legender bestå av virke från livets träd i paradiset. Andra legender pratar om samma virke som Noa byggde arken av.  Båda legenderna knyter samman Jesu lidande och uppståndelse med andra livgivande händelser i Bibeln: skapelsens frodiga trädgård och Noas livräddningsark. Jag tänker nu också på hur historien knyts samman vid den tomma graven eftersom den låg i en trädgård. Maria Magdalena trodde j u först att Jesus var en trädgårdsmästare, det står numera väktare. Men varje översättning är en tolkning och jag väljer tolkningen trädgårdsmästare eftersom det är ett yrke som lika gärna kunde ha varit Jesus eget. 

Nu var han förstås yrkesmässigt i den andra änden av processen , timmerman, han visste allt om stickor i fingrarna, hyvling och  virkesdimensioner. Såg och hammare. spik och borr var hans verktyg. Men det finns också trädgårdsmästarkvaliteter i Jesus och det är inte bara min metaforiska fantasi som spökar här utan Jesus använde också bilden av Gud som trädgårdsmästare i sina liknelser. Speciellt tänker jag på trädgårdsmästaren som vädjar för fikonträdet i en vingård. 

"En man hade ett fikonträd i sin vingård och han kom för att se om det fanns någon frukt på det här trädet utan att hitta någon. Hugg bort det! Varför ska det ta upp mark till ingen nytta? Han svarade: "Herre, låt det stå kvar ett år till så skall jag gräva runt det och gödsla. Kanske bär det frukt nästa år. Om inte, kan du hugga bort det."  Lukas 13:6-9

I utkanten av en vingård hade man ofta ett fikonträd. För arbetarna var detta träd en skuggig viloplats oavsett hur mycket frukt det bar. För vingårdsägaren var det slöseri med mark om trädet inte bar frukt och han hade heller inte någon förståelse för att skuggan var behaglig för arbetarna i hans vingård även om trädet inte bar frukt. Trädgårdsmästaren vill däremot ge trädet en chans till genom att lägga ner ännu mer tid på det.*

Intressant är att Lukas är den enda evangelist som tar upp denna liknelse.  Markus och Matteus tar istället upp tillfället när Jesus förbannar ett fikonträd eftersom han blev arg när det inte bar frukt, trots att det inte var tid för fikon. Lukas berättar alltså istället om ett ensamt fikonträd i en vingård. En udda typ som dessutom inte är nyttig är en typisk gestalt i Lukas evangelium. I kapitel 7 möter vi den hamartolos som slösar balsam genom att smörja Jesus hemma hos en farisé som bjudit in Jesus lite med armbågen. I kapitel 19 möter vi den korrupta samarbetsmannen Sackaios som är så kort att han måste klättra upp i ett träd för att se Jesus i folkmassan, han är också ensam om berättelsen om den barmhärtiga samariern och ingen annan återberättar liknelsen om den förlorade sonen. 

Lukas skriver för hedningar som just fått höra om Jesus. De har aldrig känt sig fullt inkluderade i gudsfolket. Så här i början av kristendomens historia är hedningarna i minoritet och lika udda som fikonträdet i vingården eftersom  i stort sett var och en av dem kunde kallas hamartolos. Jag kunde ha kallats hamartolos. Vi som nu är kristna är till största delen fikonträd i utkanten av vingården Israel. Jag tycker det borde göra oss både ödmjuka och tacksamma. Framförallt för kärleken det ensamma fikonträdet får av trädgårdsmästaren Jesus. Vi "ska ropa ut din stora godhet/ och jubla över din trofasthet." 

 

*"Så länge det finns liv finns det hopp"-inställningen delar jag med denna trädgårdsmästare, oj så många icke-dekorativa, oproduktiva plantor, buskar och krukväxter som jag pysslat med. Men jag är varken Jesus eller Sam Gamgi i Sagan om ringen, så oftast överlever inte den krassliga växten. Men vissa har verkligen gett lön för mödan och det räcker för att jag inte ska ge mig innan det verkligen inte finns en gnutta liv i plantan.Kul att vara lite lik Jesus ibland.