Vila och tröst från oväntat håll- Jonatecknet

 Vår samtalsgrupp, som nog egentligen är en bibelstudiegrupp eller bokcirkel med Bibeln som ständig bok, talade senast om hela kapitel 16 i Matteusevangeliet. Det kändes som en så välbekant text att jag inet tyckte den riktigt resonerade med mig när jag läste den hemma. Men i gruppen blev det en helt annan sak. Vi fick nya insikter och gamla insikter fick nytt liv. 

Exempelvis fick lidandets problem ett svar för mig, nämligen detta lidande att när jag utsätts för lidande tänker jag ofta att Gud hatar mig. Men här ser vi ju tydligt att det är tvärtom. Jesus är nära oss i lidandet mer än någonsin. Detta är en text som egentligen är allt vi behöver för att aldrig bli framgångsteologer.  Texten lär oss också att för att verkligen bli oss själva får vi släppa föreställningen om vem vi är. Det ängsliga upprätthållandet av vår " värdighet", vår omsorgsfullt utmesjlade offentliga persona får vi lämna bakom oss och i stället se vårt oändliga värde hos Jesus.

Precis som Simon Barjona får veta vem han egentligen är : den lilla stenen "Petros" beroende av den stora klippan "Petra" där kyrkan ska byggas, får vi vår rätta identitet i att följa Jesus. Kyrkan är enligt texten oemotståndlig i längden kan inte ens dödsriket  stå emot kyrkan. "Dödsrikets (Hades) portar  ska inte stå emot den" som Kärnbibeln översatt det får mig att tänka på Sagan om Ringen och Enterna som tar över Isengård. För det står ju i grundtexten inte som att Kyrkan sitter inlåst i Hades utan tvärtom , det är kyrkan som tar sig in i Hades och bräcker portarna till döden. 

Just i denna passage kallar Jesus Petrus för tre olika saker:  först "Simon Barjona och sedan "gå bort ifrån mig Satan" och sist får han sitt nya riktiga namn "Småsten". Innan Jesus kallar Petrus för Simon Barjona talar Jesus om att det enda tecken de skriftlärda ska få se är Jona-tecknet. Senare förklarar Jesus detta med att han ska dö och uppstå som Jona uppstod från valfiskens buk. Men jag tänker att det finns så mycket mer att hämta från Jona-tecknet. Det borde vara orsaken till att Petrus denna sällsynta gång tilltalas som Barjona/ Jonas son.

Jona försöker exempelvis smita från sitt uppdrag men får omvända sig. Här försöker Petrus få Jesus att smita från sitt uppdrag. Jonas uppdrag är också intressant, han ska predika för Nineve, ett fiendeland för judarna. Han ska gå till folk utanför Israel och Juda för  att predika om Gud . Det är en tanke som var främmande för de skriftlärda Jesus vänder sig till. Än i denna dag vill inte judar missionera. Det är krångligt att konvertera och helst ser rabbiner att hedningar som jag bara följer Noas 7 lagar som gäller hela mänskligheten: att inte dyrka avgudar, att inte förbanna Gud, att inte mörda, att inte hänge sig åt sexuell synd typ äktenskapsbrott, att inte stjäla, att inte äta kött bortslitet från levande djur och att etablera rättvisa domstolar. 

Men Jesus hänvisar alltså till en profet som specifikt sänds till hedningar och deras djur. Dessutom är det en profet som liknar Petrus litegrann. Han är hastig i sina beslut, han tjurar när Nineve omvänder sig så straffdomen uteblir, precis som  Petrus har svårt att i början acceptera de hednakristna som Paulus vurmar för. Och Jona  försöker smita undan Guds plan Det gör Petrus också, i detta fall genom att försöka hindra Jesus från att lida i Jerusalem. Och Petrus, i sin tur, representerar här hela kyrkan byggd på Petra, den stora klippan Jesus, där Petrus är den lilla stenen som vi alla liknar mer eller mindre. Jag känner då igen mig själv i hans bedyrande om att skydda Jesus från allt ont och så sviker han ändå när Jesus arresteras och han förnekar att han känner Jesus eftersom han kände sig rädd.

Så mycket tröst i ett kapitel av Matteus evangelium som öppnade sig just för att vi ar en liten del av kyrkan samlade. Kyrkan som har nycklarna till himmelriket och kan invadera dödsriket.

12 december -Luciadagsafton

Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och att förkunna ett nådens år från Herren.  Matteus 4:18-19

Näst sista lucianovena-texten i åt (alltså den 11december) är den när Jesus läser Jesaja i synagogan och låter alla förstå att han är uppfyllelsen av dessa profetord. Att det är en av de texter som ingår i Lucia novenan jag följer sedan 2020 är lätt att förstå. Det lilla vi vet om Lucia av Syracusa var att hon gav sin rikedom till de fattiga, besökte fängslade kristna och gav dem mat. Hon har också blivit skyddshelgon och förebedjare för ögonsjukdomar och blinda i de gamla kyrkorna. Hon är också mitt favorithelgon-ja det finns många-men Lucia har varit och är en av årets allra viktigaste högtider för mig.

Nu är det Lucia-afton och det känns på riktigt så eftersom jag på nytt efter många år på åskådarläktaren, ska vara med i ett Luciatåg. Gamla människan , jag alltså, ska tillsammans med en körsjungande kollega stötta upp skolans luciatåg pga alltför få musikesteter i år. Och det har varit ett övande och sjungande , tvättande och strykande. Nu hoppas jag bara att jag inte börjar gråta av rörelse när jag sjunger. Jag får nog ägna luciaaftonen till att be om förbön av Lucia att fixa detta. I novenan finns några sekunder till att be om någon särskild förbön av Lucia. Ikväll får det bli "be för mig så jag kan sjunga utan att gråta i morgon."

Jesus i synagogen av Joakim Skovgaard målad 1914

 

Andra advent -riket inom räckhåll

 Han lät dem höra en annan liknelse: "Himmelriket är som ett senapskorn som en man sår i sin åker. Det är det minsta av frön, men när det har vuxit upp är det större än alla örter och blir till ett träd, så att himmelens fåglar kommer och bygger bo bland grenarna." Han använde också en annan liknelse: "Himmelriket är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat." Allt detta sade Jesus till folket i liknelser och han talade enbart i liknelser till dem."  Matteus 13:31-34

När Jesus förklarar några av liknelserna i detta kapitel om Himmelriket  är det alltid Gud som är aktören. Därför antar jag att det är Gud som är den som sår senapsfröet och Gud som bakar den stora degen. Knappt något är mer tydligt än att Himmelriket är nära och redan här i just dessa liknelser. Långsamt syras världen av Guds rikes surdeg tills den ska bakas ut till den nya världen där inget ont finns. Och i sinom tid växer senapsbusken till ett litet träd där fåglar kan finna vila och trygghet. 

Jag är medveten om att Jesus varnar för fariséernas surdeg men Guds rikes surdeg är raka motsatsen, den är något gott. Surdegen verkar inte genom våldsam revolution utan långsamt och därmed också mer effektivt. Surdeg är också en nästan mirakulös produkt som gör att vi många som får magbesvär av bröd  (inte dem med celiaki, så klart) tål brödet bättre. Surdegen gör också att vi kan ta till oss näringen i säden, vilket industrijästen inte alls är lika bra på. Snabbjäsning är alltså som en revolution: snabb men också föga nyttig, om det inte är tyranni man är ute efter. Snabbakat osyrat bröd, fungerar förstås bra som nödbröd när det är bråttom, men det dagliga brödet behöver vara surdegsjäst om vi inte ska bli undernärda eftersom vi saknar krävor som kan bryta ner spannmålet så vi kan tillgodogöra oss näringen i det. Surdegsjäsning är långsam och håller länge men långsamheten gör brödet till ett sant livsmedel; livets bröd.

Senap är också något gott och så här när vi närmar oss julen är det en extra viktig krydda för oss svenskar. Endast så här års kan vi även köpa senap på det gamla viset: handgjord på apoteket. Senap var nämligen förr ett läkemedel- Numera vet vi vad som hade verkan, ämnet sinegrin som är antibakteriellt, svampdödande, antioxidant, anti-inflammatoriskt och skyddar därmed från cancertillväxt. Innan man kände till sinegrin använde man ändå senap mot reumatisk värk, gikt, förkylning, influensa och huvudvärk. Jesus använde alltså inte slumpvist en ört som blir en buske utan en ört med läkande egenskaper som mestadels handlar om immunförsvaret. Guds rike skyddar oss alltså mot allehanda ont och jag ser i liknelsen hur vi människor är fåglarna som hos Gud får vila och skydd mot ondskefull cancer och rovdjur.

I ett senapsträd är det också helt säkert inga havsörnar som bygger bo, nej det är en buske för små sångfåglar. Bilden nedan tycker jag visar hur en senapsbuske i ett i övrigt livsfarligt landskap för sångfåglar kan utgöra en skyddad viloplats.

Risfält och senapsbuskar i Nepal. bildkälla: VeraVidiVici - Eget arbete.

Patrik Hagman har skrivit en bok om Lukasevangeliet som heter Riket inom räckhåll. Här samtalar han om den med Joel Halldorf: 

 

 

Pärlor

 Ett känt bibelord som jag nog alltid läst väldigt endimensionellt är Matteus 7:6 :

Ge inte det som är heligt till hundarna, och kasta inte era pärlor åt svinen; de trampar på dem och vänder sig om och sliter sönder er. 

Jag kom att tänka på detta ord när jag mötte en människa som farit illa i ett pietistiskt väckelsesammanhang som ung pga sin rädsla för att "vittna" på det där sättet som den sortens rörelser kräver av oss. "Bekänn Jesus så  kommer han att bekänna dig!" och naturligtvis fanns hotet om man inte "vittnade" att Jesus skulle låtsas som om jag inte finns. Sanningen är ju att den sortens skräckdrivna "vittnande " verkligen leder exakt till detta att barnen blir , bildligt eller bokstavligt, sönderslitna av dem som inte värdesätter det som för barnen är det värdefullaste barnen vill dela med dem.

Jag fick mothugg av bibeltrogna vänner som jag respekterar , de ville stryka orden ur Bibeln. Och jag som sett det som en tröst för harhjärtade , och tigerhjärtade, människor som känt sig sönderslitna fattade inget. Jag förstår att en del människor är mindre känsliga än jag och de kanske inte heller hade lyssnat till denna podd(avsnitt 57) eller liknande erfarenheter. De kanske också reagerar mot att Jesus kallar folk för svin. 

Nåja, bibelordet gav mig ingen ro och så när jag matade mina djur igår kväll kom jag på att denna metafor har fler sidor än att skydda bräckliga små kristna syskon, den säger också något om "svinen" och deras behov. 

Vi som pysslar med djur vet ju att blotta ljudet av en hink full med mat får hästar att trava in i stallet, till och med vandrar de flesta glatt in i transporten med en hägrande foderhink skramlande i fören på transporten. Om man skulle fylla hinken med pärlor eller ädelstenar, som vi människor värderar högt,  hade det varit en stor besvikelse för dessa hungriga hästar. De vill inte ha pärlor, de tycker inte diamanter är ett stos bästa vän. De vill ha mat.

Och vad vill svin ha? Skulor! Om vi kommer med en hink full av de vackraste pärlor till hungriga grisar som längtar efter att mumsa i sig skulor är det inte konstigt om de surnar till. Pärlor är inte mat. Det är lätt att se kopplingen till hur vi ska "vittna" om Jesus. Om vi exempelvis skulle sätta oss ner och läsa högt ur vår favoritbok Bibeln från pärm till pärm på Panzi-sjukhuset i stället för att utföra vårduppgifter undanhåller vi det som patienterna behöver och till och med har rätt att förvänta sig. Ibland är just skulor den allra bästa gåvan vi kan ge och det gäller särskilt om mottagaren av gåvorna är en hungrig flock grisar. Liknelsen lär oss alltså också att ta större hänsyn till den vi vill välsigna med våra pärlor. Är det bara jag som värdesätter pärlorna bör jag anstränga mig för att ta reda på vilken gåva som efterfrågas.

Att ge skulor till svin och pärlor till dem som uppskattar pärlor är helt enkelt att uppfylla den gyllene regeln om att "göra det vi vill att andra ska göra mot oss." Inte på så sätt att eftersom jag vill ha en hink med pärlor måste den som jag möter längta efter detsamma. Utan på så sätt att jag försöker vara lyhörd för vad mina medmänniskor vill ha. För visst vill jag ha det jag behöver och inte vad någon annan behöver. Jag vill inte ha skulor men grisar älskar det. Jag vill få det jag längtar efter och behöver.  På samma sätt är det med grisar. Min uppgift blir då att ge grisarna vad de behöver: skulor, även om jag tycker pärlor är mycket bättre för mig.

Jesus själv visar  hur man är lyhörd för dem som verkligen kan uppskatta pärlor. Han munhuggs lite med de flesta fariséer vi möter i bibeln, men med Nikodemos samtalar han en hel natt. Det var säkerligen många kvinnor som hämtade vatten vid Sykars brunn, men det var en speciell kvinna som blev hans "Rakel" och "Sippora" där. När folket i Dekapolis blev upprörda över att Jesus botat en man med självskadebeteende genom att låta en grisflock skena mot Genesarets sjö, lämnar han lugnt området utan att gå till angrepp mot dem som ville köra bort honom men först efter att han botat mannen från hans självskadande.

Om man tänker på ett gäng hungriga grisar som vill ha skulor men i stället får en hink med oätliga pärlor är det ju helt naturligt om de surnar till och anfaller den som kommer med en retsam hink full av oätligheter. Det är väldigt lätt att sympatisera med svinen här.  Jesus använder alltså inte den här liknelsen bara för att trösta den som kommer med hinken full av pärlor utan också för svinen. Vi ska inte "vittna" av tvång inför kreti och pleti utan att ta reda på vad våra medmänniskor verkligen behöver och längtar efter.  Några behöver pärlor, andra behöver mat och en säng att sova i, en tredje behöver en vän som inte ser hen som ett "frälsningsobjekt".

Dessutom kan man hävda att det inte alltid  är pärlor att berätta om sig själv. I nya testamentet är pärlor en metafor för himmelriket och inte för den enskilda kristna. Att prata om mig och min lilla tro är inte direkt vad Bibeln menar är att vittna. Med denna liknelse är det alltså som med himmelriket: det finns mycket mer att förstå än det som man först ser: ett litet senapskorn, en lerig åker eller ett fiskenät kan innehålla oskattbara rikedom. Kanske till och med en månskensskimrande pärla som kallas himmelriket. Men just jag är i de allra flesta fall ointressant och vi kan lugnt bevara vår integritet för att i stället visa på Himmelrikets skönhet.

Därmed inte sagt att den enskilda människan är ointressant men vi bör nog vara försiktiga med det heliga, även det heliga som bor i oss. Den otrevliga ovanan att låta folk stå i predikstolen för att "vittna" om heliga ting som borde stannat mellan den enskilda människan och Gud, eller bara plockas fram i små intima sammanhang där tilliten är maximal, är förmodligen också en sedvänja som Jesus går till rätta med i denna liknelse. Det är en styggelse att man exempelvis låter nykristna fd missbrukare turnera runt och berätta om sin nya fragila tro för kreti och pleti. Oavsett om de själva sökt estraden eller om andra knuffat upp dem på scenen, borde mogna kristna se till att de väntar utanför rampljuset tills huden tjocknat och de goda vanorna satt sig i ryggmärgen.

Så kan vi alltså sammanfatta liknelsen om pärlor för svinen så här:

• Ingen ska känna starkt obehag för att tala om  Jesus, det är att kasta pärlor för svin. Vi ska vänta tills den heliga Ande ger oss tillfällen att nå rätt personer. Apg. 2.
• Om någon behöver sjukvård eller mat ska den personen absolut få detta innan någon enda dristar sig till att börja tala om trons skatter.
• Det är inte att vittna om Jesus och himmelriket att man talar om sig själv, sin tro, sin omvändelse och de mirakel man upplevt på sistone
• Vi har ingen skyldighet att erbjuda våra syskon, eller oss själva som kanonföda för svin som inte är intresserade av våra pärlor. Integritet! Kyskhet! 
• 

30 silverpengar och redaktion

Judas får betalt för att förråda Jesus.  Fresk av italienaren Lippo Memi 1291-1356 målad ca. 1340. Källa

 "Om ni tycker det är rätt, så ge mig min lön- låt annars bli!" Då vägde de upp 30 silverstycken åt mig. Herren sade till mig: "Kasta dem till smältaren denna härliga summa som de anser mig värd." Och jag tog de trettio silverstyckena och kastade dem åt smältarna i Herrens hus."  Sakarja 11:12-13

Gravplats för främlingar

Vi som lever i Herrens år/ AD 2023 känner igen detta. Var det inte Judas som fick 30 silverpengar för att förråda Jesus till Stora rådet? Jo, det står i Matteus evangelium att Judas går till Stora rådet och frågar efter en belöning för att avslöja var Jesus ska befinna sig oskyddad av folkskarorna : "De räknade upp trettio silvermynt åt honom." Sedan när Judas ser att Jesu blir dömd till korsdöden ångrar han sig och vill ge tillbaka pengarna. Eftersom det är blodspengar tar prästerna inte emot dem så Judas kastar in dem i tempelhuset. Översteprästerna vill inte ta emot dem utan köper Krukmakaråkern för pengarna för att göra den till gravplats för främlingar.

Det är lätt att känna igen Sakarjas ord om 30 silverstycken, priset för en slav enligt 2 Mosebok 21*. Matteus känner också igen det,  men hänvisar till Jeremia : "Så uppfylldes det som sagts genom profeten Jeremia: 'De tog de trettio silvermynten, priset på den prissatte, som några israeliter bestämde priset på.'" Matt 27: 9.

Stryk svärmor!

Jag kom igår i samtal med en bekant som inte läser Bibeln men ser på TV . Hen hade sett ett TV-program där man påstod att Jesu varit gift med Maria Magdalena och att detta faktum redigerats bort senare. Det är ju rent svammel så klart**. Jag tog fram saker som i så fall också  borde ha redigerats bort: Petrus fru och svärmor till exempel. Det är ju riktigt illa att den första påven var gift när nu celibatet är katolska prästers USP.  Och varför inte redigera bort alla Jesu syskon så man slipper bortförklara dessa när man på 300-talet började tala om mamma Maria som evig jungfru? Varför redigerade man inte då också början på Lukas evangelium så det börjar med sagan om hur Marias mamma Anna blev gravid genom en puss på kinden av Marias pappa Joakim? Man kan också fundera över varför Bartolomaios och Natanael inte helt redigerats bort eftersom det är förvirrande med två olika namn på en lärjunge, eller är de två personer? Men då blir ju lärjungarna 13 personer.  Redaktörn, fram med saxen!

Minns fel om Herren minns

Och varför lät man denna fadäs med Sakarja/Jeremia stå kvar oredigerad? Var det inte oerhört pinsamt att ett evangelium riktat specifikt till judar blandar ihop en profetia från Sakarja, 30 silvermynt, och åkerköpet i Jeremia för 17 mynt och dessutom tillskrivs denna sammanblandning Jeremia enbart och glömmer Sakarja? Så pinsamt att minnas fel när man just använder ett citat från profeten vars namn betyder Herren minns.

Många "bibeltrogna" hävdar att Bibeln saknar fel och motsägelser. Det bevisar bara en enda sak: de har aldrig läst Bibeln och de fattar inte heller att Bibelns trovärdighet stärks av att den inte är perfekt. Det här ser jag som ett exempel. Hade man velat framställa evangeliet som en propagandaskrift hade vi först och främst haft ett enda evangelium framredigerat ur de fyra enligt Marcions idé om att ett evangelium räcker. Sedan skulle alla felciteringar ändrats så de blev korrekta.

Varför "redigerades" inte evangelierna?

Ja, varför fixades inte evangelierna så allt stämde? Jo, därför att de första kristna var judar som växte upp med en intensiv känsla av helighet inför ordet. Det var helt enkelt inte möjligt att medvetet redigera som Marcion gjorde. Judar såg sig som utvalda att bevara Guds ord även om det verkar obegripligt, pinsamt eller felaktigt. Så bevarade judarna alla profetior där de framställdes som giriga och  hopplösa avgudadyrkare, tex Sakarjas bok, likväl som historierna om deras triumfer tex. Esters bok. Man bevarade berättelsen om David och Goliat men även berättelsen om hur David fegt lät mörda Uria för att få gifta sig med Bat-Seba. 

När de första kristna som mött Jesus personligen berättade om sina hågkomster för Lukas läkaren eller skrev ner sina minnen av Jesus filtrerades berättelserna genom många personligheter men deras största önskan var att berätta hur det var så exakt som möjligt, inte att framhäva sig själva eller vilseleda. När Matteus evangelium visar på minnesfel lät man det vara så eftersom detta minnesfel ansågs kunna bära på en viktig innebörd. Och så är det. Detta visar att detta hände med Judas och pengarna, det var inte Matteus som hittade på detta utifrån sin läsning av Sakarjas profetia. Han kände dock igen att detta hade profeterna talat om men tar mista på vem av dem. Därför kan vi lita på att Matteus evangelium berättar om det som hände kring Jesus. Det är ingen hopdiktad pamflett för att övertyga judar om att Jesus är Messias.

* Här förklaras hur mycket 30 silverstycken var och att det var priset för en träl i Sverige 1240.

**Allt skyller jag på Gregorius I som gjorde mycket gott för kyrkan tex satsade han stort på mission av Tyskland och de brittiska öarna vilket sedan gagnade Norden och det är jag evigt tacksam för. Men inte heller hans fel har redigerats bort. Därför vet vi att han var den som gjorde ett försök att reducera antalet kvinnor kring Jesus. Han dömde alltså ut de flesta kvinnor i evangelierna som en enda. Han hittade också helt grundlöst på att den främsta bland de kvinnliga apostlarna, Maria Magdalena, varit prostituerad. Trots att evangelierna är glasklara om att det inte var så, påstod han också att Maria från Betania var densamma som Maria från Magdala. 

Det var alltså han som gav påvlig sanktion till den misogyna trend som ledde till fantasier om att Jesus var gift med Maria Magdalena. Orsaken till att man valde henne som fru till Jesus måste vara det faktum att hon spelar en så framträdande roll i evangelierna, men viktigast av allt var nog Gregorius påhitt om att hon var prostituerad. Detta gör idén om Jesus som gift extra kittlande för misogyna snuskhumrar. Annars hade det naturliga förstås varit att om man nu ska envisas med att gifta bort Jesus göra det med Marta. En kvinna som Jesus uttryckligen säger sig älska (Joh.11:15) i vars hus han bor varje gång han far till Jerusalem. 

Marta diskvalificerades dock i det misogyna reduktionsracet genom att hennes namn betyder matmor/husmor och det är ju också det hon framstår som i evangelierna. En kompetent storasyster som tar hand om sina småsyskon och sköter hushållet. Hon träffar till och med Jesus genom att hon bjuder in honom på mat (Luk. 10:38). Och det har ju aldrig räknats som sexigt med kvinnor som sköter hushållet perfekt. Det var dock något som judar på Martas tid uppfattade som ytterst attraktivt. Hon skulle absolut ha uppfattats som en perfekt fru av de första kristna. Om hon hade varit det. Men så var det alltså inte.

"Var inte ängsliga , fatta mod!"

 

En illustration till Sakarjas budskap i följande text

Liksom ert namn har varit en förbannelse bland folken, ni judéer och israeliter, så skall det nu bli en välsignelse när jag räddat er. Var inte ängsliga, fatta mod! Ja, så säger Herren Sebaot: Liksom jag planerade er olycka, då era fäder väckte min vrede- och det stod jag fast vid- så har jag nu ändrat min plan och vill skänka Jerusalem och judéerna lycka. Var inte rädda! Detta är vad ni skall göra: Var ärliga mot varandra. Fäll rättvisa och rättfärdiga domar när ni dömer i stadsporten. Tänk inte ut onda planer mot varandra och svär inga falska eder. Allt sådant hatar jag, säger Herren. Sakarja 8: 13-17

En del sk "bibeltrogna" accepterar inte att Bibeln är ett levande ord. De ser alla antydningar om förändringar och eftertänksamhet i den gudsbild Bibeln ger som påhitt. Det kan bara bero på en enda sak: de läser inte hela Bibeln. Kanske har de aldrig läst varenda bibelbok eller bara skummat igenom dem och fastnat på vissa ställen. 

Min mans farföräldrar hade en hel mässingsskål full med sk. mannakorn. Det var utvalda bibelverser på pyttesmå lappar av tunn kartong. Dessa små lappar var nog en stor tröst och ett slags samtal med Bibeln men de gav självklart ingen helhetsbild. Jag kan tänka mig att det gav en extrem tröst när man bland dessa hundratals verser drog en som talade direkt in i min situation. Och det var troligen så dessa ord användes.

Men detta sätt att läsa Bibeln gör ju också att man missar att det faktiskt är så att Gud i sin treeniga gemenskap diskuterar, funderar, agerar och ändrar sig*. De som skrivit ner de många böckerna och breven i Bibeln har gjort likadant. De kommenterar och citerar tidigare texter, Sakarja är exempelvis mycket citerad i evangelierna fast källhänvisning ibland saknas som i Matteus 27:10-11. 

Många texter som nog var till stor tröst för svärfarföräldrarna citeras aldrig i NT men de verser som på något sätt kan kopplas till Jesus var överrepresenterade i burken. Och det är precis som det ska vara för en kristen. Som Luther skriver ska vi läsa Bibeln med Jesus som ledstjärna. Då är det naturligt att bland mannakornen i burken fanns inga galenskaper om folkutrotningar eller vansinnesdåd begångna av maktfullkomliga män i GT. Inte heller orättfärdiga lagar tagna från det rättssystem som Hammurabis lag anknyter till fanns bland mannakornen.

Tyvärr saknades dock den röda tråden som gör att dialogen genom Bibeln blev osynlig. Gunnel André påminner här om att Sakarja profeterar om en Gud som ändrar sig. JHWH** säger sig ha "svartsjukat" Israels folk och här säger Sakarja att JHWH ändrat sin plan. "Svartsjukandets tid är över". 

De kristna som ibland beter sig som talibaner mot sina syskon och hätskt förklarar att vartenda ord i GT är sanktionerat av Jesus och att det inte finns någon förändring i den bild vi får av Gud och människor i texterna, ingen ökad förståelse, inga motsägelser, ingen dialog inom Treenigheten, behöver läsa Sakarja i sin helhet, inte bara spridda "mannakorn".

Återigen tar Sakarja också upp varför JHWH varit svartsjuk och svartsjukat folkets ledare genom att skicka dem i landsflykt. Han påminner om det viktiga uppdrag Guds folk har, som de gamla ledarna struntade i: 

Var ärliga mot varandra. Fäll rättvisa och rättfärdiga domar när ni dömer i stadsporten. Tänk inte ut onda planer mot varandra och svär inga falska eder. Allt sådant hatar jag, säger Herren.

Också den som påstår att Bibeln inte lär ut en hållbar etik har en hel del att bevisa. Om vi accepterar Bibelns böcker som en pågående berättelse om skaparen och skapelsen i relation med varandra förtydligat i JHWHs förhållande till sitt lilla ökenfolk på vandring genom tid och rum går det inet att bortse ifrån hur Bibelns etik och moral även i den tidigaste historien ständigt upprepar detta som de allra flesta människor håller för gott och sant. Immanuel Kants kategoriska imperativ :" Handla endast så att ditt handlande skulle kunna upphöjas till allmän lag." Om inte detta Sakarja-citat som profeterna ständigt tjatar om skulle vara utmärkt som en allmän lag, då vet jag inte vad som skulle vara det. 

* En mycket missvisande rubrik på denna artikel som berättar om hur Gud själv just diskuterar, för en dialog och ändrar sig i Bibelns böcker. 

** Gunnel André är mycket ödmjuk inför namnet JHWH som ingen ännu helt har lyckats översätta. Det är ett exempel att ta efter. 5 Moseboken 5: 8-9 understryker vikten av att inte göra sig en bild av Gud och i detta ingår självklart att inse att vi inte har någon som helst fullständig gudsbild ens om vi är av Andrés kaliber vad det gäller att läsa bibelhebreiska. Det är så lätt att forma en entydig gudsbild, kanske mer sällan i brons eller trä numera, men av tankekonstruktioner. Den tydligaste bild Gud ger av sig själv är dock Jesus och inte ens Jesus är en platt och statisk person som aldrig förändras eller ångrar sig.

"visa varandra kärlek och barmhärtighet"

Rättfärdighet hellre än fasta

Betel Sareser, skickade Regem Melek och hans män för att beveka Herren och fråga prästerna i Herrens Sebaots hus och profeterna. "Skall jag gråta och fasta  i den femte månade  som jag har gjort i många år?" Då kom Herren Sebaots ord till mig: [...]"Så har Herren Sebaot sagt: "Fäll rättfärdiga domar och visa varandra kärlek och barmhärtighet. Förtryck inte änkan  och den faderlöse, invandraren och den fattige. Tänk inte ut onda planer mot varandra." Men de vägrade att lyssna. Sturskt vände de ryggen till och gjorde sig döva. Ja, de gjorde sina hjärtan hårda som diamant för att slippa höra den lag och de ord som Herren Sebaot hade sänt med sin ande genom de tidigare profeterna. Då drabbades de av Herren Sebaots vrede. De ville inte höra då han ropade och därför sade han : "Då vill inte jag höra när de ropar. Jag låter dem virvla med vinden, bort till folk som de inte känner." Landet lades öde bakom dem, ingen färdades där. Så gjorde de det ljuvliga landet till en ödemark.  Sakarja 7: 8-14

Här kommer det fram varför judarna förts bort i fångenskap. De fastar för syns skull och följer inte de viktiga buden om att ta sig an änkan, den faderlöse och främlingen. Detta tretal som ständig upprepas. Man kan ifrågasätta många obskyra verser i Bibeln och diskutera perifera frågor hit och dit: kvinnliga , präster, manliga präster eller inga präster alls?  Kläder i kyrkan, huivi för kvinnor och keps för män , eller inga kläder alls? Men när det gäller änkan, den faderlöse och främlingen finns inga tveksamheter och noll tolkningsutrymme: detta vill verkligen Gud. Hela lagen kan sammanfattas i att du ska behandla dessa tre med kärlek och respekt.

Ingen har väl undgått att SD just nu vädrar morgonluft och därför luftar sina åsikter på härsan och tvärsan om allt möjligt. Exempelvis driver deras Alt-right -medier en kampanj mot Svenska kyrkan just nu som går ut på att kyrkan är "vänstervriden och alltför inkluderande". SvK har snöat in på hbtq-frågor, fattigdomsbekämpning och främlingsvänlighet, menar de. Dessutom är SvK på väg att bli muslimskt, detta påstår de eftersom nye ärkebiskopen Martin Modéus sagt att muslimer är välkomna till kyrkan*.

Jag är förstås medlem och aktiv i SvK, bland annat. Det finns mängder av saker att kritisera i kyrkan, i alla kyrkor,  men just dessa saker som SD tar upp är ju att vara kyrka, så här gör kyrkorna i Sverige helt rätt. Profeterna i Gamla testamentet och Jesus och apostlarna i det nya, säger alla med en mun att just fattiga och främlingar ska vara i centrum för all kyrklig verksamhet. Att muslimer är välkomna, liksom hbtq-personer, är ju också typiskt för alla kyrkor-eller borde åtminstone vara det- eftersom kyrkans kärnverksamhet är att göra Kristus känd för alla människor och först kommer de utstötta (Matt. 22:1-10).  ALLA utan undantag är välkomna till kyrkan och det är precis som det ska vara.

I Jesu missionsbefallning finns inga undantag. Han säger: "Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den Heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er." Muslimer och flyktingar, bögar och incels, feminister och kommunister, hälsofreaks och alkisar, EPA-dunkare och SD-politiker,  kyrkan är till för oss alla. 

Att hålla Jesu bud kanske uppfattas som "vänster" av högerextrema, men det är i så fall vi kristna som var först på bollen och vänstern hakade på, inte tvärtom. Vad jag vet började termen vänster och höger användas i det franska parlamentet efter revolutionen 1789 efter Kristus och Sakarja levde på 500-talet före Kristus.

*Detta visar ju hur huvudlös hela kampanjen är: islamister är i allmänhet lika hbtq-fientliga som SD. Islamister och SD har många saker gemensamt även om man bortser från det delade kvinno- och hbtq- hatet.  Exempelvis anser båda grupperna att vi ska skita i klimatet, islamisterna menar ju att snart går jorden under, så varför bry sig. Dessutom är de finansierade av oljepengar. Och SD, ja, vi hör ju deras förnekelseagenda så fort vi slår på radion. Listan kan göras lång, kanske SD är islamister som lägger ut rökridåer med denna kampanj mot SvK?  

 

 

Varför mamma Maria och inget annat?

 Medan han ännu talade till folket kom hans mor och hans bröder. De stod utanför och ville tala med honom och någon sade till honom: "Din mor och dina bröder står där ute och vill tala med dig." Han svarade honom: "Vem är min mor, och vem är mina bröder?" Och han visade med handen mot sina lärjungar och sade: Det här är min mor och mina bröder. Den som gör min himmelske faders vilja är min bror och syster och mor." Matteus 12:46-50

John Everett Millais en av de brittiska pre-Rafaeliterna målade denna bild av Jesu familj med lärlingar, tjänstefolk och romantisk symbolik 1850, när myten om den åldrige Josef fått fäste i konstvärlden. Josef som gubbe kom ganska sent in i konsten vilket ju visar att hedniska myter inte var den enda källan till Jesu liv, folk kunde förstå evangelierna även förr i tiden. Den  här målningen visar felaktigt Josef som mycket äldre än Maria. Men visst är den fin!

Maria, med sin starka vilja hade ändå sina tvivel och sin mamma-oro ibland. Vid detta tillfälle tar hon med sig Jesus småsyskon och ber honom om att han ska komma hem och sluta skämma ut familjen med sitt predikande hippieliv. Josef var inte med. Det brukar traditionellt förklaras med att Josef var uråldrig när han gifte sig och därför redan dött när Jesus gick ut och predikade, vilket naturligtvis bara är ett sätt att göra familjen mer hedniskt acceptabel från 300-talet och framåt. I hedendomen runt omkring Medelhavet (och i många andra delar av världen) ansågs det tonåriga flickebarnets oskuld som magisk medan kvinnan ansågs som en sämre människa i allt övrigt. Därför offrades unga flickor ofta till gudarna i tex det som nu kallas Sverige.  Kvinnans oanvända fertilitet skulle ge jorden fertilitet och försäkrade Rom om både mat och fred. Ju längre tid en kvinna förblev orörd av en man desto starkare magi. Vestalerna i Rom gjorde därför tjänst i trettio år.

Judarna, däremot, trodde inte på detta magiska med kvinnors sexuella oerfarenhet. Kvinnor skulle absolut inte ha sex med någon annan än sin man, men mer var det inte med detta. Barnaoffer fördöms på många ställen i Gamla testamentet men när Jefta ska offra sin dotter finns en färdig rituell form för detta  läs i Domarboken 11:37-39. Där läser vi om hur judendomen tog avstånd från jungfrumorden i avsikt att blidka gudarna eftersom flickan begråter att hon dör just som jungfru. Jefta ser heller ingen magisk kraft i att mörda sin unga dotter. Vesta-kulten i Rom utgick dock från denna magiska kraft hos en kvinnlig oskuld och misstänkte man en vestal för att ha förlorat denna makt begravdes hon levande som straff för att inte den magiska kraften skulle försvinna ur Vestas tempel. Hedersmord av flickor har sin rot i  denna hedniska föreställning om en slags makt i kvinnors sexuella oerfarenhet. 

För att visa att Bibeln inte ger minsta skymt till anledning att tro på denna ondskefulla myt visar denna text tydligt att Maria hade med sig yngre barn än Jesus. Först och främst eftersom det är Maria som nämns först, hade Josef varit död och Maria varit under förmyndarskap från Josefs söner från ett tidigare äktenskap hade hon knappast nämnts först, vilket alla tre synoptikerna: Matteus, Markus och Lukas gör. Att Josef inte är med kan bero på många olika saker, jag ger här några troliga förslag. Orsak ett: han var på ett bygge och inte hemma när detta hände. Orsak två: han höll inte med Maria om att de skulle stoppa Jesus. En timmerman var ju, som jag tidigare nämnts ett slags rabbi. Att Jesus nu var rabbi på heltid skulle kanske inte störa Josef, som dessutom upprepade gånger visat prov på stor lyhördhet för Guds vilja med deras familj. Orsak tre: Maria och Jesus bröder är källan till berättelsen och vill visa hur dumt de betedde sig innan de fattade vad Jesus skulle göra*. Orsak fyra: Han var död, eller svårt skadad. Byggnadsarbetare är fortfarande den mest dödsolycksdrabbade yrkesgruppen i Sverige idag. Att han skulle ha varit över hundra år gammal när han gifte sig med Maria är helt gripet ur den hedniska mytologins förgiftade luft. Släpp den legenden i Jesu namn!

Därför är detta med att kalla mamma Maria för "jungfru" Maria ingen liten sak som vi kan överse med med ett snett hånleende.  Att påstå att Maria var evig jungfru motsäger för det första Bibeln, för det andra är den helt icke/anti-judisk och för det tredje har den sin rot i hedendomens mörkaste föreställningar. Luther och de andra reformatorerna tog avstånd från Maria-kulten på medeltiden **men de gick inte tillräckligt tydligt till roten med den hedniska idéen om Maria som evig jungfru.  De bara nöjde sig med att säga att det var obibliskt. Jag tycker dock de tog för lätt på det demonisk-hedniska i denna dogm.

Kult kring Maria kan vara hur sund som helst, som jag förklarar här på bloggen, men jungfru-kulten är bara en demonisk rest från förkristna icke-judiska religioners absolut värsta idéer. Därför har den alltid burit så usel frukt i form av, bland mycket annat, barnamord, hedersvåld och religiöst sanktionerat kvinnohat även hos kristna folk. Jag kan inte nog ta avstånd från den hedniska jungfrukulten i all sin ondska. Att den fått ingång i kristendomen är på alla sätt osunt, orent och demoniskt. Den borde rensas ut NU. Jag skulle  gå så långt som till ren exorcism i vissa svårare fall.

*Jag kan tänka mig att de sa: 

– Vi fattade inte vem Jesus var på den tiden. Vi trodde att han skulle vara som Johannes Döparen men mycket lugnare och så blev det nästan tvärtom. Johannes hade  fängslats och nu blev mamma orolig för att Jesus skulle gå samma öde till mötes. Så vi gick dit för att få honom att komma hem igen och nöja sig med att predika och undervisa vid sidan om hantverket som de flesta timmermän gjorde. Jag tror nog mamma trodde att vi skulle kunna rädda honom. Det var ju innan vi förstod att han skulle segra över döden genom att avrättas. 

– Men vi lärde oss en viktig läxa då. Åtminstone jag, inflikar Maria själv, Jesus var hela världens. Hans familj var större än bara vi. Han lärde oss också att även vi var hans familj eftersom vi ju faktiskt vill göra hans himmelske faders vilja. Ja det var en riktig tankeställare för mig. Och jag vet ju att ni, mina barn , också började fatta vem er storebror var då. Så unga som ni var förstod ni kanske mer än jag ville förstå just då när Elisabet sörjde att Johannes hade fängslats.

** men under denna tid kallades hon allt som oftast Vår fru, därav vårfrudagen=våffeldagen. Notre Dame de Paris är bara en av många kyrkobyggnader helgade åt Vår Fru. Det är något helt annat än att helga något kristet till vår jungfru eller vår vestal=HUGA!!!

Varför mamma Maria och ingen annan?

Min favoritbild av Jesus och Josef målades 1645-1650 av Bartolomé Esteban Murillo innan modet blev att alltid måla Josef vithårig och lastgammal.

 "Josef, Davids son, var inte rädd för att föra hem Maria som hustru, ty barnet i henne har kommit till genom helig Ande. Hon skall föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk från deras synder." Allt detta skedde för att det som Herren hade sagt genom profeten skulle uppfyllas: Jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet Immanuel(det betyder Gud med oss). När Josef vaknade gjorde han som Herren hade befallt och förde hem sin trolovade. Han rörde henne inte förrän hon hade fött en son Och han gav honom namnet Jesus. Matteus 1: 20b- 25

Att Josef var som han var har jag redan nämnt som en orsak till att Gabriel kom just till Maria. Att Maria var av Levi släkt var säkert också viktigt. På så sätt var hon släkt med både Mose och Jeremia, som var prästson. Maria är alltså en i raden av prästprofeter i frälsningshistorien precis som kvinnorna som smörjer Jesus är just prästprofeter. Dessutom blir då Johannes Döparen Jesus kusin.  De två mirakulösa löftesbarnen får växa upp tillsammans vilket visar omsorgen i valet av vilka som blev Johannes respektive Jesus föräldrar. Det gamla erfarna och visa prästparet kunde stötta det unga lyhörda och frimodiga timmermansparet. 

Det var alltså en liten hantverkarfamilj Jesus växte upp i. Josef brukar kallas timmerman men det grekiska ordet τεκτων (teknon) var mer än en snickare. En τεκτων byggde i sten, trä, tegel etc och ansågs dessutom vara ett slags rabbi vid denna tid. En τεκτων kunde de heliga skrifterna väl. Det fanns alltså många anledningar för Gud att välja Maria och Josef till sina egna föräldrar, till sin enfödde sons familj. Senare föds också småsyskon till Jesus och dessa blir så småningom  församlingsledare i den galiléiska kyrkan. Maria och Josef med familj visade sig alltså vara perfekta för det stora uppdraget.

Josefs totala lyhördhet inför de änglabesök han får visar att också han har ett speciellt förhållande till Gud redan innan han blir världsberömd genom sin fosterson. han heter ju Josef och det är i drömmen han möter änglarna, precis som drömtydaren Josef,  patriarken Jakobs nästyngste son,fick budskap från Gud i drömmen. Josef fattar i drömmen hur Maria blivit gravid och gör sedan allt för att vara en bra styvfar för Jesus och en trofast make till Maria.

Men det visste inte Maria när hon får änglabesöket. Hon tar ändå emot beskedet utan de många protester som Mose kom med, hon gör det inte heller med Jeremias fasa utan med en självklarhet som jag antar att bara hon kunde besitta.  Hon kunde judarnas historia och visste att mirakelbarn föddes, men aldrig av ogifta kvinnor. Fast när Gabriel gav henne tecknet Elisabet trodde hon direkt. Senare kom hon att tvivla. Hon förstod först inte varför Jesus smet ifrån dem till templet i Jerusalem. Hon kom till och med  att bli besvärad av Jesu predikande och drar med sig hans småsyskon ut på stan för att hämta hem honom en gång.Men hon svek honom inte när de flesta andra gjorde det. Hon var med i bakgrunden under hela hans liv även vid hans död och begravning. Hon var en riktig mamma med sin oro och sin trofasthet, med sin stolthet och sin självkänsla. Just självkänslan är nog en viktig orsak till att Gud valde just Maria.

Vid bröllopet i Kana märks denna orsak till att Maria valdes ut. Hon vet mer än de flesta vem Jesus är men hon tjatar på honom ändå när han säger att hans tid inte kommit ännu. Jag hörde några Dominikanbröder i en kommunitet i Lund som tog upp en sak jag aldrig tänkt på: detta att Maria säger emot Jesus och pressar honom att göra ett mirakel på festen är ett bevis för hennes personlighet som vill hjälpa med det hon kan. Att be Maria om hjälp med förbön har i långliga tider varit otänkbart för en protestant ändå tänker jag att det finns logik i att be henne om hjälp i bönen. Hon gör ju precis som Jesus säger att vi ska göra när vi ber: tjatar.

Jesus berättar senare en liknelse om änkan och domaren där änkan på många sätt liknar Maria under bröllopet i Kana. Och Jesus berömmer änkans tjat och envishet att inte ge sig. Jag tänker att denna envishet och uthållighet hade han sett hos sin mamma många gånger. Alla dessa liknelser om kvinnor som tjatar, kvinnor som städar för att hitta ett mynt eller bakar en styrkekrävande jättedeg är nog helt enkelt minnen från tiden med Maria när han var barn. Innan det föddes systrar fick Jesus vara med i hushållssysslor det visar många av liknelserna. Han vet både hur man lappar kläder och hur man bygger hus.

Att han kände till jordbruk och fiske var inte så konstigt, det visste alla eftersom jordbruk och fiske var stommen i ekonomin i Galliléen. Men alla kunde inte bygga hus som Josef och inte så många pojkar var insatta i kvinnornas sysslor varken på åkern eller i hushållet. Detta tyder på att Josef och Maria var ovanliga föräldrar på så sätt att Jesus fick vara med både i Marias vardag och i Josefs, åtminstone som liten, innan systrar trädde in i hans ställe vid Marias sida.  Och Marias personlighet var nog med alla mått mätt en stark dito. I allt ger hon ett tufft intryck. Även i valet av make. 

 

 

 

Vi minns kvinnan som smorde Jesus inför begravningen

 Medan Jesus befann sig i Betania hos Simon den spetälske kom en kvinna fram till honom med en flaska dyrbar balsam och hällde ut den över hans huvud där han låg till bords. Då blev  lärjungarna förargade  och sade: "Vilket slöseri! För det där hade man ju kunnat få mycket pengar att ge åt de fattiga." Jesus märkte det och sade till dem : "Varför gör ni kvinnan ledsen? Hon har gjort en god gärning mot mig. De fattiga har ni alltid hos er, men mig har ni inte alltid. När hon hällde denna balsam över min kropp förberedde hon min begravning. Sannerligen; överallt i världen där evangeliet förkunnas skall man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne."     Matteus 26: 6-13

Jesus smordes vid början av sin verksamhet av en kvinna i Kafarnaum. som beskrivs som en hamartolos=hedning/synderska Där vid Gennesarets strand hade Jesu verksamhet sitt centrum fram till den allra sista tiden i sitt liv då han bodde hos vännerna i Betania; Marta, Maria och Lasaros. Det är logiskt att han smörjs första gången just där han har sin största verksamhet och just har inlett sin gärning. I Kafarnaum äter han hos en farisé vid namn Simon. Det är varken den Simon som sedan kallas Kefas/Petrus eller den Simon som varit spetälsk och bor i Betania. Simon var ett vanligt namn. En av Jakobs söner hette så. Hans mamma var Lea, den syster som Jakob tyckte sämst om men Simon spelade en viktig roll när han ställde upp som gisslan i Egypten hos sin lillebror Josef när bröderna kommit till Egypten för att köpa mat under en hungersnöd. Det är en spännande historia men nu räcker det att konstatera att Simon var lika vanligt som Maria och att varje Simon i evangelierna är samma Simon är lika grundlöst som att hälften av alla kvinnor födda på 1960-talet i Sverige är samma person eftersom de  alla heter Lena. 

Det man gör när man menar att fariséen Simon i Kafarnaum och Simon den spetälske i Betania är samma person är att "hämnas" på Gregorius 1 därför att han slog ihop ett gäng marior till en enda. En av de kvinnor han knödde ihop var den här namnlösa i Betania med Maria i Betania, inte konstigt. Kvinnorna gjorde en gång ungefär samma sak, i samma by men inte i samma hus. Maria smorde Jesus hemma hos sig och syskonen. Det går att fatta sammanblandningen. Men det är obegripligt varifrån Gregorius I fick den befängda idén att Maria Migdal/Magdala var identisk med smörjelsekvinnorna.

Den seglivade och utbredda myten om att Maria Migdal/Magdala, Tornet, var identisk med tre andra kvinnor i Bibeln får här ett ganska vämjeligt ansikte. Om man läser som det står framstår Maria Fisktornet, som allt annat än så här trånsjuk och vek. Det vi vet om henne finns i evangelierna och allt visar på en framstående lärjunge med stort anseende och inte en fjantig liten tös med oljekrus som attribut. Jesus gav henne tillnamnet Tornet av en orsak och inga orsaker jag kan komma på passar in på detta porträtts mesiga uttryck. Jag är ledsen, okända mästare, men du har inte heller fattat vem hon var.  Låt det nu fastställas, en gång för alla, Maria Magdalena var inte identisk med de kvinnor som smorde Jesus med balsam.

Jag förstår också varför man sett Markus, Matteus och Johannes berättelser som relaterandes samma händelse. Men jag tror alltså på tre olika smörjelsehändelser, eller fler. Vi behöver inte knö ihop själva händelserna heller,  till och med Markus och Matteus som berättar så likartat har delvis olika detaljer med även om de tydligt talar om samma episod.

I Lukas evangelium är det däremot tydligt en helt annan händelse flera år tidigare och många mil norrut. Låt oss vara överens om detta.  Jag hävdar alltså att Jesus kan ha smorts många gånger. I berättelsen om smörjelsen i fariséens hus får vi en ledtråd. Jesus säger till den sure fariséen att "Du gav mig ingen välkomstkyss, men hon har kysst mina fötter hela tiden sedan jag kom hit. Du smorde inte mitt huvud med olja..." i flera översättningar har man istället skrivit att Simon var oartig som inte smorde Jesu huvud. Det verkar inte ha varit helt underligt att smörja en besökare. Fariséen Simon reagerar inte på smörjandet men på att hon som gör det är hamartolos= hedning/syndare. Alltså är det inte otroligt att Jesus smordes av fler än en person, både kvinnor och män. Så kan också fler än en ha använt dyrbar balsam istället för billig olivolja. Det finns alltså många anledningar att anta att Matteus och Markus relaterar en och samma händelse medan Johannes och Lukas talar om två helt andra händelser. 

Här hos Matteus ser vi att kvinnan är namn- och ordlös men lärjungarna är desto pratsammare. Den spetälske Simon är däremot bara en figur i kulisserna. Dramatiken uppstår mellan de missunnsamma lärjungarna/vännerna runt bordet utan att någon särskild nämns vid namn, kvinnan och Jesus. "Vilket slöseri! För det där hade man ju kunnat få mycket pengar att ge åt de fattiga." protesterar gästerna. De tyckte alltså inte att handlingen var konstig i sig utan att hon inte använde olivolja utan dyr balsam. Detta tyder ytterligare på att just balsam är det annorlunda som gör att händelsen finns kvar i vårt kollektiva minne. Att vi inte hör om alla gånger Jesus smordes beror alltså på att det är de ovanliga gångerna när kvinnor kommer med dyrbar balsam som uppfattats som intressanta.

Jesus näpser lärjungarna och denna gång, hos den spetälske Simon, förklarar han att balsamet är hans begravningssmörjelse. Förklaringen till det dyrbara balsamet är att det inte är den vanliga artighetsgesten utan att detta, precis som det som hände tre år tidigare i Kafarnaum har en större betydelse. Först smordes han till predikotjänst och nu smörjs han till att gå in i det allra heligaste som Melkisedek, kung och överstepräst på samma gång. Uppdraget djupnar och lärjungarna börjar förstå att detta kanske inte bara är metaforer och liknelser. Men det lärjungarna inte börjar förstå förrän nu har en hednisk kvinna i Kafarnaum och en okänd kvinna i Betania fattat sedan länge. Lärjungarna framstår som lite lätt korkade medan kvinnorna är kvicktänkta.

Detta mönster ska upprepas genom hela kristenhetens historia: kvinnorna vid graven fattar först att Jesus uppstått, kvinnorna som gifte sig med germanska hedniska kungar visste vem Jesus var före sina män. Den första kyrkan i Sverige byggdes av vikingakvinnan Kata. På missionsfälten var de första pionjärerna ofta kvinnor och det var också de som troget stannade kvar längst liksom det idag är flest kvinnor som är trogna gudstjänstfirare, konfirmander, konfirmandledare, söndagskollärare, präster, diakoner och körsångare. När ingen annan orkar längre; nog står det en gammal trogen kvinna och kokar kyrkkaffe, tar hand om flyktingar och städar små byakapell.  "Who Run the World? Gurls!"De förblir troget kvar. Reminiscere.

Och Jesus hade så klart rätt. Vi minns kvinnan som smorde Jesus inför hans död hemma hos Simon den spetälske i Betania i början av stilla veckan, år ut och år in. Reminiscere.

 

8 mars internationella kvinnodagen en ny spännande podd

Oxar, evangelisten Lukas symboldjur symboliserar det arbetande folket, de fattiga Bildkälla: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Leiterwagen.jpg

 Jag överlämnar mig i dina händer.
Du befriar mig, Herre, du sanne Gud. Psaltaren 31:6

 

Jag läste i Dagen om en ung pastor , Sara Forslund, som gör en podd om kvinnorna i Bibeln. Jättebra initiativ. Det finns mycket att gräva där. Jag gör det själv så vi tackom nu så gärna. Jag har lyssnat på de två första avsnitten.

I första avsnittet tar de upp kvinnorna som smörjer Jesus, eller som de menar i podden, kvinnan som smörjer Jesus. Ja, ni förstår min invändning eftersom jag tagit upp detta förr: hur man rensat bort kvinnorna ur evangelierna. Varför skulle Matteus, Markus och Lukas ha skrivit om samma händelse som Johannes? Vad säger att Jesus absolut bara smordes en enda gång av en enda kvinna? Jo, den kristna traditionen som blev formaliserad under påve Gregorius I. Han , och förstås många män runt honom, uppfattade antalet kvinnor i evangelierna som besvärande stort. De började alltså reducera och tiga ihjäl många av dessa kvinnor. Enkelt är till exempel att slå ihop många Marior till en person. Så gjorde Gregorius I Maria Magdalena/Tornet till en fd prostituerad , kvinnan i Simons hus, OCH syster till Elisabeth och Lasaros. Men Bibeln talar aldrig om Maria Magdala som annat än en framstående lärjunge som fått tillnamnet Fisktornet, ett torn varifrån man ser långt över Gennesarets sjö och spanar efter fiskstim inför fiskafänget. Hon försörjde dessutom lärjungarna och Jesus med sina tillgångar. (Lukas 8) och är definitivt inte syster till Marta och Lasaros i Betania.

I podden påstår de alltså att den okända kvinnan/Maria från Betania är den enda  kvinnan som smörjer Jesus inför hans lidande och död. Man menar där att Lukas skrev senare än Markus och därför tog fel och dessutom trycker Lukas ner kvinnorna????och menar att en okänd synderska gjorde detta i Simon den spetälskes hus som en del i detta nedtryckande. Jag tror podden har fel, inte Lukas. 

Typiskt för Lukas är nämligen att lyfta fram de mest utstötta i samhället. I denna berättelse möts en före detta "oren" och utstött man, Simon som varit spetälsk. Och en kvinna som i staden anses som syndig= oren. Typiskt Lukas. Det är därför Lukas som lyfter fram kvinnorna allra mest av evangelisterna. Att misskreditera hans berättelse som en frukt av att han skriver senare än Markus är därför att skjuta oss kvinnor i foten. Jesus mötte sannolikt fler än de kvinnor som nämns i evangelierna. Det fanns ett enormt motstånd mot kvinnor under antiken. I de flesta antika texter av detta slag är kvinnor ytterligt sällsynta. Vi såg som talande djur och boskap. Vi kan nog vara ganska säkra på att evangelierna också redan rensat ut en massa kvinnor, precis som Gregorius I sedan rensade ännu mer men utan att direkt stryka kvinnorna utan genom att knö ihop många kvinnor till en enda. Men Lukas har flest kvinnor med av alla evangelisterna.

Alltså är jag helt övertygad om att Lukas inte svamlar när han beskriver händelsen i Simon den spetälskes hus vid en annan tid och på en annan plats än Matteus och Markus.  Han kan till och med beskriva en annan  händelse än Matteus/Markus. Jag ser att detta är Matteus/Markus sätt att lyfta det de såg som viktigast med kvinnan i Simons hus medan Lukas konsekvent lyfter fram de mest föraktade som det viktigaste. Läs själv i Matteus 26: 6-13, Markus 14:3-9  och Lukas 7:36-50. I Matteus och Markus evangelium är det kortfattat och de lyfter fram hur kvinnans handling kommer att väcka tro runt i världen. I Lukas evangelium näpser Jesus fariséerna runt bordet och avslöjar deras hyckleri och högmod gentemot kvinnans som gör rätt och de som gör fel. Och, som sagt, det kan vara två olika händelser.** Vi vet inte, kanske blev detta en trend bland kvinnor kring Jesus som startade av kvinnan i Galliléen som Lukas beskriver? Det är inte nödvändigt att dissa och förneka Lukas variant för att förstås dessa texter som feministiska.

Men att Maria i Betania inte skulle smörja Jesus hemma hos sig utan vara identisk med kvinnan i Simons hus? Johannes tog alltså också fel. Johannes är tydlig med att det är hemma hos syskontrion som benämns som Jesu vänner i evangelierna Jesus blir smord av Maria, syster till Martha och Lasaros. Läs själva Johannes 12:1-8. Det är väl inte på något sätt omöjligt att Jesus smörjs både av en okänd kvinna och en nära vän? Matteus, Markus och Johannes lägger dessutom händelsen i nära anslutning till Jesu död, medan Lukas tar med händelsen tidigt och just innan han går in på kvinnorna som följde Jesus i kapitel 8. Visst kan han ha fått fel information men jag tänker att det är olika tillfällen som dessutom lyfter fram respektive evangeliums favorittematik. Matteus, det judiska evangeliet och Markus, det ivriga evangeliet med världsmissionen i fokus tar upp att kvinnan kommer att bli världsberömd pga att hon fattade vem Jesus var och smörjer honom till hans begravning.

Johannes lyfter fram Martha, Maria och Lasaros, Jesu vänskap med dem och Lasaros uppståndelse. Det transcendenta är i fokus hos Johannes, människans möjlighet att vara nära vän till Gud, Guds barn, till Jesus. När Maria smörjer Jesu fötter visar hon både vänskap, kärlek och förbereder begravningen-samt ger Johannes möjlighet att visa att Judas blivit korrupt. Kvinnan i Simons hus häller hos Matteus och Markus olja över Jesus huvud, kvinnan hos Lukas smörjer hans fötter med balsam dvs smörjer honom med kunglig helande olja-som en präst, Lukas lyfter både det kungliga med det dyra balsamet*** och det helande; han använder alltså ordet balsam, som var ett dyrt läkemedel***, Lukas läkaren. Och i vems hus befinner Jesus sig.....tada: hos en spetälsk som blivit helad!

Hos Lukas lyfts också både Jesus och kvinnans låga status tydligt fram , hon kan absolut vara  samma kvinna som hos Matteus och Markus, men Lukas ger mer information om var Jesus och kvinnan befinner sig i huset. Simon, värden, ser vad som händer , fast Jesus sitter långt borta från värden och det sker i smyg eftersom kvinnan närmar sig bakifrån Jesus. Simon ser men fattar inte vad som sker. Matteus/Markus tar fram det konungsliga/messianska genom att smörja på huvudet, Lukas det prästerliga hos Jesus- men även hos kvinnan/kvinnorna.

Jag ser alltså inget förnedrande i Lukas text och jag håller inte alls med podden om att vi glömt bort kvinnan och hennes handling. Ytterst få händelser finns med i alla fyra evangelierna. Detta är en incident som, kan vara flera, men de/n nämns i alla fyra. Dessutom, här sitter jag nu och försvarar Lukas vinkel på berättelsen och fastän Gregorius I lyckades med att tiga ihjäl en hel del av kvinnorna kring Jesus, firas minnet av detta onsdagen i varje Stilla vecka . Hon är absolut inte bortglömd. Men jag har en lösning på att vi borde minnas mer: Vår dåvarande ordförande i Kiruna Missionsförsamling, Kerstin Svonni, fick en dröm där Gud tydligt sa: " Ni har brödet och vinet , men var är oljan?" Vi skaffade ett oljekrus till altaret, det står alltid framme, och vi smörjer nu den som vill med olja vid förbön. Även i podden har de ett fint förslag som jag glatt säger ja och amen till! Men jag är inte helt säker på vad påven tycker;-)

Ibland behöver vi kvinnor inte dra på oss offerkoftan utan se saken från många vinklar. Kvinnan/kvinnorna som smorde Jesus är inte glömd/a, hon/de har av en del framställts som mesig/a  men helheten av berättelsen är inte att hon/de är mesig/a*. För att sammanfatta:Matteus och Markus tar fram det profetiska och missionerande i händelsen med kvinnan i Simon den spetälskes hus. Lukas lyfter fram hur illa Jesus och kvinnan behandlas hos Simon, som alltså varit spetälsk och mycket väl visste vad det innebar att räknas som oren. Ändå är Simon dryg och otrevlig mot både Jesus och kvinnan och Jesus avslöjar detta hyckleri. Kanske hade Jesus sagt samma ord till Simon en gång, när han helats från sin spetälska: "Din tro har hjälpt dig. Gå i frid."?

Lukas  gör ju Simon till en tydlig spegelkaraktär till kvinnan eftersom spetälska var rituell orenhet liksom kvinnor i stort sett alltid var rituellt orena. Vi får inte veta hur hon syndat***, Jesus säger inget om detta utan vänder Simons ord rakt emot honom. I spegelbilden är det Simon som är ond och oren och kvinnan som är god och ren. Jag ser inget antifeministiskt i detta. Man kan lika gärna säga att Matteus och Markus är nedlåtande när de lyfter fram att Jesus säger "varför gör ni henne ledsen?"

På denna stora dag  den 8 mars vill jag alltså upprätta det evangelium som lyfter fram flest kvinnor, nämligen Lukas evangelium****.  Läs gärna själv och se efter vad du hittar i dessa texter om två, tre olika händelser där Jesus smörjs av kvinnor. Kanske hittar du något helt annat än jag. Tilläggas kan att de som smort kungar i Bibeln alltid var präster, Samuel smorde både Saul och David till kungar. Än idag är det prästens uppgift att kröna monarker ,samt smörja till helande och inför begravningen. Men på Jesus tid gjorde kvinnor i ordning döda kroppar för begravning. Här gör kvinnor båda delarna: smörjer till kung och till begravning. Jag ser början till den världsordning som börjat smyga fram i exempelvis denna utmärkta podd Bibelns kvinnor och sedan kommer att råda när Himlen landar. Kvinnor och män är människor, alla kan vi vara orena, alla kan vi bli helade, alla kan vi inneha alla tjänster i Guds rike.

 

* hon bryter in på en fest hon inte är inbjuden till.

*** Balsam (latin: ba'lsamum, grekiska: ba'lsamon, ursprungligen semitiskt ord) är en typ av liniment. Det förekommer naturligt som en blandning mellan olika ofta välluktande oljor, och utvinns från träd som är hartsrika. Balsam nämns i Bibeln (Balsam från Gilead) och det spelade en viktig roll som läkemedel för sårbehandling förr. I vardagligt tal används termen ibland som synonym för "läkedom" eller "tröst".

** nardusbalsam var dyrt och kvinnan sägs hos Lukas vara en synderska. Hon kommer in med denna dyra balsam och fariséerna gillar henne inte. Jag tänker att hon kan ha varit sierska med en stor kundkrets. Raka motsatsen till en renlärig farisé religiöst sett. Spåkvinnor fanns det gott om i Romarriket vid denna tid. Kanske är kvinnan i Lukas evangelium den som satte trenden genom att hon har en profetisk gåva, sedan var det fler kvinnor som gjorde detsamma med henne som förebild? Tog sig rätten att crasha partyn, göra prästtjänst, slösa dyrbara saker, följa Jesus. 

****Det finns tusen andra sätt att tolka texten än att Lukas vill dissa kvinnorna kring Jesus och i den kristna församlingen.  Tvärtom är det Lukas som tar med liknelserna om Gud som en bagerska, Gud som en städerska. Är de alltså inte autentiska eftersom han skrev senare än Markus? Menar verkligen podden detta? Att Lukas inte tiger ihjäl kvinnorna kring Jesus borde inte ses som en fientlig handling mot kvinnor. Jag läser hela Bibeln som ett budskap om de små och förtryckta oavsett kön. Och naturligtvis finns alltid en kvinna längre ner på skalan än den fattigaste, mest utstötta man. Det är därför omöjligt att inte vara feminist som kristen. Däri ser jag Lukas som en bundsförvant och inte som en fiende.

 

Första söndagen i fastan INVOCAVIT : prövningens stund

 Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar att han måste bege sig till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda och bli dödad och bli uppväckt på tredje dagen.
Petrus tog honom då avsides och började förebrå honom och sade: ”Må Gud bevara dig, herre. Något sådant skall aldrig hända dig.”
Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: ”Håll dig på din plats, Satan. Du vill få mig på fall, för dina tankar är inte Guds utan människors.”

Matteus evangelium 16:21-23

Jesus går själv upp till Jerusalem där hans fiender är samlade inför påskfirandet. Petrus vill hindra honom men Tomas säger i Johannesevangeliet"Låt oss gå med för att dö med honom." Jesus är ofta obegriplig, han är verkligen ett lejon, men inte ett tamt lejon. Han är verkligen ett lamm, inte lätt att hålla reda på. Inga inhägnader håller honom på den plats där man hoppats på att kunna behålla honom. Petrus ser Guds lamm hoppa över den trygga fållans mur rakt ut i vargflocken och Petrus vill fånga in honom.

Men Jesus vill prompt gå upp till Jerusalem väl medveten om vilka fiender han har där: rent mänskligt sett helt oövervinneliga och bokstavligen livsfarliga. Detta i en tid när människoliv inte var lika skyddade som nu och även nu råder knappast garantier för den som, likt Jesus, utmanar maktfullkomliga härskare. Jesus visste kanske att detta var den enda vägen för honom, men nog är han hård mot Petrus. Är det hans egen ångest som ger sig till känna? Eller är det verkligen viktigt att lärjungarna ska minnas detta? Ska vi sentida lärjungar förstå hur viktigt det kan vara att inte fega ur, att inte låta vår inneboende tröghet få oss att stanna kvar när vi står inför ett uppbrott? 

Evangelierna är ju minnesbilder av Jesu tid på jorden men jag tror ju Gud vakar över sitt ord så det är ingen slump vad lärjungarna kom ihåg. Matteus evangelium minns hur Petrus blir kallad Satan av Jesus, deras älskade mästare. Petrus blev dock inte kallad Satan någon enda gång till;inte när han somnar när Jesus svettas blod i ångestfylld bön,  inte när han högg örat av översteprästens tjänare i Getsemane, inte när han förnekar Jesus tre gånger innan tuppen gal. Bara denna gång minns lärjungarna att Jesus tog till ett sådant kraftuttryck. Bara mot bekvämligheten och trygghetslängtan, fasthållandet av honom, tar han till detta krut. Det måste vara viktigt. Det måste finnas en lärdom här som lärjungarna inte kunde släppa. 

President Zelensky i Ukraina vägrade fly när han erbjöds en flygresa från landet. Nu är han kvar i landet och leder kampen mot den ryska jättearmén som har i uppdrag att mörda honom och ersätta demokrati med samma envälde som Ryssland och Belarus nu plågas av. Ibland måste man välja det obekväma "annars är man bara en liten lort". Kanske är det därför lärjungarna, som gick emot allt annat än bekväma och riskfria liv när de valde att följa med Jesus till Jerusalem, mindes Jesu stränghet och hårda ordval den där gången när de kunde valt att stanna kvar men Tomas får med sig dem med orden om att dö med Jesus i Jerusalem. Vissa saker är viktiga nog att riskera livet för.

 

 

 

Trettondagen

Jenny Nyströms gestaltning av de Vise männen

 När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid kom några österländska stjärntydare till Jerusalem
och frågade: ”Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.”
När kung Herodes hörde detta blev han oroad, och hela Jerusalem med honom.
Han samlade alla folkets överstepräster och skriftlärda och frågade dem var Messias skulle födas.
De svarade: ”I Betlehem i Judeen, ty det står skrivet hos profeten:
'Du Betlehem i Juda land är ingalunda ringast bland hövdingar i Juda, ty från dig skall det komma en hövding, en herde för mitt folk Israel.'”
Då kallade Herodes i hemlighet till sig stjärntydarna och förhörde sig noga om hur länge stjärnan hade varit synlig.
Sedan skickade han dem till Betlehem. ”Bege er dit och ta noga reda på allt om barnet”, sade han, ”och underrätta mig när ni har hittat honom, så att också jag kan komma dit och hylla honom.”
Efter att ha lyssnat till kungen gav de sig i väg, och stjärnan som de hade sett gå upp gick före dem, tills den slutligen stannade över den plats där barnet var.
När de såg stjärnan fylldes de av stor glädje.
De gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans mor, och föll ner och hyllade honom. De öppnade sina kistor och räckte fram gåvor: guld och rökelse och myrra.
I en dröm blev de sedan tillsagda att inte återvända till Herodes, och de tog en annan väg hem till sitt land.             Matt. 2:1-12

Trettondagen är för mig en kördag. Jag saknar detta just i år så jag gör en körsångsparad här med de sånger som hör dagen till. Jag har hållit mig till den gamla skoltraditionen från medeltiden med ungdoms/manskörer från skolor som drog runt på denna dag och sjöng för att samla in studiemedel för vårterminen.