Medan han ännu talade till folket kom hans mor och hans bröder. De stod utanför och ville tala med honom och någon sade till honom: "Din mor och dina bröder står där ute och vill tala med dig." Han svarade honom: "Vem är min mor, och vem är mina bröder?" Och han visade med handen mot sina lärjungar och sade: Det här är min mor och mina bröder. Den som gör min himmelske faders vilja är min bror och syster och mor." Matteus 12:46-50
Maria, med sin starka vilja hade ändå sina tvivel och sin mamma-oro ibland. Vid detta tillfälle tar hon med sig Jesus småsyskon och ber honom om att han ska komma hem och
sluta skämma ut familjen med sitt predikande hippieliv. Josef var inte
med. Det brukar traditionellt förklaras med att Josef var uråldrig när han
gifte sig och därför redan dött när Jesus gick ut och predikade, vilket naturligtvis bara är ett sätt
att göra familjen mer hedniskt acceptabel från 300-talet och framåt. I
hedendomen runt omkring Medelhavet (och i många andra delar av världen)
ansågs det tonåriga flickebarnets oskuld som magisk medan kvinnan ansågs
som en sämre människa i allt övrigt. Därför offrades unga flickor ofta till gudarna
i tex det som nu kallas Sverige. Kvinnans oanvända fertilitet skulle ge jorden fertilitet och försäkrade Rom om både mat och fred. Ju längre tid en kvinna förblev orörd
av en man desto starkare magi. Vestalerna i Rom gjorde därför tjänst i trettio
år.
Judarna, däremot, trodde inte på detta magiska med kvinnors sexuella oerfarenhet. Kvinnor skulle absolut inte ha sex med någon annan än sin man, men mer var det inte med detta. Barnaoffer fördöms på många ställen i Gamla testamentet men när Jefta ska offra sin dotter finns en färdig rituell form för detta läs i Domarboken 11:37-39. Där läser vi om hur judendomen tog avstånd från jungfrumorden i avsikt att blidka gudarna eftersom flickan begråter att hon dör just som jungfru. Jefta ser heller ingen magisk kraft i att mörda sin unga dotter. Vesta-kulten i Rom utgick dock från denna magiska kraft hos en kvinnlig oskuld och misstänkte man en vestal för att ha förlorat denna makt begravdes hon levande som straff för att inte den magiska kraften skulle försvinna ur Vestas tempel. Hedersmord av flickor har sin rot i denna hedniska föreställning om en slags makt i kvinnors sexuella oerfarenhet.
För att visa att Bibeln inte ger minsta skymt till anledning att tro på
denna ondskefulla myt visar denna text tydligt att Maria hade med sig
yngre barn än Jesus. Först och främst eftersom det är Maria som nämns
först, hade Josef varit död och Maria varit under förmyndarskap från
Josefs söner från ett tidigare äktenskap hade hon knappast nämnts först,
vilket alla tre synoptikerna: Matteus, Markus och Lukas gör. Att Josef
inte är med kan bero på många olika saker, jag ger här några troliga
förslag. Orsak ett: han var på ett bygge och inte hemma när detta hände.
Orsak två: han höll inte med Maria om att de skulle stoppa Jesus. En
timmerman var ju, som jag tidigare nämnts ett slags rabbi. Att Jesus nu
var rabbi på heltid skulle kanske inte störa Josef, som dessutom
upprepade gånger visat prov på stor lyhördhet för Guds vilja med deras
familj. Orsak tre: Maria och Jesus bröder är källan till berättelsen och
vill visa hur dumt de betedde sig innan de fattade vad Jesus skulle
göra*. Orsak fyra: Han var död, eller svårt skadad. Byggnadsarbetare är
fortfarande den mest dödsolycksdrabbade yrkesgruppen i Sverige idag. Att
han skulle ha varit över hundra år gammal när han gifte sig med Maria
är helt gripet ur den hedniska mytologins förgiftade luft. Släpp den
legenden i Jesu namn!
Därför är detta med att kalla mamma Maria för
"jungfru" Maria ingen liten sak som vi kan överse med med ett snett
hånleende. Att påstå att Maria var evig jungfru motsäger för det första
Bibeln, för det andra är den helt icke/anti-judisk och för det tredje har den sin rot i hedendomens mörkaste
föreställningar. Luther och de andra reformatorerna tog avstånd från
Maria-kulten på medeltiden **men de gick inte tillräckligt tydligt till roten med den
hedniska idéen om Maria som evig jungfru. De bara nöjde sig med att säga att det var obibliskt. Jag tycker dock de tog för lätt på det demonisk-hedniska i denna dogm.
Kult kring Maria kan vara hur sund som helst, som jag förklarar här på bloggen, men jungfru-kulten är bara en demonisk rest från förkristna icke-judiska religioners absolut värsta idéer. Därför har den alltid burit så usel frukt i form av, bland mycket annat, barnamord, hedersvåld och religiöst sanktionerat kvinnohat även hos kristna folk. Jag kan inte nog ta avstånd från den hedniska jungfrukulten i all sin ondska. Att den fått ingång i kristendomen är på alla sätt osunt, orent och demoniskt. Den borde rensas ut NU. Jag skulle gå så långt som till ren exorcism i vissa svårare fall.
*Jag kan tänka mig att de sa:
– Vi fattade inte vem Jesus var på den tiden. Vi trodde att han skulle vara som Johannes Döparen men mycket lugnare och så blev det nästan tvärtom. Johannes hade fängslats och nu blev mamma orolig för att Jesus skulle gå samma öde till mötes. Så vi gick dit för att få honom att komma hem igen och nöja sig med att predika och undervisa vid sidan om hantverket som de flesta timmermän gjorde. Jag tror nog mamma trodde att vi skulle kunna rädda honom. Det var ju innan vi förstod att han skulle segra över döden genom att avrättas.
– Men vi lärde oss en viktig läxa då. Åtminstone jag, inflikar Maria själv, Jesus var hela världens. Hans familj var större än bara vi. Han lärde oss också att även vi var hans familj eftersom vi ju faktiskt vill göra hans himmelske faders vilja. Ja det var en riktig tankeställare för mig. Och jag vet ju att ni, mina barn , också började fatta vem er storebror var då. Så unga som ni var förstod ni kanske mer än jag ville förstå just då när Elisabet sörjde att Johannes hade fängslats.
** men under denna tid kallades hon allt som oftast Vår fru, därav vårfrudagen=våffeldagen. Notre Dame de Paris är bara en av många kyrkobyggnader helgade åt Vår Fru. Det är något helt annat än att helga något kristet till vår jungfru eller vår vestal=HUGA!!!
Mycket intresanta funderande. Jag hade glömmt Jeftas dotter . Han hade kunnat göra som Abraham som ocså var på väg att offra sitt fterkommande men istället offrade ett lam. Att Gud tog fasta på Jeftas ord och inte ingerp är också något att fundera över. Eller var detta Gus svar? Det finns en Grekisk paralell. Iffigenia ofrades för att krigarna på väg till Troija skulle få medvind.
SvaraRaderaJa dessa föreställningar har funnits överallt på jorden.Tack för påminnelsen om Ifigenia!
RaderaOch visst kunde Jefta ha gjort som Abraham men Domarboken har väldigt få vittnesbörd om direkta gudsingripanden som det som Abraham upplevde. Det är för mig obegripligt att Gud inte stoppade Jeftas meningslösa illdåd. Men så är det hela tiden under domartiden. Folket famlar sig fram och bryter ideligen mot Tio guds bud utan att det uppmärksammas på ett sådant sätt som man skulle förvänta sig eller önska. Så avslutas också Domarboken med orden: "På den tiden fanns ingen kung i Israel. Var och en gjorde vad han själv fann för gott."
Kanske gjorde man en markering mot anarki med Domarboken? Eller ville man sälja in idén om en kungamakt. Gud, genom Samuel, motsatte ju sig detta, men folket ville vara som alla andra folk och ha en kung när Samuel blev gammal och hans söner som efterträdde honom,tog mutor och betedde sig allmänt illa. 1 Sam. 8