Featured Post

Läsa tillsammans

Nya testamentets flitigast förekommande textförfattare Paulus omvändes genom ett möte med Kristus på sin väg till Damaskus för att stoppa ...

lördag 19 december 2015

Julfrämmande

Kompisar från förr är alltid roligt att umgås med. Nu är Johannes här igen och vi tog en ridtur i vinterskogen så klart.

Det gäller att hålla ridvägarna öppna nu när snö börjar falla i stora sjok på kort tid. Förra årets klaustrofobiska vinter när slutligen enbart byvägen var ridbar i flera månader pga snödjupet.
Hundarna var med förstås, de får mycket motion nu när snön börjar djupna.

11 kommentarer:

  1. wow ni har fått snö, här i skåne blir det antagligen en grön jul, eller regn o blask :/ vissa dagar har det varit +7 grader så vissa börjar tala om rekord för årstiden , kyrkogårds abetare med lite morbid humor menade att jojo alltid något bra med global uppvärmning :/
    men händer ibland i skåne att kylan smäller till i januari-februari.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, men det utlovas regn i morgon. Julrosväder. Men vi har nog så mycket snö nu att det bara blir snorhalt och stenhårt av det. Hemskt!

      Du borde ha en vinterträdgård i brittisk stil med julrosor, snödroppar pärlhyacinter och tazetter. Jag hittade några risiga julrosor på lantmanna på extrapris och de har stått ute flera dagar i december, är temperaturen kring noll klarar de sig utmärkt, ja de trivs och är hur fina som helst nu. Det har tröstat mig de dagar blötsnö faller så försök hitta en risig julros någonstans, du kan plantera ut den direkt och sedan kan den komma i blom varje december som är så dyster som du beskriver.

      Och du har ju rätt, ni slipper tjälen på kyrkogården, tråget får vila.

      Radera
  2. värmetråget har vi inte haft användning för på ett par år, vi hade tänkt oss några lugna arbetsdagar fram till jul 3 stycken , men typiskt är att någon plötsligt vill ha en jordbegravning med kista, på våran lilla kyrkogård har vi bara 2-3 per år resten är urnor, men så typiskt,precis innan jul :/ jorden i skåne är tämligen lerig och blöt, något litet plus är att vi fått nya saker att stämpa med nere i hålet som gör det hela lite lättare och säkrare.

    På kolonin har jag planterat lökar ,som bör komma när man är trött på vintern och allt ser grått och blaskigt ut här i skåne innebär det mars , så då ser jag fram imot pärlhyacint,krokus,snödroppar,påsk,pingst liljor det lyser upp på kolonin =)

    Ska tillbringa jul hos föräldrar och hade tänkt köpa julhyacint som present, synd du inte bor lite längre söderut Alma här nere har många julrosor på sina gravar men många slänger och köper nytt efterhand och då brukar jag och kollegan susann fynda i soptunnorna,Susann har varit duktig på första chans på julrosorna :/ men har räddat en del cyklamen.

    http://www.odla.nu/inspiration/skotselrad-cyklamen

    Som inte tåler kyla så folk slänger dom när dom börjar se slafsiga ut, men tar man in dom i värmen och planterar i kruka klarar dom sig ibland har tänkt ha dom i kolonin till sommar , någon kom på en bra idee att jag kan ha amplar som hänger på utsidan på väggarna på kolonin med fina blommor i och hade några sådana i sommras som blev ögonfröjd när man kom till kolonin.

    Den här ringblomman tyckte jag var fin och hade en del på kolonin.

    http://i1180.photobucket.com/albums/x409/larsnilsson1/IMG_0116.jpg

    Enligt vad jag hört är ringblommor bra på att självså sig så hoppas på mer nästa år =)

    blodnävor har jag en pallkrage full som verkligen lyser

    http://i1180.photobucket.com/albums/x409/larsnilsson1/IMG_0024_1.jpg

    ..och mycket annat fint som ligger gömt i foto gömmorna någonstans =)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja vi bor i ett avlångt land, cyklamen kan man ha på gravar vid Allhelgona och ta in som du beskrev eller en solig dag framför en svart sten kommer de igen finare än förut.


      Vad bra att ni återbrukar det okunniga kastar bort. Julrosor drar ju ihop sig i kylan om det blir mer än 3-4 minusgrader men sedan blir de underbart vackra i värmen igen.

      Fina blommor som påminner om att "dagen skall åter ny stiga ur rosig sky" och det kommer en vår.

      Radera
    2. Apropå tung och blöt jord: vi har en gravform hopsvetsad av oss på kyrkogården som gör att man inte kan råka ut för ras. Har tyvärr ingen bild kvar efter datorkrasch, dumt nog ej sparad på extern disk, jag visste inte det gick dåförtiden. Men i jul hoppas jag få foton att visa. Om ni inet redan har en sådan måste ni skaffa, det är ju livsfarligt att gräva när det blir blött i backen.

      Tänk vad dödgrävare hade det farligt förr, ock svårt. Man eldade ju på marken i några dagar för att kunna gräva på vintern och i februari var det bara att bisätta kistan till bättre tider. Många gamla gravar visar sig vara felaktigt markerade på djupet frö de gamla dödgrävarna har inte grävt så djupt som de skulle. Det har jag verkligen förståelse för.

      Radera
    3. Rebella har skrivit om vinterbegravningar för någon dag sedan.

      Radera
    4. Kul! Hon frågade om vinterbegravningar för rätt länge sedan nu. Det är en noggrann kvinna som inte nöjer sig innan hon fått svar.

      Radera
  3. Vi har en kille som kommer från en större kyrkogård med grävmaskin som kommer och gräver och på dom kyrkogårdar som har bra jord så använder man just formar som grävar killen trycker ner i det grävda hålet med hjälp av grävskopan..easypeasy.
    Men man har bedömt att det inte fungerar hos oss vi har en del stora stenar och något dom gamle benämner "halle" som är ler och sand skiffer som dyker upp i lager som grävmaskinen nätt och jämt kan rafsa hål på, i värsta fall får vi klättra ner i hålet med en hilti billhammare och ta oss igenom lerskiffern, tack och lov har vi gått ifrån vanliga brädor som vi fick hugga in i gravväggarna och sedan spänna ut med spännare, det vi har nu är stålförstärk marinplywood som man kan ta bort uppifrån med hjälp av långa pinnar, det gamla systemet med brädor var vi tvungna att klättra ner. en grav på fulldjup som är 2,6 djup är inte så kul om det rasar = gratis begravning för kyrkogårdsarbetaren. Jag kan ta bilder när vi gräver och visa hur det fungerar hos oss =) förra graven vi grävde stannade vi på 1.80 pga en jättesten som låg över hela gravplatsen men chefen tyckte det var ok, beror sig ju på om det är en sk 2 nummers grav, dvs om mannen eller hustrun bokat att ligga där och då måste det finnas plats att ha 2 kistor på höjden, därför vill man ner på 2,6 till första kistan, men ska bara en ner så går det med grundare grav. Händer ibland att man "fyndat" på kyrkogården hittade en kindtand och en annan gång en höftkula med en bit bäcken. Tror inte att dom gamla dödgrävarna grävde 2,6 precis när man handgrävde om jorden var för styv och hård, sen har ju tjälen också en förmåga att trycka upp saker som ligger begravt en bit ner. Värmetråget Rebella har på sin sida i metall med handtag på är just ett sådant vi har sitter värmeslinga inne i och kopplas med 380 v uttag, brukar lukta brännt gräs när man använder det men ligger det på 1-2 dygn fixar det tjälen hos oss så att grävskopan kan gräva. Vintergravar har jag inte varit med om hos oss som rebella skriver om däremot brukar chefen vänta med urnor som ska ner i minneslunden tills tjälen är borta, man kan hitta udda och intressanta saker på dom flesta kyrkogårdar,vi har en gamal torpare som begravdes 1870 som dog "sotdöden" och hustrun hade inte pengar till en riktig grav med sten, så han fick en gravvård i form av en urna som står ovanjord uppepå med plats för blomma och askan inmurad i urnan.Brukar ibland vara kyrkogårdsvandringar där någon kunnig person berättar om olika livsöden, vi har bla en pestkyrkogård som ligger utanför kyrkogårdsmuren ut i skogen. förr begravde man ju folk utanför kyrkogården i "ovigd jord" av olika anledningar att dom var brottslingar exempelvis och hade avrättats eller epedemier och man var rädd för smitta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skåne har kanske aldrig behöver vintergravar, tjälen går väl inte så djupt samtidigt som förfallstiden väl troligen är kortvarig.

      Trist att era förhållanden är så att man inte kan ha en form, det är ju säkrast. Men de där lösa bitarna var ju livsfarliga tur ni har något bättre prylar nu. Hur många har inte dött tidigare?

      Den ende jag vet som begravts utanför kykrogården i Poikkijärvi ligger nu efter flera utvidgningar inom kyrkogården. Han fick enligt uppgift gräva sin grav själv och avrättades dömd för rånmord. Nirpi Jouni hette han och var den siste som avrättades i Jukkasjärvi församling. Inte speciellt många har avrättats över huvud taget hos oss. Någon blev enligt ryktet steglad 1600-talet, så det blev ingen grav. sedan vet jag ingen mer.

      Radera
  4. jodå dör en del, men är inte så populärt med jordbegravning med kista har minskat på vår lilla kyrkogård , flertalet verkar föredra minneslund eller egen liten urngrav som är ca 1x1 meter. Men enligt högsta chefen kommer det att öka igen pga av invandring från ortodoxa länder , på största kyrkogården i stan finns muslimska och judiska begravnings områden som även dom har jordbegravning men lite annorlunda sed. men har även börjat komma nya alternativ som askgravlund där anhöriga får vara med och man kan sätta upp en minnes plakett på en tavla i askgravlunden, tror att vissa tycker den gamla typen av minneslund är för anonymt och ingen igentligen personlig plats att gå till för att sörja , en dam från arbetsförmedlingen var och hälsade på mej för några år sedan (med serbisk bakgrund) och fick en guidning men hade aldrig hört om minneslund och inget sådant existerar i Serbien sa hon. hon tyckte det var super hemskt som en mass grav typ ;)

    Finns även krigsgravar på den stora kyrkogården, flygare som kraschade i neutrala Sverige under 2:a världskriget, hände ibland att planen blev skadade i bombräder över tyskland om dom misstänkte att dom inte skulle klara sig hem,siktade dom på Sverige istället, vissa klarade sig och räknades som krigsfångar. inhysta hos traktens bönder som fick extra drängar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter intressant med så många olika seder och människor begravda som ni har där nere.

      Vi har också minneslund men folk ville alltid veta exakt var man grävt ner urnan för just deras anhöriga. Det funkade dåligt känslomässigt med den anonyma platsen. Jag tyckte då man skulle ha just en skylt med namn på de avlidna, men stötte på patrull från chefen. Kul att ni gjort just så hos er.

      Radera