Miss Marple på St. Nikolaus dag spoiler alert!

Julia McKenzie och Geraldine McEwan*

 I december 1927 publicerades den första Miss Marple-novellen, " The Tuesday Night Club"  i tidskriften The Royal Magazine. På svenska heter den Tisdagsklubben . Miss Marple är en av de fiktiva karaktärer som betytt mest för mig. Hon är antagligen en viktig anledning till att jag inte känner mig det minsta rädd för att bli gammal. Jag började i tioårsåldern läsa allt biblioteket i Jukkasjärvi hade av Agatha Christie och miss Marple blev genast min favorit. .

Liksom allt Agatha Christie skrev finns i grunden ett rättvisepatos hos miss Marple men också en barmhärtighet som på många sätt gör miss Marple mer lik vår "broder Jesus som dömer" än exempelvis den excentriske, älskvärde Poirot. Dame Agatha var,  liksom Dorothy Sayers,  kristen och skrev utifrån sin kristna tro på samma sätt som JRR Tolkien och CS Lewis. Och när man vet det är det uppenbart fast det är inte nödvändigt för att uppskatta deras verk.

En gång blir det extratydligt att miss Marple sysslar med gudomlig rättvisa och det är i romanen Nemesis där miss Marple utses att skipa rättvisa i ett brott som begåtts många år innan hon får reda på det. Då öser Christie på med bibliska referenser och när romanen filmades för den utmärkta TV-serien  kom upplösningen i ett övergivet kloster vilket passar med romanens anda. 

Men det framkommer även i de många historierna om henne att miss Marple växte upp i skuggan av en katedral som barn och det är förstås också en vink om att hon sysslar med gudomlig rättvisa där polisen på egen hand gått bet, ofta därför att de inte vetat om att ett brott begåtts. I fallet i Nemesis är det dock en oskyldigt dömd son till den sträve tillfällige side kicken, Mr Rafiel till miss Marple när hon löste en mordgåta i Karibien. I arv efter Mr. Rafiel får hon en mordgåta att lösa för att hon på så sätt ska kunna frita Rafiels son som oskyldigt sitter i fängelse på grund av detta mord som någon annan begått.

Joan Hickson *

Rafiel är inte den enda som fattar att miss Marple inte bara är en "dear old biddy" utan kanske till och med Gud själv, eller åtminstone en ängel, som alltid avslöjar sanningen, hur väl dold den än är. Ett helgon, aktuellt denna dag 6 december, St. Nikolaus agerade en gång detektiv, enligt legenden avslöjar han ett fasansfullt mord. En värdshusägare mördade barn och saltade in deras kött för att servera på sitt värdshus. St. Nikolaus förstår vad som hänt och avslöjar skurken. Därefter återkallar han barnen till livet igen, vilket inte miss Marple lyckas med, eller ens försöker. Hon lyckas dock med att återställa harmonin genom att visa på sanningen så som alla detektiver gör.

Min vän Åsa brukar ta upp denna Bibelberättelse som den första detektivberättelsen där Gud själv är detektiven:

Herren sade till Kain: »Varför är du vred, och varför sänker du blicken? 

7

Om du handlar rätt vågar du ju lyfta blicken, men om du inte handlar rätt ligger synden vid dörren. Dig skall den åtrå, men du skall råda över den.«

48

Kain sade till sin bror Abel: »Kom med ut på fälten.« Där överföll han sin bror Abel och dödade honom.

49

Herren sade till Kain: »Var är din bror Abel?« Han svarade: »Det vet jag inte. Skall jag ta hand om min bror?« 

10

Herren sade: »Vad har du gjort? Din brors blod ropar till mig från marken. 

11

Förbannad skall du vara, bannlyst från marken som öppnat sin mun för att ta emot din brors blod, som du har utgjutit. 

12

Om du odlar marken skall den inte längre ge dig sin gröda. Rastlös och rotlös skall du vara på jorden.« 

13

Kain sade till Herren: »Mitt straff är för tungt att bära. 

14

Du driver mig bort från marken, bort ur din åsyn. Rastlös och rotlös kommer jag att vara på jorden. Vem som helst som möter mig kan döda mig.« 

15

Herren svarade honom: »Jag lovar att Kain skall bli hämnad sju gånger om, om någon dödar honom.« Och Herren satte ett tecken på Kain, för att han inte skulle bli dräpt av vem som helst som mötte honom. 

16

Och Kain drog bort, undan Herren, och slog sig ner i landet Nod, öster om Eden.

Åsa har så klart rätt. Den dramaturgiska kurvan i denna text följer den typiska deckarintrigen: kosmos förändras i kaos pga en förövare av ett allvarligt brott, oftast mord. En utredare dyker upp och avslöjar sanningen om hur, varför och vem som begått brottet. Brottslingen får ett lämpligt straff och oskadliggörs. Kosmos återställs. Detektiven, dvs Gud i detta fall,  visar barmhärtighet mot brottslingen är däremot inte den vanliga intrigens avslut. 

Det är en tröst för oss alla som vet att vi inte är oskyldiga offer, utan ibland också skyldiga förövare, att det är Gud själv som är detektiven och vår "broder Jesus som dömer" som den skuldmedvetne Lasse Lucidor uttrycker det.

TIPS: Julstämningsskapande miss Marple-film

* Förutom geniala böcker har också miss Marple blivit tv-serier och gett kvinnliga  skådespelare en utmanande huvudroll även när de lämnat den nyponskära ungdomen bakom sig. De tre som jag har på bild här är de som jag sett agera i rollen och dessutom gör de det perfekt på varsitt sätt. Joan Hickson, 1970-80-talen, var dessutom den som Agatha Christie själv ville ha i rollen.  Men Geraldine McEwan klarade också av att axla rollen på sitt eget sätt på 2000-talet. Jag hade svårt att tänka mig en efterträdare men Julia McKenzie blev direkt miss Marple för mig när Geraldine McEwan gick i pension. Bara det visar att Dame Agatha lyckats att skapa en levande person som begåvade skådespelare kan gestalta på olika sätt utan att hon tappar sin karaktär.