Anne Conway 14 december 1631- 18 februari 1679

Anne Conway läser ett brev, målning av Samuel van Hoogstraten

 Anne Conway är en filosof för mig. Hennes viktigaste grundprincip var att kroppen och själen hör ihop

och att Jesus är den som förenar Gud och människa. Hon kallade tillvarons grundstenar monader vilka alla människor bestod av däremot inte Gd, Jesus däremot var både av monader och inte det är därför han kan förena oss med Gud, enligt Conway. Hon fastslog också att filosofi och teologi är oupplösligt sammanflätade. Hon stod för enhet i tillvaron helt enkelt.

Hennes lösning på teodicéproblemet kunde ha blivit någon slags buddhistisk hinduisk, egentligen värdenihilism eftersom de menar att allt är illusioner till exempel lidande och elakhet är bara inbillat. Jag vet att etiken hos buddhismen och hinduismen i praktiken inte alls är värdenihilstisk men den verklighetsförklaring de ger inbjuder till dessa tankar. Tack och lov är praktiken det som märks och det är ju nödvändigt för att kunna leva tillsammans. Är mord och brott helt egalt godhet och generositet faller ju samhället ihop. 

Conways lösning är att lidandet inte är en illusion utan en slags blåmärke, skada som värker när människan fjärmat sig från sin sanna närhet till Gud. Gud är allt igenom god och hela skapelsen har kapacitet att bli helt god men skapelsen har fallit från sin likhet med Gud och där kom en grundskada som orsakar lidande eftersom hela varelsen och skapelsen långsamt återhämtar sig från fallet. Lidandet är ett slags träningsvärk eller den värk man får efter skador av olika slag, läkandets värk. Lidandet är alltså inet orsakat av Gud och egentligen bara ett tecken på att skapelsen återhämtar sig och läker från sin grundskada. Kort sagt: ondska är att falla ifrån Guds perfekta godhet och lidandet uppkommer på grund av fallet , emn smärta som uppstår är egentligen bara tecken på läkande från grundskadan att skapelsen gått miste om sin gudslika perfektion.

Jo, Anne Conway var kristen, men det var alla filosofer i Europa på hennes tid, filosofin och teologin var verkligen inte två skilda discipliner, varken här eller i andra delar av världen med undantag kanske  för Kina. Hon var dock också troende kväkare under en tid när det var olagligt i England att vara det. Hon riskerade förföljelse och spöstraff men höll ändå fast vid sin tro. Det märks att hon är just kväkare. I hennes filsofi ingår också att det inte finns några eviga straff. Hon menade att Gud inte kunde ge ett evigt straff för en temporär synd. Hur stor den än var, var synden ändlig och Guds perfekta godhet tillåter inte ett så oproportionerligt straff. Hon var djupt påverkad av kyrkofadern Origenes som ibland har anklagats för en oreflekterad universalism. Numera börjar dock Origenes återvinna inflytande i kyrkan. Det är också en grov misstolkning att Origenes trodde att Gud inte skulle reagera mot ondskan, bara inte i evighet och till slut kommer hela skapelsen att vara återlöst menade han. Han stödjer sig då på vad Paulus lärde enligt 1 Kor 15 och Fil. 2. 

Ju mer man läser om Anne Conways filosofi desto mer nutida syns hon vara.  De senaste årens helvetesdebatt i kyrkan till exempel som började för ganska längesedan med att Stanley Sjöberg avvisade tanken på eviga straff med en hoper bibelord som stöd, De får naturligtvis mothugg eftersom helvetets eld (egentligen Hinnoms dals eld, där man brände skräp utanför Jerusalem) är en central tanke i västkyrkan. Den är dock inte  alls lika central i öst där Origenes inte heller har tappat lika mycket i auktoritet som i väst. 

Nu är ju koptiska, ortodoxa och orientaliska gammalgamla kyrkor intressanta för svensk kristenhet, beroende på  många faktorer däribland SvKs samarbete med den Egyptiska koptiska kyrkan, ökenväckelsen, invandringen från de första kristna länderna på jorden och kretsen kring det forna Bjärka-Säby, som nu flyttat in till Linköping efter att Pingstförsamlingen därstädes mer eller mindre har slängt ut den ekumeniska kommuniteten från slottet. Genom att de österländska gammelgamla kyrkorna börjar intressera västerlänningar har också Origenes rykte rehabiliterats.

När jag läser Anne Conway tänker jag att det är så konstigt, och tyvärr inte förvånande, att hennes namn aldrig nämns i teologiska sammanhang. Inte en gång har jag sett referenser till hennes tankar i helvetesdebatten till exempel även om många har använt hennes argument. Alltså har de inte angivit källa! (internt svensklärarskämt). Många teologer talar idag om "grundskadan" som Anne Conway identifierar som grundproblemet i skapelsen. Men ingen talar om att hon arbetade med det problemet och kom fram till en sanning vi vet idag: allt skapat har samma DNA som härstammar från jorden precis som det står i Genesis. Vi talar om DNA men det kunde lika gärna kallas monader. Vi som lever nu förstår ju att det var precis vad hon kommit fram till.

Det är inte heller förvånande att hon var just kväkare som själva kallar sig "Vännernas samfund". De har ju som USP att vi alla kan nå personlig kontakt med Jesus. Dessutom är många kväkare framstående vetenskapsmän eftersom man aldrig avvisat lärdom och dessutom har en stor tilltro till den enskildes kapacitet att tänka rätt och självständigt genom inre reflektion. En av dessa framstående vetenskapsmän är alltså Anne Conway. Hon är väl värd begrundan så här i juletid när vi firar att Gud blev en av oss genom spädbarnet Jesus som delade vårt DNA, våra monader.