En illustration till Sakarjas budskap i följande text
Liksom ert namn har varit en förbannelse bland folken, ni judéer och israeliter, så skall det nu bli en välsignelse när jag räddat er. Var inte ängsliga, fatta mod! Ja, så säger Herren Sebaot: Liksom jag planerade er olycka, då era fäder väckte min vrede- och det stod jag fast vid- så har jag nu ändrat min plan och vill skänka Jerusalem och judéerna lycka. Var inte rädda! Detta är vad ni skall göra: Var ärliga mot varandra. Fäll rättvisa och rättfärdiga domar när ni dömer i stadsporten. Tänk inte ut onda planer mot varandra och svär inga falska eder. Allt sådant hatar jag, säger Herren. Sakarja 8: 13-17
En del sk "bibeltrogna" accepterar inte att Bibeln är ett levande ord. De ser alla antydningar om förändringar och eftertänksamhet i den gudsbild Bibeln ger som påhitt. Det kan bara bero på en enda sak: de läser inte hela Bibeln. Kanske har de aldrig läst varenda bibelbok eller bara skummat igenom dem och fastnat på vissa ställen.
Min mans farföräldrar hade en hel mässingsskål full med sk. mannakorn. Det var utvalda bibelverser på pyttesmå lappar av tunn kartong. Dessa små lappar var nog en stor tröst och ett slags samtal med Bibeln men de gav självklart ingen helhetsbild. Jag kan tänka mig att det gav en extrem tröst när man bland dessa hundratals verser drog en som talade direkt in i min situation. Och det var troligen så dessa ord användes.
Men detta sätt att läsa Bibeln gör ju också att man missar att det faktiskt är så att Gud i sin treeniga gemenskap diskuterar, funderar, agerar och ändrar sig*. De som skrivit ner de många böckerna och breven i Bibeln har gjort likadant. De kommenterar och citerar tidigare texter, Sakarja är exempelvis mycket citerad i evangelierna fast källhänvisning ibland saknas som i Matteus 27:10-11.
Många texter som nog var till stor tröst för svärfarföräldrarna citeras aldrig i NT men de verser som på något sätt kan kopplas till Jesus var överrepresenterade i burken. Och det är precis som det ska vara för en kristen. Som Luther skriver ska vi läsa Bibeln med Jesus som ledstjärna. Då är det naturligt att bland mannakornen i burken fanns inga galenskaper om folkutrotningar eller vansinnesdåd begångna av maktfullkomliga män i GT. Inte heller orättfärdiga lagar tagna från det rättssystem som Hammurabis lag anknyter till fanns bland mannakornen.
Tyvärr saknades dock den röda tråden som gör att dialogen genom Bibeln blev osynlig. Gunnel André påminner här om att Sakarja profeterar om en Gud som ändrar sig. JHWH** säger sig ha "svartsjukat" Israels folk och här säger Sakarja att JHWH ändrat sin plan. "Svartsjukandets tid är över".
Återigen tar Sakarja också upp varför JHWH varit svartsjuk och svartsjukat folkets ledare genom att skicka dem i landsflykt. Han påminner om det viktiga uppdrag Guds folk har, som de gamla ledarna struntade i:
Var ärliga mot varandra. Fäll rättvisa och rättfärdiga domar när ni dömer i stadsporten. Tänk inte ut onda planer mot varandra och svär inga falska eder. Allt sådant hatar jag, säger Herren.
Också den som påstår att Bibeln inte lär ut en hållbar etik har en hel del att bevisa. Om vi accepterar Bibelns böcker som en pågående berättelse om skaparen och skapelsen i relation med varandra förtydligat i JHWHs förhållande till sitt lilla ökenfolk på vandring genom tid och rum går det inet att bortse ifrån hur Bibelns etik och moral även i den tidigaste historien ständigt upprepar detta som de allra flesta människor håller för gott och sant. Immanuel Kants kategoriska imperativ :" Handla endast så att ditt handlande skulle kunna upphöjas till allmän lag." Om inte detta Sakarja-citat som profeterna ständigt tjatar om skulle vara utmärkt som en allmän lag, då vet jag inte vad som skulle vara det.
* En mycket missvisande rubrik på denna artikel som berättar om hur Gud själv just diskuterar, för en dialog och ändrar sig i Bibelns böcker.
** Gunnel André är mycket ödmjuk inför namnet JHWH som ingen ännu helt har lyckats översätta. Det är ett exempel att ta efter. 5 Moseboken 5: 8-9 understryker vikten av att inte göra sig en bild av Gud och i detta ingår självklart att inse att vi inte har någon som helst fullständig gudsbild ens om vi är av Andrés kaliber vad det gäller att läsa bibelhebreiska. Det är så lätt att forma en entydig gudsbild, kanske mer sällan i brons eller trä numera, men av tankekonstruktioner. Den tydligaste bild Gud ger av sig själv är dock Jesus och inte ens Jesus är en platt och statisk person som aldrig förändras eller ångrar sig.
Min pappa har läst bibeln från pärm till pärm och har en levande tron på Gud. Jag blir alltid grön av avund när jag tänker på hur levande Gud är för honom. Den relationen vill jag också ha. Jag brukar alltid tänka att jag tror hellre på Gud och det visar sig att jag har fel i slutändan än att inte tro alls. Det jag saknar mest är ett tecken på att han faktiskt finns för mig. Det är inte mycket jag begär.... Egentligen.
SvaraRaderaTack för din fina kommentar! Nej, du begär inte för mycket. Lever din pappa skulle du kunna prata med honom om detta. Det jag tänker på är att för mig ser jag Gud tex i Bibeln. Plötsligt uppstår kontskt när jag läser evangelierna eller som nu när jag läser Sakarjas profetior. Som på Marie Bebådelsedag och telningen Sakarja pratar om passar så perfekt på Jesus. Som Johan Wallin skrev i en psalm "jag ser hans spår varhelst en kraft sig röjer" i naturen. Din pappa skulle nog bli glad om du delade din besvikelse över att inte få tecken och kontakt. Inte glad över besvikelsen men av din längtan. Och kanske denna längtan är just Guds sätt att försöka visa sig för dig. Återigen, stort tack för en kommentar som fick mig att tänka till.
RaderaTack för din fina kommentar! Nej, du begär inte för mycket. Lever din pappa skulle du kunna prata med honom om detta. Det jag tänker på är att för mig ser jag Gud tex i Bibeln. Plötsligt uppstår kontskt när jag läser evangelierna eller som nu när jag läser Sakarjas profetior. Som på Marie Bebådelsedag och telningen Sakarja pratar om passar så perfekt på Jesus. Som Johan Wallin skrev i en psalm "jag ser hans spår varhelst en kraft sig röjer" i naturen. Din pappa skulle nog bli glad om du delade din besvikelse över att inte få tecken och kontakt. Inte glad över besvikelsen men av din längtan. Och kanske denna längtan är just Guds sätt att försöka visa sig för dig. Återigen, stort tack för en kommentar som fick mig att tänka till.
Radera