Guds lamm och gode herde

 

Agnus Dei Francisco de Zurbarán ca, 1640

Denna målning betyder mycket för mig. Den visar hur Gud släpper på dikotomier mellan Gud och skapelse, djur och människa. Liksom när Johannes får bevittna den himmelska gudstjönsten och får veta att han ska få se segraren, Lejonet av Juda. Lejonet av Juda som var en kunglig titel. Ingen tänkte sig ett riktigt lejon utan en mäktig kung när de hörde de orden. Absolut ingen väntade sig det Johannes fick se: ett lamm som såg ut att ha blivit slaktat. 

Den här veckans texter handlar om Jesus som den gode herden och det gör detta budskap ännu starkare, tycker jag. Herden ger sitt liv för fåren genom att själv bli ett får. För att ingen enda ska gå förlorad i hans flock blir han det lamm som ska offras. Alla andra slipper slakten. Nu är de får utan Herde? Nej, Herden har i stället besegrat den som krävde att fåren slaktades. Och jag menar INTE Gud Fader jag menar Satan, synden och döden. Jesus är Gud, Fadern är Gud, Anden är Gud, tre sidor av samma väsen,

Den som besegras är fienden det är INTE Gud som bevekas. Hur många profeter tjatar inte in detta budskap: JHWH vill inte ha offer, han vill ha kärlek, vänlighet, rättvisa och solidaritet. Ändå finns fortfarande folk som inbillar sig att Jesus offrades för att Gud behövde se sonen dö på ett plågsamt sätt för att kunna älska mänskligheten. Gud är subjektet, den som handlar i Jesu död, inte objektet, den som påverkas av Jesu död. VI är objektet som påverkas, Satan och döden är ett annat objekt som påverkas. Men det är Gud som handlar. I Jesus på korset är Fader , Son och Ande verksamma. När Jesus besegrat döden och uppstår igen på Påskdagen är det JHWH som uppstår och har besegrat döden.

Vår gode Herdes handlingar räddar oss när han besegrar ondskan. Vi behöver bara följa hans röst för att få del av denna seger.